Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Bananbyrån’

Ett snurrade inlägg.


Alltså det går fortfarande lite runt
i skallen, men jag mår bättre (tackar som frågar!) efter att ha ätit lite OCH telefonerat med en go vän. Så nu tänkte jag ut och snurra i cyberspace för att kolla om det står nåt tokigt eller slugt i media. Häng på – men bara om du vill, förstås!

 

stekta ägg

För mycket fett tror jag inte är bra.

LCHF kan ligga bakom strokeökning. Det blir allt vanligare att unga människor i vårt land får stroke. och hjärtinfarkt. När jag var i tonåren, på den äldre stenåldern, kände jag faktiskt en jämnårig tjej som hade fått stroke och det var ovanligt! Ett gäng doktorer tror i vart fall att ökningen av stroke idag beror på LCHF-kosten, med lite kolhydrater men mycket fett. Dessutom ökar vi i vikt, nåt i alla fall jag kopplar ihop med fett. Jag är mycket skeptisk till LCHF av skälet att jag tror lagom är bäst. Den dieten visar inget lagom och en del av dess anhängare beter sig som om de tillhör nån sekt. I alla fall en del som har kommenterat här på min blogg…


Ensamma och fattiga kan bli utan gravsten i Södertälje.
Vilken tur att det finns plats för min askurna i familjegraven i Metropolen Byhålan! Där finns det en sten, men skit samma om mitt namn står på den. Bara jag får vila där. För övrigt är jag glad att jag inte bor i Södertälje, ba!

 

stranden

Varamon rules! Forever and ever.

Varamon populäraste badplatsen i Östergötland. Men DET är väl inte förvånande?! Svenska Turistföreningen frågade folk om länens bästa badplats. Hela 1 800 personer tyckte Varamon i Östergötland. Självklart!!!


JC lägger ner i Uppsala.
Trist!
För det var en affär som la upp jeansen åt den som inte ville eller kunde släpa fram symaskinen själv.

Bananbyrån på Stora torget

Bananbyrån fanns ett tag på Stora torget i Uppsala.

Pressbyrån byter namn – men bara under Stockholm Pride, förstås. Nu kan man handla på Homobyrån, Bögbyrån, Flatbyrån och Queerbyrån. Vi ska för övrigt bo nära Flatbyrån från och med i morgon!


Schlagerkväll på Pride.
Och där är inte jag utan här. Suck… Men live-TV är där. (OBS! Det är paus lite då och då!)


Livet är kort.

Read Full Post »

En lyckträff! Jag kan inte annat än sammanfatta dagens 100 000-besökare-på-bloggen-fika som det. Ärligt talat trodde jag inte att nån enda skulle dyka upp. Men det gjorde CL.

Att två människor som aldrig har träffats förut kan prata bort två timmar (mer ändå…) är nog inte så vanligt. Och att vi båda, på var sitt håll, vågade oss ut på denna hala is som en bloggträff ju är, var också nåt unikt.

Denna årets sista juniförmiddag blev varm. Jag kunde tack och lov ta bilen in till stan och parkerade på sedvanligt ställe. Hoppade in på ett apotek som hette nåt annat än apotek (FINNS det överhuvudtaget några Apoteket-apotek kvar i Uppsala???) och slet åt mig svindyra skavsårsplåster.

In på Åhléns för att köpa TV-tidning med tillhörande kvällsblaska. Slut! Ut igen, rakt över torget med Pressbyrån  Bananbyrån i sikte. Då haffar nån tag i mig och frågar om jag är jag, så att säga. Och det kan jag ju inte neka till! Framför mig står CL.

CL minns inte exakt när hon (ja, för det var en kvinna!) började följa min blogg. Hon kommenterar inte så ofta, men har då och då skrivit vänliga mejl som har lyft mig ur djupa mörker och eländes elände.

Vi går till stans bästa fik och beställer morotskaka och kaffe. Jag blir bjuden, trots att jag protesterar. Min vän greken får vi tyvärr inte hälsa på idag – han är i Grekland – men hans två trevliga, söta och väluppfostrade döttrar sköter ruljangsen med bravur.


Hur CL ser ut och vem hon är, blir min hemlighet idag. Men jag kan avslöja så mycket att hon tog macchiato (till vänster) och morotskaka UTAN grädde, jag svart kaffe och morotskaka MED grädde.

                                                                                                                                            Uteserveringen har plats för oss och jag lyckas trolla upp ett parasoll! Vi hamnar lite i solen ändå, men med gemensamma krafter får vi parasollet i ett hyfsat läge.

Vi fikar och pratar och jag säger att

du vet ju typ ALLT om mig genom bloggen, nu får DU prata!

Och CL pratar och berättar sin historia. Jag pratar jag också – som bekant har jag ju svårt att hålla min mun – men jag blir alldeles tagen av CL:s berättelse. Frågar, kanske aningen klumpigt, om hon inte kunde tänka sig att skriva, men det ligger inte för henne.

CL har en otroligt mjuk och behaglig röst som gör att man bara av den lyssnar. Hon har inga konstigheter för sig när hon pratar, hon bara berättar. Först lite trevande och sen rinner det ur henne. Och som sagt, jag blir alldeles gripen.

CL pratar om svåra saker. Jag pratar om svåra saker. Det är vänskaper, död, galningar, arbete, gamla mammor och annat som ”drabbar” en människa.

Vi klickar. Vi byter telefonnummer och säger att vi ska ses igen. Den här gången vet jag att vi gör det. Vi ses igen. För vi är långt ifrån färdigpratade!

När jag går till bilen kommer regnet. Det svalkar skönt. Och väl hemma igen börjar det mullra.

Jag slår mig ner framför datorn, loggar in och skriver ner dessa tankar. Inser att jag måste bli betydligt mer ödmjuk inför livet än jag var före klockan 11 idag.

Read Full Post »

På dagens surfrunda hamnade jag hos Pressbyrån, inspirerad av dess kommentar nedan på mitt tidigare inlägg om Bananbyrån. (Det står för övrigt var och en fritt att utnyttja erbjudandet Pressbyrån ger i kommentaren till inlägget om Bananbyrån!)


Här är Bananbyrån på Stora Torget i Uppsala!

                                                                                                                                                       Pressbyråns hemsida är mycket blå – det är ju kedjans profilfärg och färgen ÄR verkligen förknippad med Pressbyrån! Startsidan är ren och fin och presenterar på ett tydligt sätt ett antal tjänster som företaget erbjuder, till exempel en blogg om tidningar, glassogram,biogram samt en tjänst där resenärer med Swebus kan köpa biljetter. Här finns också länkar till företaget på Twitter och Facebook (här hittar man bland annat en bild från Tofflans blogg med inlägget om Bananbyrån!)

I sidhuvudet finns länkar till fler sidor med mer information om företaget, bland annat dess historia från 1800-talet och framåt, om franchising, om lediga jobb, om övrig service, hitta din butik med mera. Allt är snyggt uppställt och lättnavigerat – förutsatt att man ser bra. För återigen saknar jag en talande webbtjänst här, en tjänst som vore tämligen enkel att installera här, skulle jag gissa.

Annars, sammantaget, får Pressbyråns hemsida ett gott betyg. Här är lätt att hitta, inget krångel samt rent och snyggt. Med lite ljud skulle sidan vara ännu mer användartillgänglig.

Read Full Post »

Det är inte alltid Uppsala city får så fint stadsbesök som av Tofflan med Fästmö. Men idag blev det så! Vi kuskade ner per buss, en mardrömstripp på cirka 15 minuter. Under denna kvart hinner man må illa av alla lukter, göra miner åt folk som glor på en, fnissa åt konstiga mössor, bli åksjuk med mera med mera.

Anna hade ett presentkort på Lindex så vi tågade dit för att hon skulle få bränna det. Men det var inte det lättaste… Antingen var kläderna fula…


Skitfula byxor, tycker jag!

                                                                                                                                                                                                                                                                        …eller så var storlekarna endast för pygméer…


Snygga brallor, men alldeles för små storlekar!

                                                                                                                                                                   …eller, som här, i slinkigaste laget!..


Ett korvskinn till bralla.

                                                                                                                                                         Nä, det var bara att inse att man inte har modellben på något sätt alls.


Mitt ben och min 42:a till vänster i bild, modellens till höger. Jisses Amalia, mina smalben är ju till och med fetare än hennes lår!..

                                                                                                                                                            Anna hittade emellertid ett par jeans och en fin T-shirt och har jag tur kanske jag får knäppa en bild på nya stassen lite senare…

Vi gick vidare till Stockhome och nu blev det min tur att slå till och ta fram pluskan. Jag storhandlade, hela två (2) saker:


Svarta servetter från tre tior.

                                                                                                                                                               Och naturligtvis en liten pryl till min kylskåpsdörr, här förstorad så att du ska se texten ordentligt:


Vilken väg väljer du???

                                                                                                                                                          Hur som helst, det är roligt att strosa omkring inne på Stockhome. Man behöver inte alltid köpa nåt, men nu råkade jag behöva servetter (vi ska äta grillad kyckling i kväll!) och en ny kylskåpsmagnet. (Nåja…) Det är kul att bara kolla runt på alla färgglada ting.


Man kan inte säga annat än att dessa formar är färgglada…

                                                                                                                                                          Så blev det ett besök på Celsiusbokhandeln för att titta på det reautbud som var kvar. Ett hav av böcker, men Anna hittade naturligtvis en alldeles sprajtans ny bok som jag gärna vill ha, Anne Holts nya. Den var förstås inte till salu för nåt reapris, inte…


Det var OK att bara titta på böckerna idag och inget köpa. Nu kan också jag säga att jag har varit på bokrean.

                                                                                                                                                         Vi tog vägen över Stora torget och passerade Bananbyrån. Man tror först inte att det är sant, men vissa Pressbyråaffärer/-kiosker har faktiskt bytt namn – det var inget för tidigt första april-skämt!


Jodå, Bananbyrån finns mitt på Stora Torget i Uppsala!

                                                                                                                                                  Belöningen för detta stadsbesök intogs på Storken, hos min vän greken. Vi såg bara några hastiga glimtar av honom där han sprang och plockade disk, för stället blev som vanligt knökfullt. Men det är ju inte så konstigt när han bjuder på sånt gott fika som detta:


Smörgås och morotskaka på Storken, det är riktig fest, det!

                                                                                                                                                         På väg till bussen hoppade vi in på Åhléns, men där hittade jag inget roligt, Anna en dyr väska och en jeansskjorta som hon INTE köpte.

Ny mardrömskvart hem, denna gång i överfull buss och med en chaufför som låg ner och körde, såg det ut som. Damen vi åkte IN till stan med var supertrevlig och hälsade oss välkomna ombord, medan chauffören på hemresan verkade mest störd i sin power nap av oss resenärer…

Hemma igen slog jag en signal till faster och pratade med henne i nästan en halvtimma. Hon blev så glad att jag ringde och mitt kort hade kommit fram, men hon skulle annars inte fira sin födelsedag.

Jag bjuder på fika nån dag sen, när jag känner för det och när du är hemma och hälsar på! Idag orkar jag inte gå ut och handla fikabröd.

sa hon. En skön inställning till födelsedagsfirande och ålder.

Sen fick jag ett mejl med ytterligare ett nej på ett jobb jag har sökt, så mitt glada humör rann av mig. Tyvärr. Den här dagen läggs ändå snart till handlingarna som en av de bättre.

Read Full Post »