Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘balkongen’

Ett inlägg i vilket Tofflan fortsätter på temat sommar.


 

Kvällssol

Kvällssol.

Det är kväll. En sval vind leker genom mina öppna fönster. Jaa, i skrivande stund har jag åtminstone ett öppet fönster i alla mina rum. (Utom i morn, där är det stängt…) Det har varit två dagar med sol och värme. Jag har suttit i skuggan, men ändå har jag fått lite färg, noterar jag. Rosa färg, vill säga… Nåja, jag är i vart fall inte likblek längre.

De har dagarna har jag nog fått mer frisk luft än under hela våren. Våren 2015 ska jag inte minnas på annat sätt än den tiden när jag isolerade mig. Inget händer, livet står stilla. Men mitt i det har jag fått nya vänner och gamla vänner har blivit mer betydelsefulla. Annars lever jag mest när Fästmön är nära. Och så kan jag inte ha det. Man kan inte hänga sig på folk. Kragtagning! 

Jag telefonerade med mamma i eftermiddags – 47 minuter. Men det var ett bra samtal idag och dessa samtal sparar jag i mitt hjärta. Det är inte lätt för henne heller. Hon får bara frisk luft när hon går och hämtar sin matlåda eller rollar över till Lilla ICA. Men en bit in i juli kommer jag ner och då har jag lovat utflykter, inte bara på själva födelsedagen! Lucille plingade på i kväll och det blir perfekt att vi ser till varandras hem. De åker i morgon och kommer hem när jag åker. Vissa grannar är bara toppen! Andra… har visat… vänlighet och hyfs och det är gott nog för mig.

Basilika olivträd och dragon

Basilika, olivträdet och dragonen fick flytta ut idag.

Tre krukor med grönt – basilikan, olivträdet och dragonen –  ställde jag ut på ballen*. Det ser… rätt trist ut. Kanske åker jag och inhandlar nån liten blomma i morgon för att få lite färg. Jag vill ju inte sitta där ensam och vara rosa… Pelargonerna jag fick av Lucille i höstas blommar visserligen, men de trivs så bra i köket att jag inte har hjärta att ställa ut dem på balkongbordet.

Det är kväll. Det blåser frisk luft genom mitt hem och jag sitter och funderar över växtlighet… Dessutom har jag just sett sista avsnittet av Frikänd på SvT Play och nu vet jag vem mördaren är. Det är fiktion. Verkligheten är… annat. Så många människor som fick sätta livet till i helgen. Och här sitter jag och njuter av svalkan och tänker på blommor…

 

*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett magiskt inlägg.


 

Psychohand

Magi med kvinnohand… (Bilden visar min TV och en hand ur filmen Psycho som gick på SvT1 igår kväll. Två gånger.)

Större delen av gårdagen utkämpade jag en kamp mot tekniken. På andra sidan satt min käre nästanbror och försökte dirigera, lotsa, supporta tekniskt. Tyvärr var makterna emot oss och det bara tuggade och tuggade och inget hände. Men med lite magi – och tack vare en kvinnas hand – har det idag löst sig.

Nästan 43 grader

Nästan 43 grader utomhus…

 

Förresten, jag skrev häromdan att måndagen var den varmaste dan. Ja, det var den kanske . På förmiddagen denna onsdag tog jag en bild av min termometer på framsidan. Yttertemperaturen (överst) visar närmare 43 grader…

Dagens installation gick emellertid übersnabbt jämförelsevis. Det var skönt att slippa svettas mer än jag redan gör i värmen! Men det gick inte helt enligt instruktionerna. Shit the same, nu kan jag jobba med mina bilder igen. Det funkar!

Ett litet platt och randigt litet TACK följde med fru A (hon vars hand skötte leveransen) på hennes vidare färd genom dan och livet! Jag fick också bjuda på en slät kopp kaffe och en bra pratstund på ballen*. Såna pratstunder sparar jag på. Familjen – släkten är guld!

Randigt paket

Ett platt och randigt litet tack.


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-deckare.


 

Brittiska TV-deckare är ofta nånting som faller mig på läppen. I alla fall av den äldre sorten. I afton visade SvT 1 en modern dito. Fästmön och jag lämnade ballen* som solen i sin tur just lämnat för att titta på första delen av tre av Ett fall för Jonathan Creek.

Jonathan Creek

Jonathan Creek och hans fru. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


I den här första delen
samsas egentligen två fall. Det ena handlar om en knivhuggen skådespelerska, det andra om mystiska kärleksbrev från en man till Jonathans svärmor.

OK. Det här är bra. Trots att det är modernt och innehåller en hel del humor är detta en riktigt bra brittisk deckare. Jonathan Creek är nån sorts blandning av Sherlock Holmes och Patrick Jane. Men Jonathan är modernare än Sherlock och mer brittisk än Patrick. Dessutom är balansen mellan humor och spänning lagd på helt rätt nivå – i alla fall för att passa mig.

Toffelbetyget blir det högsta!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

De senaste nätterna har jag haft så konstiga drömmar. Härom natten befann jag mig i en veritabel skräckfilm där allt var vitt. Jag var fullkomligt skräckslagen i filmen/drömmen och känslan satt i ett bra tag efter att jag hade vaknat.

I natt, däremot, var jag på bröllop. Det var också en märklig historia och drömmen handlade egentligen inte om bröllopet och paret som skulle gifta sig, utan om alla gästerna. Gästerna var nämligen inkvarterade på ett stort hotell. Drömmen, även denna som en film, gick ut på att följa de gästernas olika relationer sinsemellan. Ett och annat lik i garderoben sa

Tittut!

och den ena svärmodern ville rymma från sitt barns bröllop, medan han som var best man kuckilurade med… bruden. Hur det slutade, minns jag inte, men jag vaknade upp till min vardag med Fästmön bredvid. Och det, kära läsare, var varken en skräckdröm eller nåt lik i nån garderob utan riktgt mysigt!


I natt var jag på bröllop.

                                                                                                                                                                  I morse satt vi vid frukosten och läste var sin del av den där lokala blaskan som inte tillåter länkar när man kommenterar (bara för det ska jag länka nu!). Jag fastnade vid en artikel om höstens filmer – det blir ett separat inlägg om det – och Anna vid en sån där idiotartikel om hur man håller kvar semestern i kroppen.

Men hallå! För vilka människor skrivs såna artiklar??? Artiklar där det står att man ska låtsas att den/de lediga dag/ar man har i veckan från jobbet egentligen är en semesterdag! MEH! Det är väl en sån dag man gör allting annat som man inte orkar under en arbetsdag – som städa, tvätta, storhandla etc??? Eller? Ärligt talat, är det nån av oss som sitter still och leker semester en dag när man plötsligt är ledig från jobbet???

Fler galna tips i artikeln var att man ska fortsätta äta frukost på balkongen. Alltså, det är ju verkligen skitkallt klockan sex, halv sju på morgonen! Och inte har man tid att sitta där när man ska göra sig själv i ordning för jobbet och en eller flera ungar för skolan?

Det dummaste tipset av allt – Anna hade högläsning – var att man ska fortsätta klä sig i sommarkläder och smörja in sig med brun-utan-sol. Hur länge ska man göra det då? Jag menar det är ju redan ganska kallt? Vem vill frysa i sommarkläder då?

En sån här start på dagen får igång blodet i min kropp. Jag känner mig tacksam att jag lever och att Anna finns bredvid mig så vi kan skratta åt dumheter som trycks i media där det fortfarande tycks vara nyhetstorka. Nä, nån semesterresa att se fram emot i höst har vi inte – vi har aldrig ens varit bortresta tillsammans en hel vecka. Men nånting ska vi försöka att hitta på så vi har nåt att se fram emot. Att resa har vi definitivt inte ekonomi för, utan det får bli nånting annat. Idéer mottages tacksamt!

Idag är Anna ledig, men vi tänker inte leka semester för det utan handla hem lite mat till Himlen. På fredag kommer nämligen två hungriga tonåringar och en utsvulten skolpojke till sin mamma. Och jag ska köpa en parkeringsbiljettficka och en Wunderbaum med New Car Scent till Clark Kent*. Det är han värd efter gårdagens vindrutebyte!


Till Clark!

                                                                                                                                                              *Clark Kent = min lille bilman

Read Full Post »

Idag ska vi fira födelsedag här! Jag ska försöka att inte låta andra saker påverka, men oron sitter utanpå kroppen, det kan jag inte förneka.

Det är min mamma som fyller år! En annan fördel med mamma, förutom att hon gillar att fika och äta choklad, som jag skrev om igår, är att hon gillar att sova länge på morgonen. Hon sover till exempel just nu. Inget stress där, inte. Detta innebär att jag i lugn och ro kan sjunga upp mig (nåja…) och plocka fram de tre ynkliga paketen jag har till henne.


Grattis lilla mamma på 76-årsdagen! (Bilden är från våffeltestet i förra veckan.)

                                                                                                                                                                     Igår kväll kunde vi sitta på ballen*och äta räkor och rostat bröd. Mycket gott med det salta i värmen! Balkongen brukar vara solig och stekhet på eftermiddagen och kvällen fram till klockan 21 på sommaren, men igår var det lite mulet och det fläktade lite. Tur för oss!

Det var länge sen jag fyllde min balle med blommor. I början hade jag två blomlådor, en stor urna på golvet, minst två amplar och sen lite blommor på bordet. Idag har jag en klen, men lila lobelia i en ampel och så har jag ställt ut några krukor från köket med aloe vera, olivträd, limefrukt och så nån konstig succulent.


Limeträdet bär frukt för andra gången, men frukten skulle ha skördats för länge sen. Nu har den hunnit bli gul…

                                                                                                                                                             För ett tag sen var Fästmön och jag på blomsterresa i stan och på en av affärerna hittade jag en alldeles otroligt vacker Mårbackapelargon.


En av blommorna på min Mårbacka-pelargon.

                                                                                                                                                  Pelargonen visade sig inte bara vara vacker utan ett väldigt kraftfullt och blomrikt exemplar. Hela växten är full av knoppar! En ovanligt lyckat blomsterköp av mig alltså! Mamma blev helförtjust i pelargonen så idag ska vi bland annat ta en tur för att kolla om här finns några fina blommor till hennes balle. Pelargonen är ju både enkla att sköta och fina för henne.

Men först blir det en tur till Stormarknaden där jag har lovat att hon ska få titta ut ett armbandsur till födelsedagspresent. Hon kläckte ju inte ur sig vad hon önskade förrän den gångna veckan och i Metropolen Byhålan finns inte riktigt samma shopppingmöjligheter som här.

När vi ändå är på Stormarknaden tänkte jag passa på att kolla upp om jag kan få ett snabbare mobilt bredband – fick nämligen ett erbjudande om det för ett tag sen! Vidare ska jag försöka att hitta ett lock till min vindunk – fast det blir på ett annat ställe på vägen till blomstället. Och om vi hinner ska vi också försöka hitta billiga läsbrillor till mamma nånstans.

Så åker vi hem och vilar en stund innan vi tar oss in till stan för middag. Vi har inte bestämt riktigt var än, men troligen blir det Kinamat. Förhoppningsvis strålar Anna samman med oss och jag ser fram emot att få en puss eller två då också. Av Anna, alltså.

Jag har nerverna utanpå, som sagt, idag. En del av er vet varför! När jag vet nåt skriver jag om det i ett låst inlägg. Jag skulle så gärna vilja kunna fira en sak till idag, men det troliga är att det inte blir så. Mobilen är på laddning inför det utlovade samtalet…

                                                                                                                                                               *ballen = balkongen

Read Full Post »

Min påskdag inleddes med ett par timmar framför datorn. Det vill säga bloggade, svarade på mejl och letade jobb. Det roligaste var mejlen, för en kär vän har fått hem sin man och jag vet att han var efterlängtad!!!

Mamma och jag har inte alls samma sov- och mattider. Så efter en rolig och ekivok och uppiggande sms-växling med Fästmön på förmiddagen intog jag frukost i sällskap med dessa gulingar:


Gult frukostsällskap.

                                                                                                                                                              Vid lunchtid blev det en tur till ICA Maxi. Och det var verkligen TUR, det! Först såg jag affärens smarta knep för att skrämma irriterande och skrikande barn. En påskhare. Gigantisk. Av gräs.


En påskhare av gräs med syfte att skrämma barn, tror jag.

                                                                                                                                                           Mera tur! Ett av MINA syften med trippen till ICA Maxi var att handla hem tunga saker till mamma. Ett annat syfte var att köpa en vinsats till mig (det blev merlot)) och Vintervit. Och vet du, jag köpte de FYRA SISTA CHOKLADKAKORNA. De FYRA SISTA. Alltså jag hade smällt av om de hade varit slut nu när jag hade funnit några exemplar i onsdags!!!


De fyra sista Vintervit hamnade i vår varuvagn!!!

                                                                                                                                                         Hemma igen pustade vi ut en stund på balkongen. Sen putsade jag ut. Det vill säga jag putsade tre av mammas sju fönster. Alltid något. Men mamma var hemskt nöjd och tacksam!

Vi tog så dagens härliga tur längs med sjön. Först gick vi åt vänster och satt en stund på en bänk. Se så mamma njuter! Och visst är hon fin i sin röda jacka?! Nån dum kärring tant sa att hon såg ut som en zigenare. Jag tycker att både mamma och zigenare passar bra i starka färger, så det, så! Fast zigenska kvinnor har väl knappast röda jackor?..


Se så mamma njuter!

                                                                                                                                                          Solen och dess strålar stod som spön – i vattnet. Det är verkligen vackert här!


Solen och dess strålar stod som spön i vattnet…

                                                                                                                                                       Det jag gillar med Vätterpromenaden är att gångbanan är asfalterad. Det gör det lätt för personer med funktionshinder att ta sig fram på hjul. Det jag INTE gillar är alla idioter som CYKLAR. Här är faktiskt ”bara” gångbana… Men när man ser alla dess cyklister inser man varför de inte har körkort och kör bil. De kan helt enkelt inte tyda vägmärken så bra.

Vackert som tusan är det här!!! Se bara en av mina favoritvråar!!!


En favoritvrå vid sjön.

                                                                                                                                                        Hemma igen blev det kaffe på balkongen och var sitt Kinder Ägg och var sitt Äntligen Lördag-ägg. Det blev naturligtvis en klinisk prövning av de två äggen. Bådas choklad smakade gott, men jag tycker nog att Kinder Äggets choklad är snäppet godare. Kinder Ägget innehöll en ”färdig” leksak, en liten Uno. Visserligen söt, men det var ju liiite roligare förr när man fick bygga ihop skiten leksaken själv…


Lille Uno låg i mitt Kinder Ägg.

                                                                                                                                                                   I Äntligen lördag-ägget låg två äckliga godiskulor som först smakade salt, sen sött och sist surt. UFF! Och ett bubbelgum som det absolut INTE gick att blåsa bubblor med. Slutligen en tatuering – och det var nog äggets behållning. Nää, Kinder Ägget vann överlägset!!!


En tatuering med noggrann beskrivning var behållningen i Äntligen lördag-ägget.

                                                                                                                                                   Dagens middag bestod av påskmat inklusive påsköl och snaps. Nu till kvällen väntar lite TV, Brottet och straffet klockan 21 i SvT 1.

Fick just sms från Anna att hon och barnen planerar en födelsedagsöverraskning när jag kommer hem på tisdag! Älskar dem!!!!!!!!!!!

I morgon ska jag själv överraska en gammal vän som fyller 50, men jag är inte alls säker på att hon är hemma… Till kvällen sen ska jag träffa en ANNAN gammal vän, FEM. DET ser jag fram emot!!!

Read Full Post »

Dan före dopparedan haltade jag ut till bilen med två kassar julklappar till familjen i Himlen och Morgonmannen samt min snöskyffel. Bara det att en kasse var tvungen att gå sönder precis utanför garageporten. Hoppas nu inget gick sönder…

Ute i Himlen möttes jag av en totalt igensnöad parkeringsplats, så med motorn på och inväntandes söta Fästmön började skotta i ren ilska och ryggen till trots. En vit Volvo närmade sig och det var farbror Bosse, Annas pappa och barnens morfar, som kom med klappar till sin lillkicka och barnbarnen. Men han for snart tutande hemåt igen, för han hade så mycket julmat att laga och så mycket bakning att göra.

Anna och jag åkte till Morgonen där vi hämtade två kassar julklappar och en burk senap. Nästa anhalt blev ICA Solen där Anna handlade det hon glömt igår och jag köpte kalkonsalami, middag till mig och mamma, Pro Viva för magen och två trisslotter. Mamma stod för notan för mina pengar är slut. Vi är emellertid hoppfulla att trisslotterna ska inbringa en förmögenhet.

Äntligen landade vi sen i Himlen med totalt sex fem kassar julklappar och två kassar mat. Jag noterade att Anna inte hade glömt att inhandla juvelen i fruktskålen till jul, ananasen. Själv har jag numera strukit frukt från handlingslistorna, pengarna räcker inte.


Anna hade inte glömt juvelen i fruktskålen, ananasen.

                                                                                                                                                            Söta älsklingen hade hunnit baka en saffranskaka på förmiddagen.


Annas berömda saffranskaka var alldeles gul inuti. Och i det här fallet är gult faktiskt inte fult utan gott!

                                                                                                                                                                    Elias var på benen, men såg väldigt medtagen ut. Fast lite grejs på datorn ville han visa mig.


Datorn till vänster och medtagen liten sjukling till höger visade en uräcklig pizza med julmat på!

                                                                                                                                                           Elias hade bara lite feber idag, men hostar mycket. Frida kom så småningom upp från bädden och såg inte särskilt frisk ut hon heller. Skönt att se att Linn var piggelin och att Slaktar-Pojken hade blivit så långhårig. Inga bilder på dem, förstås, de skriker så fort mina fingrar närmar sig min tejpade mobil.

Nån julblomma hade jag inte med mig i år, Anna fick en puss i stället och jag fick njuta av den fina amaryllisen som hon fått av sin mamma igår.


Två amaryllisstänglar i denna!

                                                                                                                                                       Jag åkte hem till mig så småningom, men jag hade Elias ord ringande i huvudet:

När ska du fira jul med oss, egentligen?

Lite ledsamt känns det allt att fira jul på var sitt håll. Men det viktiga är att ingen sitter ensam och jag har ju än så länge tak över huvudet och får fira ihop med min lilla mamma. Men OJ vad jag saknar Anna! Och barnen förstås, ändå!

Hemma hos mig åkte gröngölingen in från ballen*. Först fick jag den på fot.


Granen var nätt och passade perfekt i avsett hörn.

                                                                                                                                                  Granen är inte så stor, så det var lätt att få på toppstjärnan.


Stjärnan i topp!

                                                                                                                                                          Nästa steg blev att få i ljusen. Då morrade jag fram några halvkvävda svordomar, för se julgransljus, dem ska man montera tvärtom. Man ska liksom inte knipa ihop klämmorna utan tvärtom.


Varde ljus! Och det vart, det.

                                                                                                                                                                     Mamma satt i fåtöljen och tyckte en massa medan jag slängde upp färgade kulor i grenen grenarna, tomtar, hjärtan, klockor, en och annan kotte och lite annan skit andra julgransprylar.


Gröngölingen blev riktigt fin med alla färger.

                                                                                                                                                      Och så avslutades det hela med glitter, förstås. Uppifrån och ner, blev det, för jag kunde liksom inte dansa runt gröngölingen – den står ju liksom i ett hörn. Men visst blev den ett riktigt maaasterpiece???


Ett riktigt maaasterpiece, eller hur?

                                                                                                                                                         Nu sitter jag och är ledsen för än det ena, än det andra. Men jag är glad och tacksam att Anna och barnen och barnens pappa finns i mitt liv och att jag har en snäll mamma som stöttar mig. Dessa människor, FAMILJ, går inte att köpa för pengar!

                                                                                                                                                     *ballen = balkongen

Read Full Post »

Older Posts »