Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘bakslag’

Ett förvirrat inlägg.


 

Regn på fönstret

Höstväder igår kväll med regnet mot rutan.

Igår kväll kom regnet. Älskade regn! Det var som om det höll på att bli höst igen. Fast… även om det tog bort en del av den förhatliga snö som fallit gissade jag att det skulle komma ett bakslag. Och mycket riktigt! Under natten blev det kallare igen och regnet övergick i snö. När jag slog upp mina ljusblå i morse höll vaktis på att ploga för fullt här utanför. Synd att han inte sandade också – det var nämligen snorhalt. Och är fortfarande.

Temperaturen fortsätter att sjunka och det snöar fortfarande lite lätt. Jag avskyr verkligen vintern med kyla och halka, men jag måste erkänna att en solig vinterdag kan en till exempel ta riktigt fina foton. Nu har jag inte så stora möjligheter att göra detta eftersom jag jobbar ganska mycket och det är mörkt när jag kommer hem. Men jag kunde ha gått ut för att fota i lördags, till exempel…

Nej, jag klagar inte på mitt jobb, jag trivs fortfarande och tycker att det är roligt. Igår hade jag inte alltför mycket att göra, bara, men idag satte jag fart och försökte fixa till några foton – med viss igångsättningshjälp av NK*. Sen fick jag en beskrivning att textgranska och den kom jag nästan halvvägs i. I morgon väntar ett arbetsmöte efter lunch kring en rapport. Kanske blir det en spännande lunch, dessutom, med författaren och dess moder. Det vore så roligt om det blev av!

Jag kom ihåg att ringa min läkarmottagning och förnya recept på två mediciner idag. Toppenfint att nån från mottagningen ringde tillbaka lite senare på dan för att verifiera att min receptförnyelse gått fram. På fredag ligger ett e-recept på apoteket.

 Grenar mot ljusrosa himmel

Det blev vinter igen idag, inte helt oväntat.

När klockan närmade sig gå-hem-dags gäspade jag och NK ikapp. Men det var bara att försöka hålla sig vaken så en inte slirade av vägen. Innan jag fick träda innanför hemmets dörrar skulle jag handla, så jag stannade vid Tokerian. Tre matkassar följde med hem – och ändå glömde jag köpa mjölk och Bregott havssalt… Trött jag blir på mig själv…

Eftersom jag fortfarande var på benen när jag kommit hem gjorde jag nästan helt slut med julen. Alla stakar och stjärnor åkte ner, stoppades i kartonger och påsar och förpassades ut till förrådet. Kvar att göra nu är att köra en maskin med julrött, men det blir i morgon. Vid 19-tiden kunde jag äntligen inta min middag mina två rostade mackor med ost och två glas mjölk. Medan jag tuggade på mackorna kollade jag TV-programmet framöver. I afton blir det nog Veckans brott klockan 21 på SvT 1 för min del, för det är säsongsstart. I morgon ser jag fram emot premiäravsnittet av Vänligen Lars Lerin klockan 21 på SvT 1. I totalt sex avsnitt träffar konstnären Lars Lerin lika många kändisar. Först ut är Anni-Frid Lyngstad. På torsdag är det säsongsstart för Antikrundan. Första avsnittet är från Simrishamn, men nästa veckas avsnitt är inspelat i Uppsala. Den som kollar då kanske får se en och annan lokal kändis… (Jag ska ALDRIG glömma Anne Lundbergs iskalla ögon…) Till torsdag får jag träna upp mig på värderingarna genom att kolla Antiktidningen, som kom idag i postboxen. Antikrundans app är redo att användas igen på mobilen!

Vilka TV-program tittar DU helst på??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

Tofflan på tv

Tofflan på en TV nära dig.


*NK = Närmaste Kollegan

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Mitt 2015

Ett inlägg om mitt år.


 

Det gamla året är snart till ända. Det har varit ett omvälvande år på flera sätt, mest kanske för att det inte började så bra, men att det i stället slutar bättre. Här nedan kommer en sammanfattning av några av mitt års toppar och dalar, redovisade månadsvis.

Januari

Toppar
Jag sökte hjälp
Den fina Leffe-mössan från I

Dal
Människor spred påhittade saker om mig i sociala medier


Februari

Toppar
Adas kaffestuga
Ett underbart bokpaket från vännen FEM
Besök av vännen I

Dalar
Författaren till boken Skuggsamlaren som häcklade mig i sociala medier (kan en inte ta kritik om sin bok ska en inte skicka den för recension)
Vården
Filippa Bark var inte rolig i Melodifestivalen (och det har en rätt att tycka. Sen behöver somliga inte gå till överdrift och håna.)


Mars

Toppar
Påfyllningen av god energi (som det blev av att bli vän med Elliots mormor)
Goda vännen Agneta
(som en gång var min kollega, men som numera är min vän)
När livet vänder
(flera riktigt bra program under våren)

Dal
Arbetslösheten (den sög typ hela tiden de delar av året jag var utan jobb, men på våren var det riktigt tufft)


April

Toppar
Påsken hos mamma
(när vi bland annat tittade i Karl XII-bibeln)
Besöket hos I och H
(med mamma)
Den finaste födelsdagen

Dalar
Min skuld
(mea culpa)
Hån och myckettyckare


Maj

Toppar
Jag upptäckte Swish
(en riktigt användbar app)
Vännen FEM:s besök (fyllt av loppisfynd och litteratur)
Hyll-fynd på Återbruket (två deckarhyllor till hallen)
Bokarvet från A

Dalar
Uppsala kommuns omstart av sin bostadsförmedling
(det kunde ha blivit så bra, men när alla, som har köat hos förmedlingen kommunen en gång sålde, förlorar sin köplats OCH måste betala en årsavgift tycker jag att det är riktigt dåligt!)
Akassan Vision (som inte kunde lämna besked en minut i förväg utan uppenbarligen tycker att det är bättre att ett massmaskineri dras igång – för att sen stannas. Vilket slöseri med många människors tid…)
Clark Kent blev underkänd vid besiktningen
Tröttsamma människor (alltifrån avundsjuka till såna som ska ha rätt)


Juni

Toppar
Det årliga besöket i Gryttby (alltid trevliga utflykter)
Midsommarfirande på Morgonen

Dal
”Tyska” besökare
(men bara sluta läs min blogg)


Juli

Topar
Blommor
(de är en tröst)
Mamma fyllde 80 (och jag gjorde mitt bästa för att hon skulle få en fin dag – och hon blev nöjd! Vi gjorde också båda ett viktigt avslut.)
En dag med en vän (Lucille, den här gången)
Mordvandring i Nora (tack vare Sven-Bertil. Eller hette han Karl-Bertil???)
En dag med Elliot (underbara hund!)
Vår minsting blev tonåring

Dalar
Grillrök
(jag tål den inte)
Pappersvändning (så mycket papper… i onödan…)
Mitt samarbete med Pronto (två gånger, aldrig mer)


Augusti

Toppar
Det BLEV Pride trots allt
(och vi stannade kvar över en natt)
Sarah Dawn Finer-konsert och Stockholmstripp (med älskade Fästmön)
Ett återbesök på Den Bästa Arbetsplatsen (SLU i mitt hjärta)
Antikrundan i Uppsala (äntligen har jag gjort det – jag var där!)
Träff med en ny bloggvän (alltid lika spännande!)
Åtta år sen Annas och min första dejt (och det firade vi med hemmamiddag)
En ny vintage/antik/retrobutik i Uppsala (två trevliga kvinnor med massor av spännande saker)

Dalar
Twitter
(nej fy, vilken sandlåda det har blivit!)
Arbetslösheten igen (jag vill bara jobba!)
Antikrundan i Uppsala (köa i sex timmar för tre minuter…)
Ensamhet (sån att en börjar prata för sig själv)


September

Toppar
Intervjun med Ilona och Lotta
(tänk att som dem få göra verklighet av en dröm!)
Rökfri i elva år (att sluta röka är det bästa jag har gjort)
Kattungarna kom (och de botade min katträdsla)
Nya pengar (visserligen från den 1 oktober, men jag skrev om dem i september)
Blompresentkortet från Elliot (det kom en dag när jag var så ledsen, så ledsen)
Karl-Bertil gjorde det möjligt för mig att gå till optikern (så tacksam!)
Nytt jobb (å vad det var rätt och det är roligt och… jag bara älskar att gå dit!)

Dalar
Grannar som spikar med mera om natten
(det är knappt nån som kan stava till hänsyn numera)


Oktober

Toppar
En grekisk afton
(med Anna, förstås)
Roligt på jobbet och snälla arbetskamrater
Vänliga följare och en fästmö som ville göra mig glad 
(det handlar om böcker, förstås.)
Världens bästa kollega (det är min närmaste kollega, det!)

Dal
Parkeringsböter
(800 spänn som jag hade kunnat göra roligare saker för)


November

Toppar
Nya vänner på jobbet
(va roligt!*)
Vår sjunde förlovningsdag
En 50-åring i familjen
Träff med FEM och Soffan i Stockholm
Besök i en hemlig trädgård och hos självaste Michelangelo

Dal
Inte en enda!!!


December

Toppar
Min fina penna fick nytt liv tack vare Närmaste Kollegan
Fina klappar från jobbet
(i pappersform)
Mamma fick komma med riksfärdtjänst för att fira jul och nyår med mig (ingen av oss behövde sitta ensam)
En fin julafton med massor av fina julklappar
Finpost

Dalar
Bokus som skickar paket till Tjottahejti
(hur svårt kan det vara och var är miljötänket?)
Ett kortvarigt bakslag


När jag nu på årets sista dag
blickar tillbaka på 2015 kan jag konstatera att det var en lång prövning i början, men fick ett gott slut. Jag är så tacksam för mitt nya jobb, den glädje det ger mig, den gemenskap med fina arbetskamrater jag får uppleva, känslan av att vara behövd och efterfrågad och en lön som det går att leva på. Dessutom har jag gått ner sju kilo i vikt sen jag började jobba. Så nytt jobb är sannerligen årets topp. Sen är jag medveten om att det finns dalar i mitt liv – och alla är naturligtvis inte nedskrivna här med tanke på att det finns en del illvilliga element som läser den här bloggen (och de ska inte få veta vissa saker).

Under året har jag fått mycket glädje från litteraturens värld. Många vänner och även okända vänner har sänt mig böcker. En del har varit riktigt, riktigt bra. Årets bästa bok för min del blev Rött kort.

Den här bloggen har varit på väg att ta slut länge. Det återstår fortfarande sex procents utrymme. Jag har bestämt mig för att skriva slut på det, för de som vill mig illa, bland annat genom att få mig sluta skriva, ska inte avgå med segern. Segern är min! Här kan du läsa om mitt år som bloggare.

Till sist vill jag önska dig som har läst ett gott slut på det gamla året och ett riktigt gott nytt år, det vi skriver som 2016!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan avslöjar att hon både har fått doppa och remmat idag. Och sett en ståbas!


 

Bläck och bläckpenna

Riktigt fint svart bläck finns nu i min penna.

Äntligen fick jag doppa i dag! (Detta trots att det inte var Dopparedagen.) Som vanligt handlar det inte om snusk – jag är ju rätt pryd. Det handlar om att jag fick doppa min fina Scheaffer Triumph-penna i härligt bläck. NK* var nämligen tillbaka på jobbet och h*n hade inte glömt bläcket. H*n tog en liten stund med mig för att visa hur jag drar upp bläcket genom en tillsats som jag sätter i pennan. Tillsatsen funkar som en pipett. Sen är det bara att skruva på överdelen… och skriva… Jag har fått låna hem bläcket i ett par dar för att… öva. Fast jag tror inte att det hjälper så mycket – se själv min signatur nedan!

Bläck bläckpenna och Tofflans signatur

Jag kunde i alla fall skriva Tofflan med min bläckpenna.

Problemet är att jag verkligen skriver som en kråka. Eller fulare. Det sägs att kråkorna flyger uppochner när de flyger över Tierp för att där är så fult. Jag kan avslöja att de blundar när de ser min skrift. Men en kan ju alltid drömma om en vacker piktur och att signera sin egen bok till köpglada läsare…

 

 

Gårdagens lilla bakslag i jobbet gav vissa av oss mer att göra idag. Eller… att göra om, rättare sagt. Jag har annars mest suttit med två rapporter. Den ena är så pass klar att jag kan börja lay outa den i morgon, medan den andra är ute som korrektur hos författaren.

Vidare har jag konstaterat att min kollega E som köpte ny mobil häromdan nog gjorde ett misstag. Vi spelar nämligen riktigt tuffa matcher Wordfeud. Sen hon köpte mobilen har hon förlorat varenda gång. Dessutom hänger sig appen och spelet går trögt framåt. Själv startade jag en uppdatering av systemprogrammet till iOS 9.2 på lunchen. Det tog sin lilla tid, för jobbets wi-fi är söligare än mitt här hemma, tro det eller ej! Igår var förresten mobiltelefonin mellan New Village och Himlen mer än sölig. Eller sms:en. Mina nådde inte mottagaren förrän klockan var nånstans mellan 23 och 23.30 på kvällen och då hade jag somnat och kunde inte läsa svaren. I kväll kanske jag somnar ännu tidigare, för det är skit på TV, boken jag läser är astråkig och jag är för trött för att ta mig för nåt som har med julen att göra. Sparar städning och pynt till helgen.

Gudinna

Gudinnan fick en ny rem stucken genom sig i kväll.

Men jag har i vart fall lagt på en rem när jag kom hem. I morse gick nämligen läderremmen till gudinnan jag har haft runt halsen sen 1992 av. Jag brukar få byta rem då och då, men eftersom gudinnan är något av en maskot för mig sker det under närmast rituella former. Varje gång en rem till gudinnan går av står jag inför stora förändringar i livet. Det behöver inte vara dåliga förändringar. Men… som sagt… stora. Nåt som är säkert i det sammanhanget är nog att det inte har att göra med annonsen jag såg idag. Den som gav mig lite att tänka på inför framtiden. Fast nu är nu och det håller jag på att lära mig leva lite mer efter. Sen kan det komma överraskningar.

Överraskningarnas tid på jobbet är långt ifrån över. Dels har både den stora buren, som låg i en korridor, och tomkartongerna, som låg vid vårt fikaställe, försvunnit. Och som grädde på moset kan en då och då få se somliga traska omkring i korridorerna med en ståbas efter sig…

Detta bildspel kräver JavaScript.


Och vad har hänt på DITT jobb eller i DITT liv idag, dårå? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta! Eller har du fått en BLÄCKout, kanske en ståbas i huvet eller en rem för hårt runt halsen???


NK = Närmaste Kollegan

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett ganska njutningsfullt inlägg.


 

Varför ska man sitta hemma och deppa i en varm lägenhet när man kan fara till sin älskling i Himlen och fika? Jag bjöd helt enkelt in mig själv en stund på eftermiddagen idag. Det var så fint väder. Tvättmaskinen kunde gott vänta på påsättning till kvällen. Vinden var lite kylig, men vårsolen är het.

Vi bestämde oss för att sitta på Annas balle*. Medan Anna fixade kaffe skulle jag röja så vi fick plats med var sin stol att sitta på. Men som alltid så ofta duger inte mina insatser utan Anna måste slita fram och ”rätta/fixa till”. Hmpffffff…

 Anna stökar på sin balkong

Anna rättade till efter att jag hade försökt få till en fikaplats.


Jag hade sån tur 
att det fanns kakor till kaffet också! Det var väl det jag kände på mig i förväg. Tre stycken fick jag och smockade i mig allihopa, men faktiskt fick yngsta bonussonen några också när han kom hem från skolan. (Han blev lite paff när det var jag som öppnade ytterdörren åt honom och inte hans mamma. Moahahahahahaaaaa, jag är känd för att skrämma barn!  😈 )

 Kakor

Kakor till kaffet, minsann.


För ett par veckor sen 
fick Anna ordning på presenningen på sin balle. Sen dess har vintern övergått i vår. Nåja, det kommer troligen ett bakslag med snöstormar och drivis, så vi röjde bara en liten fikahörna. Trollet på hennes balkong får än så länge häcka i sin koja.

Trollet i sin koja på Annas balkong

Trollet skymtar i sin koja på Annas balkong.


Och nu får DU gärna berätta om du har tagit nån premiärfika för säsongen utomhus!


*Annas balle = Annas balkong

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Ett redovisande inlägg.


Ingen kan väl säga
att det är nån annan årstid än vår nu? Detta trots vissa bakslag i forma av blåst, kyla och vit nederbörd. Därför undrade Tofflan den gångna veckan om du har noterat nåt vårtecken.

Så här fördelade sig de 29 inkomna svaren (procenten är som vanligt avrundad):

49 procent (14 personer) svarade: Ja – i form av växtlighet. 

34 procent (tio personer) svarade: Ja – i form av djur. 

14 procent (fyra personer) svarade: Ja – i form av nåt annat än blommor och bin, typ. 

Tre procent (en person) svarade: Other: 
Massor av skräp och hundbajs.

Ingen svarade: Nej inte nåt.

Tatiana kommenterade:

Krokusar på väg från bussen !

Stort TACK till dig som registrerade att du funnit vårtecken och/eller kommenterade detta på något sätt!

En ny fråga finns som vanligt att kika på här intill i högerspalten, under rubriken Tofflan undrar… Och som vanligt vore det kul om du deltog i den nya omröstningen.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett smått ojande inlägg.

 

8 Afrikanskt huvud

Ibland önskar jag att jag hade ett huvud av trä.

Är det inte magen så är det huvudet. Idag är det huvudet. Vaknade med jordens klumpvärk. In fact, jag har så ont att jag mår illa. Men en liten tablett mot det också ska väl göra susen så att jag klarar av ytterligare en arbetsdag.

Dagen jag vaknade till är annars solig, om än kall. Termometern visade runt nollan, bara. En liten chock för kroppen som vande sig vid vårvärme i helgen. Men det är väl just det här som är vår – värme och kyla, sol och… bakslag i form av vit nederbörd. Det sägs ska komma av det senare nästa vecka. Så skönt att inte behöva oroa sig för däckbyte. Jag kör ju dubbfritt, men ändå med vinterdäcken på än så länge.

Idag ska de börja med installationerna av el- och vattenmätare här. Tre dar ska arbetet ta. Tre dar med män (ja, det är oftast män) som springer in i och ut ur mitt hem. Så skönt att slippa vara här, även om jag naturligtvis inte estimerar att ha främlingar på besök när jag själv inte är hemma.

En betydligt roligare sak kring dagen idag är att faster E fyller 96 år! Mamma har två ingifta fastrar i livet samt en halvfaster (den senare har grävts fram av mammakusinen B, som också är den enda som har träffat henne). En av halvfastrarna, faster E, har alltid varit min favorit. Bland annat för att hon är så skärpt – och vass – och har alltid varit. I kväll ska jag ringa och gratta, för hon hör lite illa och jag har ju, som bekant, ingen egen skamvrå på jobbet att dra mig tillbaka till och prata enskilt.

Ha en bra tisdag, veckans värsta dag, enligt mig. Men nu är jag i alla fall uppe…


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om att kämpa på.


Som för det mesta
känns saker och ting bättre efter ett tag. Jag fick skriva av mig igår och må riktigt skit – för att sen repa mig och ta nya tag idag. Ja, du vet den där leksaksgubben med rund botten…

Gubbe m rund botten

Kan inte falla omkull hur många gånger man än petar på honom.


Men det handlar inte bara om
att få distans till jobbiga saker eller att få spy ur sig. Det handlar också om att få bekräftelse på att det faktiskt inte är jag som inte passar in utan andra.

Nu vill jag bara poängtera att jag verkligen inte gottar mig i andras eventuella oförmågor och tillkortakommanden. Det är bara det att jag är hjärtligt trött på att höra att det är mig det är fel på. Inte bara trött, rädd för. Jag fick höra det så mycket och ofta en gång i tiden.

Taggarna sitter kvar, trots att åren har gått. Men det är också det enda jag känner att jag aldrig kan förlåta. Aldrig. Och tro mig, jag har kämpat med förlåtelsen. Där misslyckas jag dock. Mitt fokus ligger på att komma vidare. Det går för det mesta bra. Det är väl så att jag är hyperkänslig i vissa avseenden. Eller att jag har gjort ödesdigra missbedömningar av människor och deras avsikter. Därför halkar jag lätt tillbaka ner i rädslans träsk.

Det går inte att säga att alla problem är lösta idag. Så enkelt är inte livet. Men jag har tagit lite andra vägar och det har gått bättre. Jag mår bättre, för jag gör framsteg och bra saker.

_____________________________

Men bakslag kommer ju alltid, som bekant. Ett idiotiskt bakslag är att jag tror att jag har fått hälsporre igen – fast i andra foten. Jag tror jag blir fullkomligt galen! Hälsporren i vänsterfoten fick jag dras med i ungefär ett år och sju månader. Vissa dagar hade jag så ont att jag nästan inte kunde gå, periodvis gick jag på kryckor och medicinerade. Men se hemma från jobbet var jag naturligtvis inte en dag för detta! Fast det gör väldigt ont. Och det enda som hjälper är att vila foten, inte belasta den. Lite svårt när det till exempel är högerfoten jag gasar med i bilen… Jag stretchar också, eftersom jag har extremt korta hälsenor. Inlägg finns i de skor jag använder. Har till och med norpat tillbaka inläggen jag gav till Fästmön eftersom de inte funkade i hennes jobbskor.

Skoinlägg

Skulle behöva flera par av dessa som är gjorda efter avgjutningar av mina fötter. Men nya kostar närmare 1 500 kronor paret eftersom ortopedkonsulten inte längre har avtal med inrättningen i fråga. 😦


Jag har stått och strukit
i princip sen jag kom hem. Det är inte bra. Då belastar jag onda foten. Att stå gör foten ondare än att gå. Men vad gör man när man har en gigantisk strykhög av t-shirtar, jeans, juldukar och gardiner som ska bytas i morgon kväll? Man biter ihop och stryker. Och ja, jag stryker för att fibrerna i kläderna och de andra grejorna lägger sig ner och blir mindre benägna att ta emot smuts samt för att jag inte vill gå omkring i skrynkliga plagg. Jag tycker att skrynkliga kläder är fult och ger ett ovårdat intryck. Sen hur du gör är upp till dig.

Nu har jag vilat foten en stund och ska ta några nya tag med järnet över brädan. Hoppas hinna slänga i mig en knäckemacka innan Antikrundan börjar klockan 20. Jag har nämligen laddat ner Den Berömda Och Rätt Nya Antikrundan-appen idag och tänkte testa den i kväll. Det mesta av programmet, som är från Visby, hinner jag se innan jag åker och hämtar hem min älskling från jobbet klockan 21.

Ska du glo på Antikrundan och har du testat appen??? Skriv gärna och berätta vad du tyckte om såväl program som app!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett lördagsinlägg före promenaden.


Tro det eller ej,
men trots att jag var uppe till klockan två vaknade jag runt halv åtta. Naturligtvis för att iPhonen brummade till. Jag måste börja sätta den på stör ej under vissa timmar! För just idag hade jag tänkt mig en sovmorgon. Nåja, nu är jag uppe och konstigt nog känner jag mig inte särskilt trött. Än.

Har inga större planer för dagen, men ett och annat jobb ska sökas. Jag gav mig ju lite ledigt på den fronten igår efter veckans alla nej och bakslag. Inte helt ledigt, men lite. Jag granskade min sammanställning av sökta jobb och besked och funderade lite över den. Nästa vecka blir det ju rapportering till Arbetsförmedlingen för första gången och jag känner mig väl förberedd. Frågan är om Arbetsförmedlingen är lika beredd.

Mest laddar jag för dagens promenad. Jag tror att jag ska förutsätta mer nederbörd och ta mina grova skor utan hål i för säkerhets skull. Utsikten från ett av fönstren i vardagsrummet ger blandade budskap – blött på marken, en himmel som kan bli både blå och grå

Utsikt från vardagsrumsfönstret

Blandade utsikter…


Jag känner hur bra jag mår
av mina promenader! Ljus, frisk luft och rörelse – samtidigt som (kamera)ögat stimuleras av höstens fantastiska färgfyrverkeri. Men naturligtvis kan jag inte gå särskilt fort. Skönt i alla fall att hälsporren är bättre – jag var rädd att den skulle bli kronisk. Ett och ett halvt års problem är snudd på kroniskt, men inte helt. Nej, nu är det ledbandet i min friska fot, hål-foten, kallade efter mitt feltramp. Har god lust att stämma nån, frågan är vem..? Gatukontoret? Trafikverket?

Igår fick jag brev från min bank. Detta föranledde att jag på kvällen, via nätet, bokade en telefontid med min personliga bankman. Tyvärr verkar min favorit Göran inte längre vara kvar. Han är nämligen lika galen som jag och vi klickar verkligen! Nu ska jag bli uppringd av en kvinna på tisdag eftermiddag. Inget att oroa sig för, det handlar om försäkringar som är tecknade via banken. Men jag vill ha ordning på mina grejor!

Har börjat planera lite för nästa vecka eftersom det är en hel del som måste göras då. Jag behöver städa – åtminstone lite sådär – och bädda rent. En maskin med blått måste tvättas. Rapporteringen till Arbetsförmedlingen måste jag avsätta rejält med tid för. Och sen ska det packas för avfärd norrut nästa helg – vägbeskrivning och annat måste kollas av innan. Det ska bli så roligt att komma iväg hemifrån en stund, om en bara för en helg!

Snart ska Clark Kent* till doktorn också, det vill säga han ska in för sin årliga hälsoundersökning/service samt byte till vinterkängor. Det hela beräknas landa på över runt 2 500 spänn, om jag har fått korrekta förhandsuppgifter. Jag har lagt undan pengar till detta, för årsservice på bilen är inget jag gör avkall på! Men frågan är om jag inte måste ”låna” av dessa pengar och i stället delbetala serviceräkningen via mitt plastkort på Märkesverkstan. Jag hatar verkligen delbetalningar, men vad gör man?

Bilar

Meh… det här är ju inte nån bild på min bil…


Jag ska nog sätta lite fart nu
och trycka in linserna och borsta tanden. Frukost och dusch får det bli när jag kommer hem igen idag. Jag måste tvätta håret och det är ingen idé att göra före promenaden om den blir blöt, så att säga.

Hoppas din lördag blir givande, på ett eller annat sätt! Som vanligt blir jag glad om du lämnar avtryck i form av några ord i en kommentar!


*Clark Kent = my knight in shining armor, min älskade bil-man


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag är det söndag och då ska man vila. Men när man som jag bara har två lediga dar i veckan, är det ofta så att dessa dagar är fullspäckade med diverse göromål som oftast har med hemmet att göra. Den här söndagen ska bli ett undantag. Jag ska göra så lite som möjligt.

fötterna upp
Jag lägger upp fötterna idag.


Dan började med uppstigning
strax före halv sju för att skjutsa Fästmön till jobbet. Det var OK att gå upp tidigt idag, jag är en morgonmänniska och hyfsat pigg – även på slapparedagar. Anna kände av ett litet bakslag av förkylningen i morse, men igår gick det bra att jobba för henne. Och klarar hon bara dagens arbetspass går hon inte på igen förrän onsdag eftermiddag.

Vi satt förstås och med TV:n på för Melodifestivalens andra chans igår. Men ärligt talat gick det inte att titta på det, knappt att lyssna heller. Jag vet inte vad svenska folket har för smak, men inte är den samma som min. Faktum är att jag fastnade för Martin Rolinskis låt, den enda låt man minns och kan sjunga så här efteråt (nej, jag har inte Spotify). Gick han vidare då? Nej. Inte nog med att Jedward stod för ett av mellanspelen tillsammans med programledarna (varav en tror att hon kan sjunga, men kan det INTE!), så kallad underhållning, igår, de vann Andra chansen också. I alla fall såg de så ut. Likadana. Fantasilöst, svenska folket!

Robin och Anton Foto Olle Kirchmeier SvTJedward
Jedward? Robin och Anton? (Bilden på Robin och Anton lånad från SvT:s hemsida. Bilden är tagen av Olle Kirchmeier. Bilden på Jedward är en pressbild lånad från Planet Jedward.)


Nej, det var roligare
att samtidigt som duracellkaninerna hoppade fram och tillbaka i rutan, spela Wordfeud och äta choklad. Ajfånens skärm blev så där lagom kladdig. Men det klart att en och annan kommentar lät jag undslippa mig – på Twitter. Blogga om årets elände vägrar jag, det är som sagt det sämsta jag har hört på länge. Två låtar har jag gillat, YOHIO och Martin Rolinski. YOHIO är tack och lov i final.

Men nog om skiten tävlingen och åter till min slappardag. Det enda vettiga jag har gjort hittills är alltså att skjutsa Anna till jobbet. Insåg förstås att bilen borde tvättas och dammsugas då… Hemma igen plockade jag undan disk och diskade upp Annas frukostdisk. Bäddat har jag inte gjort än, men förberett för det. Ska låta tvättmaskinen tvätta jeans när huset har vaknat lite. Har fördelat medicinen i min Anabox och lyckades tappa en liten jävla tablett i diskhon och fick jaga den ett tag med mina prinskorvsfingrar.

10 Anabox
Min Anabox.


Dagens största problem
är vad vi ska ha till middag. Ett tag tänkte jag bjucka på förra söndagens recept ur Tofflans Svarta Bok, men den kyckling vi hade hemma åt vi upp i fredags. Så det får bli nånting annat. Hur som helst kommer ändå ett nytt recept framåt kvällningen på en blogg nära dig!

Det ser ut att bli en solig dag, men det var den inte först, kan jag meddela. Kall, grå och blåsig var den. Och snorhalt på sina ställen. Annars håller jag inte med alla som klagar på snöröjningen den här vintern. Jag tycker att det har varit rätt bra med den. (Eller, som nån skrev nånstans, kommunen får vad den betalar för.) Förutom nära Annas jobb. Där är det nu rena isgatan. Trots att man håller max 17 km/tim i hastighet och trampar ur, glider bilen. Den enda som skulle uppskatta dessa isgator är väl späddwajföraren Lelle Pett (påhittad, intern karaktär).

snöhög och vägskylt
Vintern 2010 kunde man ha ett och annat att säga om snöröjningen, men inte i år, tycker jag. Den här bilden tog jag för ungefär tre år sen.


Nu ska jag bädda lite
och därefter bläddra igenom lokalblaskan. Det är näst sista helgen jag får tidningen i tidningsfacket utanför dörren. Min prenumeration går ut efter nästa helg. Tänk så lite skräp till blir att bära ut till pappersinsamlingen framöver!

Vad händer hos dig idag???


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »