Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘bakom’

Ett inlägg om ett foto.


 

Mormor o jag

Mormor och jag för ungefär 50 år sen. Pappa fotade.

En av de bilder jag har ramat in och satt upp i vardagsrummet är en bild på mormor och mig. Jag är liten och sitter i mormors knä, omsluten av hennes trygga famn. Det slår mig att just idag blir jag lika gammal som mormor var på bilden när den togs. 52 bast. Mormor hade då knappt sju år kvar att leva.

Jag har inte så många minnen kvar av mormor, men jag minns vissa ord och uttryck som hon använde. Hon var född och uppvuxen i Småland och bodde granne med Astrid Lindgren. Hon, som var lite speciell, enligt mormor. De lekte inte, Astrid var ju fyra år äldre. Men mormor visste ju vem hon var. Redan då utmärkte hon sig.

Min mormor var själv inte den som direkt utmärkte sig. Hon stod gärna tillbaka, gärna lite bakom morfar. Men mamma och hon kunde gnabbas, uj uj uj! Jag minns det och jag känner igen det! Fast mot mig var mormor alltid snäll. Hon bredde alltid tjockast lager med smör på mina mackor. Men framför allt var hon verkligen den där trygga, varma famnen jag kunde sitta i. Vi hade behövt ha den famnen kvar, både mamma och jag, tror jag, lite längre än 59 år.

Men på bilden ovan är mormor 52 år, precis som jag blir idag. Man ser inte att hon hade dåligt hjärta och svår diabetes. Jag minns bara den där famnen. Och mormors blåa kofta, den som jag pillar på på fotot. Jag minns naturligtvis inte tillfället, men vet att bilden är tagen på mormors och morfars bakgård. På gården där vi fikade i all evighet hela somrarna – till dess att vi först hyrde stuga, sen köpte huset på Rådmansgatan.

Mormor var en trygg del av min barndom. Jag är glad och tacksam över att jag fick känna henne i nio år i alla fall. Hennes vigselring är en av de ringar jag bär i min långa kedja runt halsen. Mormor är alltid med mig.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg där Tofflan svamlar på – eftersom hon är lite nervös idag.


Tisdagen tvekade lite,
kan jag meddela. Det var lite sol och tunna moln först. På väg till jobbet mörknade det. Strax öppnade sig himlen och släppte ur sig en riktig störtskur. Idag sitter jag på femte våningen. Med det stora underbara fönstret känns det som att sitta halvvägs till himlen jämfört med skrubben en trappa ner där jag tillbringar fyra av veckans fem arbetsdagar.

På agendan idag står att hjälpa en nybliven doktor att marknadsföra sin forskning. Det blir till att gå igenom mini-kommunikationsplanen steg för steg och försöka hitta rätt svar. Det blir nog bra.

Fästmön är ju hos mig den här veckan. Igår var hennes första semesterdag. Det blir nog lite drygt att bara låta dagarna gå, men jag tror att hon behöver släppa saker och ting och bara vara ibland. Snällt nog hade hon handlat och vi åt korv med bröd till middag. Anna åt förstås nyttigheter till. När hon är hos mig ser det ut så här i kylen:

Groddar o grönt
Groddar och grönsaker.


När jag är ensam,
och kylen välfylld, ser den ut så här:

Öl hostmedicin ostar
Öl, hostmedicin och lite goda ostar.


Det blev en artikel till Uppsalanyheter.se
skriven igår. Eller artikel och artikel… En text som publiceras på midsommarafton. Jag fixade bild och la in den i editorn för publicering. I morgon har jag bjudit hit min uppdragsgivare för en liten rundtur i environgerna samt lunch. Det ser jag fram emot!

Livet på jobbet går sin gilla gång, men dagarna rinner ut. Det byggs här för framtiden, samtidigt som det dras ner på både personal och studieplatser. Det är en ekvation som inte riktigt går ihop för mig. Jag blev i alla fall uppringd igår kväll av personen som skulle ha ringt mig före lunch. Det kändes OK, men samtidigt är läget frustrerande – för oss båda, ska meddelas.

 Lyftkran bakom Biocentrum
Bakom detta ganska nybyggda hus byggs ytterligare hus för framtiden.


I stället sätter jag mitt hopp till
att få ett telefonsamtal idag, från annat håll. Om det kommer återstår en ny prövning på torsdag. Om det inte kommer… blir jag väldigt, väldigt besviken…

Utöver detta hålls ett möte i eftermiddag där jag hoppas att man diskuterar mig och vad man kan erbjuda mig på mitt nuvarande ställe. Jag skulle ju få nån sorts erbjudande före utgången av juni månad. Men jag förväntar mig inget upphetsande eller framför allt inget mer än vad jag har fått indikationer om. Så skulle det mot förmodan ändå bli nåt bra erbjudande får jag väl bli glatt överraskad.

Orange kruka omkullvält
Glatt överraskad?


Den som vill mig väl och gott
får gärna hålla en tumme idag. Den som vill mig illa kanske får njuta av mina nederlag innan solen går ner. Jag önskar dig, oavsett dina motiv, som har läst ända hit en god dag i alla fall!


Livet är kort.

Read Full Post »

När det är påsk och man är ledig ska man göra lite lagom nytta. Det konstaterade jag när jag svarade på vännen Rippes kommentar till inlägget om påskpynt. Det är skönt att vila från jobbet, skönare än jag hade trott. Jag sov länge idag, jag har bara svarat på ett par tre fem jobbmejl och jag har umgåtts med lilla mamma. Vi har varit på shoppingtur och fått promenera lite båda två – bra för våra ämliga kroppar.

Men det är ovant med alla ljud här hemma. Nog för att Fästmön och jag kan prata, men mamma pratar mer. Mamma pratar hela tiden. Jag blir ganska trött i öronen, helt enkelt, och stundtals måste jag vila dem. Därför tog jag tillfället i akt – men också för att marssolen lyste och jag hade min tunna tjockis-svarta jacka för första gången idag – och åkte för att tvätta bilen.

Inne i biltvätten
Det här skulle kunna vara en bildgåta, men det är faktiskt ett foto taget inifrån bilen ut mot biltvätten. 


Inne i biltvätten passade jag på att läsa den tolv minuter som tvätten tog. Jag satt i bilen och hörde bara högtryckstvättens svischande och svoschande, det var riktigt mysigt.

Efter reningen torkade jag av Clark Kent* varligt med trassel. Han blev så ren och fin – men fasen, jag glömde fota honom! Får ta en bild i morgon när jag ska ut i garaget här och göra insidan!

På vägen hem hamnade jag bakom en bil som var fullastad! Den var verkligen knökfull och som kronan på verket låg ett par skidor med stavar på taket. In genom bakrutan såg jag en stackars hund som nästan fick plats i skuffen. Jag hoppas verkligen att hunden slapp resa långt!Stor hund i bilStackars hund! 


Jag tog med mig lite ätbart hem
till mamma i form av pommes, hamburgare och kycklingburgare med läsk. Mamma hade under tiden jag var borta inte vilat sin lilla mun utan passat på att ringa sin kusin B…

Efter maten var det dags att tända fönsterlamporna. De i köket har fått gula skärmar på sig, helgen till äran. Även om nu gult verkligen är fult, det är ju ändå påskens färg.

Gula skärmar på fönsterlamporna i köket
Gula skärmar i köket. 


Nu väntar säsongsavslutningen
av Antikrundan. I morgon ska jag fortsätta göra lite lagom nytta, bland annat som sagt göra rent bilen inuti. Jag tror att jag ska bädda rent också, kanske tvätta en maskin. Till Lunch (som jag aldrig äter när jag inte jobbar) ska vi goffa våfflor och till kvällen lagar jag lax i ugn med fetaost- och pestosås. Det är lite lagom nytta, det, tycker jag…

Vad händer hos dig i påsk???


*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Read Full Post »

« Newer Posts