Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘bakis’

Ett spårigt inlägg.


 

Vinterdäck

Mina gamla vinterdäck får illustrera hur utslitna gamla spår kan vara…

Otaliga är de gånger jag har konstaterat att somliga går i samma gamla spår år ut och år in. I stället för att söka hjälp odlar vissa sin ondska. Nån klarhet i syftet får jag aldrig. Men jag tror att det enda syftet är att såra och göra illa. Personer med den inställningen kan inte må särskilt bra – det behöver jag inte vara psykolog för att slå fast. Det räcker med att jag går till mig själv och ser hur jag själv har varit under de perioder jag inte har mått så bra. Jag funderar starkt på att skicka boken jag ska försöka läsa ut strax till ett antal personer som jag tror skulle behöva läsa den och komma till insikt om ett och annat. För om jag är utvecklingsbar på området borde även vissa andra vara det, sin fixering till trots.

Zensa nero davolo

Zensa nero d’avolo, ett gott rödvin som jag kan rekommendera.

Min andra lediga dag har rasslat på i ett rasande tempo. Ändå finner jag mig sitta här och fundera över vad jag har åstadkommit. En lång läsmorgon i sängen med tack till den återfådda normaltidstimmen (det är sommartid som är fel tid, inte normaltid – det hörs ju!), huvudvärk till trots, grundade jag med. Det kan väl aldrig bero på att jag öppnade en flaska vin igår kväll och drack ett (1) glas? Ja, förutom den öl jag drack efter min dammsugning. Ett glas vin och en starköl borde en inte bli bakis av, eller hur? Jag kan verkligen rekommendera Zensavinerna, som är fylliga och smakrika och endast kostar 89 kronor per flaska.

Äggröra

Proteinrik äggröra till frukost.

Jag har gått ut med en übersnuskig, läckande kompostpåse som lämnade vidriga spår efter mig. Men först intog jag en proteinrik frukost. Därefter åkte jag en sväng, typ ett helt kvarter, till mitt förråd. Mina gamla vinterdäck – se översta bilden! – är slut (de har torrsprickor). Dem ska min bilverkstad få ta hand om i morgon när Clark Kent* ska dit på sin årliga service. På seneftermiddagen ska jag hämta honom, skodd med sprajtans nya vintertofflor. Men idag släpade jag alltså ut de gamla däcken och tryckte in dem i bilen – utan att få ryggskott. Däckkånkande brukar nämligen sätta sina spår i min rygg så här års.

Nu tvättar jag en maskin tjockis-svart och känner mig varm och fluffig (?!) efter en skön dusch. Det är dags att läsa ut boken jag nämnde inledningsvis innan jag bussar in till stan (ja, du läste rätt, jag ska åka buss!) och träffar en mycket äldre (sex månader och tio dar) kompis för en asiatisk middag.

Vad händer hos DIG??? Vilka spår har du gått i/satt idag? Du kan fortfarande berätta genom att skriva några rader i en kommentar.


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett nationaldagsinlägg.


 

Svensk flagga

Denna hissas idag. Tyvärr är himlen inte lika blå i skrivande stund som på bilden…

Jag erkänner. Jag tillhör det där gänget som inte firar Sveriges nationaldag. Dessutom tillhör jag gänget som använder sin lediga dag till att åka till IKEA. Men jag tillhör inte gänget som hånar den som vill fira dagen. Det kan finnas många skäl till att man vill fira. Ett kan vara att man har tvingats lämna sitt hemland och kommit till ett nytt land där man ska stanna för att leva. Tänk på det ett par gånger innan du hånskrattar! Det är dagens oombedda råd – från mig, för en gångs skull.

såg

Såga eller sågad..?

Naturligtvis klarar jag inte av att åka till IKEA på egen hand. För gissningsvis är där horder av människor idag. Jag har en dejt med min Fästmö, som jag ska plocka upp i bilen på vårt speciella mötesställe.

Vi har två ärenden på IKEA. Ett av dem är att titta på trall till ballen*. Jag har fortfarande inte bestämt mig för om jag ska lägga mina pengar på det nu när jag snart inte får in nån lön igen. Men jag fick skatteåterbäringen igår. Den räckte gott och väl till mina nya däck. Det blev ett par tusenlappar över. Och trall till ballen skulle, enligt mina beräkningar, gå på nånstans mellan 800 och 900 spänn. Tål att tänkas på… Sen skulle det få mig lite sysselsatt med nåt vettigt en stund också, att lägga trall, alltså. Inte enbart sitta vid datorn, som är på väg att lägga av nu (stordatorn, i alla fall), eller hänga över en bok (för tillfället Kranvridarna). Och såg har jag. Jag har tittat i lådan med verktyg i mitt linneskåp (där har väl alla sina verktyg, i linneskåpet, menar jag?..) och där ligger sågen jag fick av pappa kvar.

ostbågar o öl

Öl och ostbågar kompletterade min middag igår.

Snart tillrar mitt mobillarm för att tala om för mig att jag ska kliva ur sängen. Det har jag redan gjort. Annars skulle jag ju inte sitta här och skriva. Men jag ställde alarmet ifall att. Och ursprungstanken var att jag skulle ut på en mini-after-work igår kväll, nåt som kunde ha gjort mig trött. Nu blev det inte så. En av personerna valde att hänga med ett gäng ut på orten där vi jobbar (undrar bara hur h*n tog sig hem sen när det inte går några tåg…). Den andra hade eventuellt nåt annat för sig och skulle höra av sig med besked. Jag hörde inget. Därför tog jag bilen bort till restaurangen och köpte med mig en kycklingtallrik hem. Slukade den (ja, maten på den, alltså, inte tallriken i sig!) med en starköl. Maten var inte god. Jag slängde halva portionen. Lite senare på kvällen fyllde jag på med ytterligare en öl samt en skål ostbågar. Idag har jag inga middagsplaner alls, men nu ska jag i alla fall äta lite frukost så jag orkar med horderna!

På tal om horder ser jag en av de gapande männen som lekte med segway igår gå och städa på sin uteplats. Han ser inte lika pigg ut idag som igår kväll och han skriker eller skrattar definitivt inte. Men han städar och gör ordning efter festen. Själv städade jag i badrummet och inne i toa-/duschrummet igår. (Jag kunde ju inte sitta på ballen, eftersom jag inte orkade med de skrikande och skrattande gubbarna.) Det behövdes. Städas, alltså. Nu tänker jag stilla:

Å, så skönt att slippa städa när man är bakis…

Idag ska jag nämligen inte städa. Och jag är inte bakis…


*trall till ballen = trätrall till balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om tillvarons svängningar.


Det är sant
 att man själv kan påverka sitt mående. Visst, men bara till en del. Igår var det en riktigt tung dag för mig. Jag skrev ganska öppet om hur det kändes. Det var kanske inte så smart gjort, för häcklarna och förlöjligarna i cyberspace gottade sig nog. Samtidigt kände jag ett oerhört stöd från dem som verkligen räknas. Då kan de där andra hålla på och leka för sig själva i sandlådan.

Sandhög

Lek för er själva, häcklare och förlöjligare!


Man är kontroversiell
när man tycker saker, kontroversiell när man uttrycker åsikter, kontroversiell när man beskriver hur man uppfattar det skrivna ordet, hur man tolkar det till det värsta. Vissa saker tar tid att smälta, komma förbi. En text är alltid en text. Ett skrivet ord alltid ett skrivet ord. Inte något upplevt öga mot öga. Man kan inte se kroppsspråk och ansiktsuttryck. Man kan inte svara direkt. Kort sagt: att skriva är inte lätt. Men människor har alltid rätten att göra sina egna tolkningar, det kan vi inte ta ifrån dem! Därmed inte sagt att skribenten inte har rätt att förklara hur h*n menade, vad avsikten var. Skribenten är ju ägaren av sin egen text. Men om andra berörs – om blott för att de tolkar på eget sätt – då har man ändå lyckats som skribent. Tycker jag.

____________________________

Den tunga dagen igår gjorde att jag inte satte mig ner vid köksbordet för nåt att äta förrän strax före klockan 18. Förmiddagens övning var bland det mest förskräckliga jag har upplevt på ett tag. Den satte sina spår. Ganska djupa spår. Jag hängde mig kvar med Fästmön så länge jag kunde, men insåg att jag behövde vara ensam och fundera över saker och ting.

Efter middagen, en riktig kolesterolbomb bestående av tre små potatisar, två smala kycklingkorvar och två ägg – allting stekt, ringde jag till vännen vars mamma opererades under gårdagen. Vi pratade ganska länge. Det är gott att den vännen finns i min krets. Fast det är lite långt, oss emellan, rent geografiskt, vill säga.

Resten av kvällen ägnade jag åt att skriva, en del ser du resultatet av här på den här bloggen. Fick vinna lite Wordfeud, läste en stund. Ögonen var inte riktigt alerta efter tårarna, dessvärre. Idag vaknade jag med skallebank. Och det kan inte bero på att jag är bakis av en starköl!

En kall starköl

En starköl gör mig inte bakis.


Idag på morgonen
har jag tvättat – såväl jeans som min kropp och mitt hår. Fick en ping om att det fanns en uppdatering till min iPhone, så även det fixade jag. Tvättmaskinen har just stannat och det är dags att hänga det rena. Sen får kanske mamma ett samtal så att jag kommer ut till Himlen medan det är ljust. Det finns en älskling där som har ont idag.

Och… Ja just det! Vid tio-tiden i morse fick jag ett samtal på mobilen som gladde mig mycket. Samtalet innebär att min planerade storstädning nästa vecka inte blir riktigt som jag har tänkt. För på tisdag ska jag ut på intervjuliga äventyr igen. Jag fick höra att jag var intressant och hade bra kompetenser också. Det gör inte ont att lyssna på sånt när en upplever sitt värde sjunka för var dag som går. Inte ett dugg ont, gör det. Nej, det gjorde dagen idag till en sorts ljusare dag än igår. På flera sätt än ett. Tack PV för att du gav mig den här skjutsen! Nu är det upp till mig själv att fixa resten!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en svår fixering vid ätbart.


Alltså faktum är
att jag mår illa. Väldigt illa. Och jag har bara mig själv att skylla! Så tro inte att jag har suttit uppe tidigt i morse och sökt jobb eller gjort nåt annat vettigt. Nej, jag har sovit. Jag sov ända till klockan nio!

Först var jag så duktig igår och åt min matlåda vid middagstid på kvällen. Men sen ballade det ur. Totalt. Och nej. Jag drack mig inte redlös eller nåt sånt dumt – jag nyttjar inte alkohol på det sättet. Men jag åt. Åt åt åt kopiösa mängder skräp. Först tryckte jag i mig en hel sån här vit choklad

vit choklad

En hel sån här åkte in i kakhålet, ner i magen.


Sen trodde jag
att jag skulle vara nöjd. Icke! Vid 22.30-tiden åkte prästostbågarna fram. Och en hel påse såna slank ner fint tillsammans med en (1) starköl.

ostbågar o öl

En hel påse prästostbågar sköljdes ner med en öl.


Det var knappt
att jag klarade av att gå och lägga mig sen. Magen var stinn och den var inte glad, kan jag meddela… Idag mår jag fruktansvärt illa. Så en sak är säker: i kväll blir det inget lördagsgodis för min del – jag har ätit sånt för en hel vecka allaredan!

Nåt jobbsökeri blir det inte heller – jag tillåter mig att vila från det på lördagar och söndagar. Däremot brukar jag spara jobbannonser jag hittar på nätet för veckan som kommer. Hittills har jag hittat ett jobb som är intressant att söka. Jag försökte logga in på internet-kassan hos min a-kassa för att fylla i mitt a-kassekort, men den webbplatsen ligger nere under helgen.

Nä, idag har jag verkligen inte gjort nåt vettigt alls. Bara tagit en rejäl sovmorgon. Det var länge sen jag sov till nio, måste ha blivit bakis på allt skräp jag stoppade i mig… Det enda vettiga jag har gjort idag är att dela min medicin för veckan, medicin för magstackaren och mitt blod.

Medicin

Jag har delat medicin, bland annat för min stackars mage.


Nu på förmiddagen
måste jag in i duschen. Jag vet hur såsig jag är, men… I eftermiddag bär det av till Himlen för helgsamvaro med Fästmön och ”barnen”. Tror bestämt att det kommer en kaffegäst i eftermiddag, som enligt välunderrättade källor skulle medföra kaffebröd. Då får jag träna på att säga nej tack!.. (Känner jag mig själv tackar jag och tar emot och goffar…) JA, JAG ÄR EN DÅLIG MÄNNISKA!!!

Tänkte slänga med mina storstövlar i bilen ifall vi tar en tur till skogs i morgon. Med matsäck, förstås, det är ju det bästa med skogsturer. Eller ja… just det… inte tänka på ätbart hela tiden, var det ju… Men svamp är väl inte så farligt? Om vi nu hittar nån… Vi har ett och annat ställe, Anna och Prinskorven och jag…

Vad ska DU göra i helgen??? Skriv gärna några rader och berätta, även om jag inte läser på en gång!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ja, bättre kan jag inte sammanfatta natten. Jag har sovit högst fyra timmar. Dels hade jag svårt att somna trots att jag var jättetrött, dels vaknade jag, när jag väl hade somnat, fram på småtimmarna och kunde inte somna om. Jag har haft och har ganska ont i magen. Det känns som om det är mitt bråck på magmunnen som bråkar, för jag mår illa och jag har ont högt upp i magen. Det är en irriterande och molande värk och sömnbristen gör att det känns som om jag är bakis. Det är jag inte. Jag tog ett glas vin till maten igår, så bakis kan jag knappast vara.

handmålat vinglas

Jag tog ett glas vin till maten igår kväll.


På jobbet är det massor att göra
och folk hoppar på mig så snart jag visar mig – både i fredags och i morse, i alla fall. Det är roligt att mina tjänster är efterfrågade, men jag känner mig rörig i skallen just nu och vet inte riktigt var jag ska börja. En sak har jag gjort i alla fall. Strax före operationen kom jag på lösningen på ett tekniskt problem vi har dragits med länge på en av institutionerna. Det var inte så att jag hittade en vettig förklaring utan bara en tänkbar lösning. IT-ansvarig hade ringt och lämnat meddelande i röstbrevlådan att vi måste ta tag i detta och i morse gjorde jag det. Vi får se om min lösning fungerar. Om den gör det är det hela väldigt märkligt, eftersom vi i ännu större utsträckning borde ha samma problem på den andra institutionen jag jobbar för. Men där har vi inte märkt problemet alls.

Jag har bokat in några luncher i veckan och på fredag eftermiddag ska jag delta i ett seminarium om Vetande i Wikipedia. I morgon är det tisdag och då jobbar jag som vanligt för institution 1 högst upp i huset, i mitt fantastiska kontor. Jag ska gissningsvis fortsätta arbetet med forskningssidorna på webben där, jag vet inte om det har nånting under min frånvaro.

snökristaller på rutan

Tio grader kallt var det i morse också.


Min tjänst sägs vara förlängd
till den 31 mars, men jag har inte sett det varken i det administrativa systemet eller på papper (anställningsbevis). Tanken är att jag ska jobba lite för intendenturen också i huset (hur jag nu ska klämma in dessa procent i tjänsten). Det handlar främst om att få snurr på skärmarna i entrén, men också att göra nånting av affischstället som en av forskarna hade några entusiastiska idéer om. Vi får se om idéerna går att realisera.

I kväll lär jag vara aptrött, så det blir en dusch och sen kanske lite TV och därpå tidig sänggång. Jag ska få min matkasse från Mathem nån gång efter klockan 18. Det ska bli spännande att se om detta kan vara nånting att ha i framtiden. Fem middagar för fyra personer – varav flera middagar innehåller mat jag inte kan äta – kanske inte blir helt rätt för mig personligen. Jag är ju dessutom ensam i hushållet de veckor Fästmön inte är hos mig. Och hemma hos Anna är de ju fem, ibland sex, när jag är med. Njae, Mathems kasse kan vara lite för oflexibel för att passa mig, men vi får se. Jag ska titta, testa och begrunda – en recension blir det förstås på en blogg nära dig sen!

tastelines-matkasse-liten

En matkasse anländer i afton.


Livet är kort.

Read Full Post »

Igår när jag kom hem från jobbet låg det ett brev i postboxen. Det var post jag hade väntat på länge. Post jag hade våndats över, post som jag ibland kände att det var rätt skönt att inte ha fått, ibland kände förtvivlan över att inte ha fått…

Post jag hade väntat på.


Innehållet var emellertid
av det braiga slaget, så därför hade Fästmön och jag två skäl att fira igår kväll – torsdagens förlovningsjubileum också!

Jag plockade fram bajsostar i rumstemperatur och luftade ett av mina Amaroneviner, sköljde druvor, dukade fram. Haltade omkring… Bajsostarna bestod av en synnerligen mogen gorgonzola, en cambozola, en brie och en gräddpikant med vitlök och paprika. Men vinet… Vilken dryck!!!

Amarone Classico från Valpolicella, förstås. 


Den här amaronen
var extremt fyllig och kryddig i smaken. En del skulle kanske inte dricka den till starka och krämiga ostar, men jag gillar kombinationen fyllig-kryddig-stark-krämig.

Medan jag väntade på att Anna skulle jobba färdigt ringde den snälla Hortellskan och gladdes med mig i luren över beskedet. Och när jag sen hade hämtat hem Anna och vi slog oss ner vid vår fredagsmiddag, skålade vännen Rippe med oss per sms. Det är inte alla som kan glädjas med andra, men dessa två kan och jag sparar detta i mitt hjärta!!!

Efter ett halvt glas vin kände jag mig påverkad. Jag tror att det var massor av spänningar som släppte. Det var länge sen jag kände mig just påverkad och jag brukar inte gilla det. Igår var det helt OK. Jag hade även en förhoppning om att smärtan i hälen skulle lindras under påverkan av alkoholen, men dessvärre inte. Hälen gjorde fullkomligt jätteont igår kväll – trots att jag hade varit duktig och struttat omkring på kryckor mest hela dan… Anna kände sig också snabbt påverkad och kanske var det för att ingen av oss hade ätit så mycket under dan. Jag hade inte ätit sen tio-tiden och då en macka, bara. Men det var fin stämning och vi behövde nog båda slappna av. Fryntlige Herrn tittade förbi och var osedvanligt fryntlig…

Fryntlige Herrn 2012.


Idag vaknade jag
med skallebank. Tänk, bakis efter två glas vin… Nåja, jag är trött och spänd i hela kroppen. Hälen är hyfsad, men jag känner av muskler jag inte visste att jag hade – det är väl kryckandet. Jag har stapplat runt med dammsugaren ett varv och strax ringer väl mamma. Jag ringde ju henne igår kväll förstås för att berätta och jag tror att hon egentligen nånstans hade förstått, men inte riktigt ville acceptera – såsom hon alltid har varit och gjort. Men självklart var hon lättad! Nu fortsätter emellertid väntan på operationstid. Jag har stått i kö i sen den 25 september och med tanke på hur ineffektivt Sjukstugan i Backen sköts lär jag få vänta. Det som känns bättre nu när jag har fått Beskedet är att jag troligen inte kommer att dö medan jag väntar. Alltid något!

Den här dan är en sån där mörk dag när lamporna måste vara tända hela dan. Men för mig finns det nu lite ljus i mörkret, ett inre ljus. Det är jag tacksam för.


Livet är kort.

Read Full Post »

Livet står förstås inte stilla utanför mitt fönster, trots att jag håller andan lite just nu. Under tiden spanar jag på omvärlden genom mitt blåaste öga. Häng med på turen eller stanna hemma – valet är ditt. Här är mitt! Val, alltså. Och vad jag tycker. Vad tycker DU? Lämna gärna en kommentar.

  • Gävleborg inför alkotester. Den organisation i Gävleborg som ansvarar för vård tar till krafttag mot alkoholmissbruk. Den som är full på jobbet riskerar att få avdrag på lönen. Och från oktober och ett år framåt ska en fjärdedel av personalen alkotestas under arbetstid. Och faktum är att initiativet välkomnas av personalen, även om det kanske ändå är vanligare med läkemedelsmissbruk bland vårdpersonal. Jag tycker också att det är bra. Man ska inte vara varken full eller bakis på jobbet, oavsett jobb. Tycker jag.
  • Man hämnades på orm. En nepalesisk man blev biten av en kobra. Han blev så arg över detta övergrepp att han hämnades – genom att bita ihjäl ormen. Mannen vårdas nu för bettet, men är inte döende. För övrigt var det tur att det var en kobra han bet ihjäl och inte nån fridlyst art. Det hade lett till åtal i Nepal, nämligen. Vansinnigt gjort av mannen, tycker jag.
  • TV-licensen ersätts med skatt. På tapeten igen, denna gång som ett förslag från Public service-kommittén. Förslaget lämnas till kulturministern den 11 september. Efter en remissrunda ska det behandlas i riksdagen nästa år. Går förslaget igenom väntas reglerna gälla från 2014. Vettigt, tycker jag.
  • Jesus blev hårig apa. Klottrare finns det tydligen överallt och i alla åldrar. En målning av Jesus i en spansk kyrka höll på att vittra sönder. En kvinna i församlingen tog då saken i egna händer och bättrade på målningen. Tyckte hon. Först. Nu är hon förtvivlad och har sökt experthjälp. Jag använder min gamla lärares ord på svarta tavlan när man inte skulle sudda bort: Låt stå!
  • Man förföljde kvinna – efter 27 år. När förstår somliga att ett nej är ett nej, undrar jag..?
  • Inspelningarna av Antikrundan startar. Tyvärr utan experten Jan Bäckström som nyligen gick bort endast 59 år gammal. För ungt, tycker jag!
  • Vad kan du om Metropolen Byhålan? Testa dina kunskaper om Metropolen Byhålan! Och kan du inget eller väldigt lite kan du kanske lära dig nåt av testet. Svårt, tycker jag, och hade typ fyra rätt av tio…

 


Livet är kort.

 

Read Full Post »

Older Posts »