Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Bajenland’

Det är natt. Jag sitter med min lilla leksaksdator i min alltför mjuka säng och surfar mobilt. I natt är jag i Stockholm, visar min IP-adress. Vad skulle jag göra om jag vore där?

I Stockholm finns det alltid massor att göra om man vill det. Naturligtvis beror aktiviteterna lite på hur mycket ens plånbok innehåller. Jag har haft kul både med full och tom pluska! Det finns så mycket att titta på i Stan som är gratis. Bara att glo på människor på Drottninggatan eller bli galen på alla turister i Gamla Stan är enkla nöjen som inte kostar en spänn. Men det klart att om jag fick önska mig en helg i Stockholm skulle den se ut så här, ungefär:

Fästmön och jag kommer in med tåget sent fredag eftermiddag. Vi går till hotellet som är Lady Hamilton i Gamla Stan. Checkar in, packar upp. Går ut i gränderna igen och trängs med folk. Tar en drink nånstans, kanske en Irish Coffee om det är snöigt och kallt.


Bland brinkarna i Gamla Stan är Lady Hamilton en pärla.

                                                                                                                                                                  Så småningom glider vi in på nån mysig restaurang och äter gott, länge och sent. Vi är bland de sista gästerna kvar. Så promenerar vi en stund hem till hotellet.

Lördagen äter vi rejäl hotellfrukost innan vi ger oss ner på stan. Vi kollar in nåt museum, kanske Strindbergsmuseet för det är ju 100 år sen August dog nästa år. Går i affärer och skrattar åt roliga tanter som utbrister:

Maaasterpiece!

om nån matta så vi tycker är rätt… ordinär. Kollar in Kinaaffären, fikar på Hurtigs, stannar länge på Alfa Antikvariat… Hittar några nya, roliga affärer vi inte har varit inne i. Går mot söder och kollar in engelska affären… Tar en öl nånstans i Bajenland… Hittar en spännande restaurang med kryddstark mat. Går långsamt hem till hotellet.

Söndag sover vi länge, men inte alltför länge så vi missar hotellfrukosten. Går och lägger oss en stund igen när vi har ätit. Packar ihop våra prylar så småningom och checkar ut. Kollar in några spännande utställningar på Kulturhuset innan vi går till tåget… Proppade med intryck och med mobilerna fulla av bilder sitter vi tysta och bara mår gott.

Drömma går ju… Vad gör du i natt???

Read Full Post »

Lördagen började så bra! Vädret var mulet, vilket är perfekt när man ska marschera i en parad runt Stockholm, med början på söder och ändhållplatsen på Sergels torg. Vi laddade som vanligt med en grundlig frukost och gav oss sen iväg med t-bana mot Tanto, där starten skulle gå.

På väg upp ur t-banan mötte jag V som jag inte sett på år och dag! Det blev en sån chock att vi bara kramades och bara kom oss för att fråga hur den andra mådde – ingen svarade sanningsenligt, tror jag. Jag blev så paff att jag helt kom av mig och glömde presentera Fästmön och allt! Skäms på mig!

Däremot blev det presentation och mer kramkalas på väg ner mot Tanto. Där träffade vi nämligen på Uppsalaprofilerna Kitty the Artist och Monica the Starinterpreter.


Kitty och Monica tog en lunchöl. Notera att Kitty har en snygg färg på sin väska.

                                                                                                                                                     Gissningsvis var vi nere nån halvtimma före utsatt starttid. Vi stod fem minuter i toakön, sen gav vi upp. Vi försökte hitta ett gäng vi ville gå med, men det var omöjligt. Vårt första alternativ var QX för där brukar det vara bra musik. Men nån QX-bil såg vi inte. Däremot såg vi Babsan i bil från Patricia. På tal om Babsan bad Pride-ledningen henne om ursäkt med blommor efter incidenten i onsdags kväll och på schlagerkvällen stod hon på scenen och ylade efter sin spanjor som om inget hade hänt. Men är man diva, så är man.

En annan diva som sprang omkring och muttrade och var sur var Jonas Gardell. Han hördes meddela nån att han var jätteförbannad på nån som hade nåt med paraden att göra. Nåt nytt eller..?

Det gäng som vanligen får mest applåder i paraden är Stolta föräldrar. Här en bild på dessa.


Stolta föräldrar till homo-, bi- och transbarn. Under dessa banderoller får man aldrig se de sina.

                                                                                                                                                             Annars var det tunnsått med mera festivalliknande paraddeltagare. Vi såg en bödel som stod framför oss och luktade armsvett och sen två gossar i glittriga shorts och plymer. Kunde vi gå med dem, kanske???


Kunde vi gå med dessa, tro?

                                                                                                                                                           Nej, QX-bilen kom aldrig, bara en massa bilar från våra politiska partier samt facken. Typiskt var väl LO-människorna som åkte i ett riktigt vrålåk… Vi bestämde oss för att gå med Gaypoliserna, tryggt och bra! Fast… vi hade ju inga uniformer… Rådvilla stod vi och såg hur bil efter bil, gäng efter gäng gav sig av.

Till sist var det emellertid ett trevligt gäng som frågade om vi ville gå med dem. Och vi var ju lite svartklädda så det passade ju bra. Var sin flagga fick vi också att vifta med.


Anna viftade med en flagga.

                                                                                                                                                             Men… eh… vänta nu… vad står det egentligen på flaggan??? Ja du ser rätt! Vi blev helt enkelt fotbollsflator bara så där!


Gnaget är laget!

                                                                                                                                                                   Det var onekligen en speciell känsla att tåga genom Bajenland (=söder) med AIK-flaggorna!..

Men nu ska jag berätta att några personer som är mer ointresserad av sport och idrott i alla former är Anna och jag. Jag har aldrig varit på en fotbollsmatchs i hela mitt liv. Däremot, som Anna sa vid frukosten i morse, kändes det bra att gå med ett gäng där det är extra tufft att vara öppen med sin läggning. Jag kände mig också solidarisk med släkten i Fruängen och fick peppande sms från mammakusinen!

Vid 16-tiden anlände vi så till finalplatsen, Sergels torg. Vid det laget hade jag börjat få fruktansvärt ont i magen och Anna hade blåsor på fötterna och problem med sin onda vänsterfot. Vi gick upp till hotellet för att vila. Anna grejade med sina fötter och jag försökte piggna till med en dusch.

Framåt kvällen gick vi till Michelangelo och åt pasta, men min magvärk tilltog så jag kunde inte äta upp. Det var med nöd och näppe jag tog mig tillbaka till hotellet och kröp ner i sängen. Ärligt talat trodde jag att jag skulle dö alt. att vi skulle få tillkalla ambulans, för den magvärken jag hade var inte av denna världen. Anna var rädd att jag skulle få en propp eller en bristning av nån väsentlig åder eftersom jag egentligen inte ska äta cyklo-f. Men tro det eller ej, ont krut förgås inte så lätt och här sitter jag idag. Det känns som om nån har kört över min mage med en lastbil, men jag lever. Kanske var det nån AIK-motståndare som gjorde voodoo på mig???

Inget trevligt slut på vår minisemester, men jag ska försöka hitta på nåt som piggar upp min älskade framöver. Eftersom jag ska börja jobba den 1 september har jag inte tid att vara sjuk, så vi får se vad som händer. Men klart är att jag ska ta kontakt med doktor Anders, för så här ont vill jag inte ha igen.

I Uppsala regnar det som 17. Det kändes grått och trist att komma hem igen…

Read Full Post »