Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Babel’

Jag har pinat mig igenom en bok som jag tycker var det sämsta jag har läst. Det som kan sägas till dess försvar är möjligen att jag är så okunnig att jag inte förstår den. Hur som helst är jag glad att jag inte la mer än 40 spänn på Darling River av Sara Stridsberg hos Bok-Anna i hamnen.


Nej den här boken förstod jag inte!

                                                                                                                                                                    Jag kan inte redogöra för bokens innehåll. Jag tycker inte ens att det är en roman. Det är löst sammansatta fragment. Visserligen välskrivna, visst, men jag får inte fram nån historia. Jag ser inte. Det enda jag ser är äckelbeskrivningarna. Enligt baksidestexten handlar boken om Lo och hennes far som gör nattliga utflykter i en gammal Jaguar. Detta varvas med berättelser om en apa och en vetenskapsman, en kvinna som färdas ur Nabokovs roman och en okänd mor.

Varför köpte jag den här boken? Tja, för att jag var lite nyfiken på författaren som gått på Biskops-Arnö tillsammans med Babels programledare Daniel Sjölin – ett av skälen till hennes medverkan i programmet, säkerligen. Och stoiskt tog jag mig igenom boken.

Nej, jag förstår verkligen inte den här boken och därför kan jag bara ge den lägsta betyg – för att fragmenten är välskrivna.

Read Full Post »

Jag har inte mycket till klädsmak, det medger jag. Jag är helt enkelt inte intresserad av kläder. Därmed inte sagt att jag inte BÄR kläder, det måste man ju. Jag är minsann ingen Naken-Toffla. Ofta blir det kris och panik när nåt stort evenemang, typ studenten, ska gå av stapeln, för jag har ju liksom inte så mycket användbart i mina garderober. Ja, jag bor ju ensam och har därför tillgång till alla garderober. Därmed INTE HELLER sagt att jag har massor av kläder.

Jag brukar inte bry mig så mycket hur jag själv är klädd, men klär mig helst i tjockissvart och gärna diskret. Aldrig i turkost eller orange. *RYSER* Då skulle jag ju synas alltför mycket.

Men idag var det tur att jag grep in som stilpolis gentemot mig själv. Jag menar, man kan ju inte gå ut med soporna och se ut så här:


Inspirerad av Alexander Bard som jag nyss sett på Babel? Nej men så här kan ju inte ens en Toffla se ut när hon går med sopor.

                                                                                                                                                               Kritvita ben, svarta shorts, strumpor och sandaler – nej, det går ju bara inte! Till strumpornas försvar dock är att de döljer håriga smalben. Men det är ingen ursäkt.

Nu slipper de kringboende se mig iförd detta. Nu har jag bara visat ALLA som har tillgång till dator med internetuppkoppling… 😳

Read Full Post »

Torsdagens Babel innebar säsongsavslut. Förväntasfull bänkade jag mig för att se en inspelning av programmet. Det skulle visa sig att programmet befolkades av flertalet gamla bekanta. Men vi tar det i ordning nu…

Dokudiktaren denna vecka var Bodil Malmsten. Jag spolade förbi som vanligt.

Amos Oz besökte Babel för jag vet inte vilken gång i ordningen tredje gången. Författaren, som inte ville bli författare alls, utan hatade ord. Så småningom började han skriva och har bland annat skrivit ett tjugotal romaner. En berättelse om kärlek och mörker är en av hans mest kända självbiografiska böcker och handlar bland annat om moderns självmord. Hans nyaste bok är en novellsamling med titeln Lantliga scener.

Fiktion och berättande prosa var samtalsämnena den här gången. Den senaste novellsamlingen är baserad på en dröm av författaren. Personteckningen är speciell i Amos Oz böcker, men han talade om att han aldrig baserar sina personporträtt på existerande människor. Novellerna i boken har dessutom öppna slut – precis som livet, menade författaren. Intellekt och ödets ironi rundade av intervjun.

Intellektuella… Det handlade nästa inslag om. Uppsalaprofessorn i litteratur Johan Svedjedal, tillika Övralidspristagare förra året, pratade lite om 1930-talets intellektuella som han skrivit en bok om.

Gänget i studion som representerade De Intellektuellavar trion Magnus Alexander Bard, Ulrika Knutson och Per Wirtén. Sävliga Ulrika Knutson läspade fram att de gamla 30-talisterna var stora intellektuella. Alexander Bard menade att 30-talisterna kring Spektrum var unga och ville förändra världen – precis som alla unga vill. Per Wirtén tyckte att det är en befrielse att slippa de stora kulturgiganterna som överskuggar allt. Intelligentian idag finns på internet, menade Alexander Bard. Ulrika Knutson höll delvis med, men menade att intelligentian finns på universiteten. Alexander Bard sa att programledaren ställde en dum fråga och jag skrattade högt! Alexander Bard efterlyste också kritik rent generellt.

Ett avbrott i studiodebatten där alla avbröt alla hela tiden blev reportaget om fransmannen Bernard Henri Lévy, författare, filosof och intellektuell. Väloljad åsiktsmaskin och världsreporter kallas han av somliga. Frankrikes Björn Ranelid, säger en del. Jet-set-aktivist benämndes han av Per Wirtén.

                                                                                                                                                         Veckans lästips var böcker som passar som sommarläsning:
Amos Oz: The Rabbit from Patagonia av Claude Lanzmann
Ulrika Knutson: Just kids av Patti Smith
Alexander Bard: Kroppsmaskinerna av Alexander Bard och Jan Söderqvist

Read Full Post »

Redan när jag startade datorn vid sjutiden i morse var jag genomsvett. Idag lär det bli hett! Ändå skjutsade jag med otvättade armhålor och oborstad mun Fästmön till jobbet tjugo i sju. Tur att vi inte mötte nån, jag hade bara blaskat av ansiktet och stoppat i linserna i ögonen så jag skulle se att köra bil. Jag laddar för en dusch och hårtvätt, nåt som jag har uppfattat att somliga visst totalt struntar i – för folk BLOGGAR ju aldrig om det, då kan de väl heller inte duscha? Duschen blir emellertid lite senare när jag har fixat lite.

Har hunnit en bit på vägen: gårdagens rena disk är inställd i skåpen, Annas frukostdisk är diskad, sängarna är bäddade och den torra tvätten vikt och lagd i lådor, skåp och strykhög. Nu blir det en stund vid datorn. Jag ska titta på ett av veckans inspelade TV-program. Soporna ska bäras ut i soprummet. Det börjar lukta illa fort här i värmen! Go-frukost blir det med örtmarinerad kalkon som är kvar från onsdagens studentmiddag. Himlen är alldeles blå…

I morse såg jag en kaninliknande varelse som mätte cirka 170 centimeter på höjden. Gnuggade mig i ögonen men jag såg det jag såg:

kaninen ifråga satte på sig öronen

Anna fnissade åt mig och rekommenderade mig att ta en tur in till stan idag om jag ville få skratta mera. Idag pågår nämligen UppCon och då kan man få se alla möjliga sorters varelser – från den

östasiatiska populärkulturen

En värld jag inte riktigt begriper. Men här är en bild på några som är med på UppCon. Bilden är lånad från hemsidan.


Cosplay. Fast jag vet inte riktigt vad det är. Nån sorts dans, kanske?

                                                                                                                                                               Jag har försökt titta på lite japanska barnfilmer, men somliga barn i min närhet suckade djupt när jag uttalade huvudfigurens namn heeelt feeel. Men så är det. Jag och japanska har inte haft nån riktig närkontakt nån gång.

Nu har jag hällt i mig lite mer hostmedicin och kliat några myggbett – hittade ett gigantiskt mitt på huvudet, ett litet men fruktansvärt irriterande i höger knäveck. Dags att kolla lite DVD-inspelning!

I eftermiddag åker vi till Himlen igen för då kommer barnen. Tyckte det var alldeles nyss…

Read Full Post »

Det är så underbart! Trodde inte det skulle bli så mycket sömn i natt. Huvudet dunkande och jag mådde så illa att jag tog in en spyhink i sovrummet utifall att. Men med sprayad näsa, Bricanyl i luftrören och Cocillana i magen slocknade jag som ett ljus igår kväll, klockan var väl inte 22 än. Gissningsvis är det febern som gör att jag mår så illa.

Inte blev det mycket vila av igår, för när jag kom hem från besiktningen ringde jag mamma som utlovat och hon pladdrade på trots att jag försökte avbryta flera gånger. Till slut gick det. Att avbryta, alltså. Då hade jag legat ovanpå sängen och naturligtvis blödit igenom såväl kläder som överkast, ända ner till påslakanet. Tjolahopp, liksom! Riva upp sängkläder och tvätta är precis vad man vill göra när man mår som en apa. Men det var ju bara att göra och inte fundera så mycket över.


Så här mår jag idag, fast jag är inte lika glad som apan på bilden.

                                                                                                                                                             Kollade på Babel på TV och den kära fru Hatt ringde under programmet. Därför fick hon ett kort samtal EFTERÅT. Typ tre minuter. Sen blev det medicinering, tandborstning och sänggående. Och nej, jag skippade inte tandtrådandet fast jag hade god lust.

I morse vaknade jag 6.22 av att jag mådde illa. Var uppe en stund, tog min sedvanliga medicin och gick på toa innan jag kollapsade i sängen igen. Försökte få ro av regnet som smattrade, men det gick inte. När jag väl somnade om drömde jag en fruktansvärd mardröm om att jag hade flyttat in i en gigantisk lägenhet. Jag har drömt om den här lägenheten tidigare, så jag vet precis hur den ser ut. Och jag har hunnit flytta dit mina grejor! I huset pågick renoveringar och detta medförde att arbetarna skulle inte i vissa rum. Mitt bokrum var ett av dessa rum och alla mina böcker var borta – och ersatta av Kalle Anka-pocketar och Tintin-böcker. Va?!

Vaknade igen vid åttatiden, svettig och ofräsch. Har nu förberett mig för eftermiddagens intervju bland annat med att klämma två illröda och gula (ja, gult är ju som bekant fult!) finnar på näsan. Näsan lyser i sig som ett stoppljus efter alla snytningar, men ändå. Det är INTE fräscht att gå intervju med två finnar på kranen. Du minns väl hur stor min kran är? Finnarna var helt i paritet med min snabel kran.


Min kran är lika stor som Dumbos snabel.

                                                                                                                                                               Nu ska jag tvinga i mig lite fil och müsli innan jag tar en dusch och försöker tvätta bort febersvetten. Det är bara Veklingar som ställer in anställningsintervjuer när de är sjuka. Jag tillhör inte den gruppen, jag tillhör som bekant Gnällarna. Men det gör jag så mycket jag vill på min egen blogg.

Read Full Post »

För ovanlighetens skull har jag möjlighet att titta på Babel i kväll! Det känns lite extra kul att kunna blogga också. Hoppas jag pallar sitta upprätt den här timmen. Let’s go!

Veckans dokudiktare var Kajsa Grytt. Jag blundade. Inte för Kajsa utan för tramset.

Första gäst i studion var författaren och resenären Lasse Berg. Lasse Berg har även gjort filmer och dokumentärer för TV. Så småningom vändes intresset mot Afrika och sökandet efter vår arts ursprung. Skymningssång i Kalahari är den andra och nyutkomna delen om detta. Bland annat diskuterade man roten till allt ont. Programledaren tramsade och slängde upp en limpa. Sen fånade han sig vidare och tog fram Jantelagen på två stora plakat. Jantelagen har visserligen påverkat Lasse Berg, men på nåt vis förringades detta och blev till nån sorts överpedagogiskt barnprogram. Lasse Berg hade kunnat tala för sig själv, utan en massa larv bredvid.

Åldrande och ålderdom var nästa ämne som debatterades. (Ja, ibland känns det som om litteraturen får minimalt med plats…) Boken Rhesus av den unga och vackra författaren Héléna Marienské  handlar om åldringar som gör revolt mot åldringsvården och det blev ett intressant reportage från Frankrike om boken!

I studion hade därefter Ann Heberlein, Marianne Lindberg de Geer och PC Jersild tagit plats. Ann Heberlein är bara så lysande och klok! Kvinnorna ansåg att barn i viss mån gör oss gamla. Vidare diskuterades dagens ungdomskult. Och att åldrandet faktiskt kan vara positivt för kvinnor eftersom man blir friare, menade Marianne Lindberg de Geer. Samtidigt får man som gammal inte vara pinsam och skämma ut sina yngre släktingar…

Naturewriting är den senaste storstadsgenren, åtminstone i USA och delvis i England. Nästa reportage handlade om genren i Sverige. Trädets tid är en ny svensk bok inom naturewriting. Häftigt! Jag som älskar träd! Andlighet och civilisationskritik är ingredienser i naturewriting. Entropi är en annan ny bok i genren.

                                                                                                                                                        Boktipsen den här veckan var bra populärvetenskaplig litteratur:
PC Jersild: Engines of creation av K Eric Drexler 
Ann Heberlein: Döden och odödligheten i det moderna samhället av Zygmunt Bauman
Lasse Berg: Nisa av Marjorie Shostak

Read Full Post »

Inte nog med att jag blev fin i håret i eftermiddags. Nu kan min lille man och jag rulla ett år till, för han har blivit godkänd!


Min man Clark Kent* är godkänd!

                                                                                                                                                                       Dock måste bromsen på höger bak gås igenom, för den kärvade enormt, sa besiktningstjejen och såg jag. Får vi ta tag i.

Nu ska jag snyta mig, ringa mamma och fixa ett par kycklingchorizos. Tur att jag är ensam, för jag måste äta med öppen mun. Urrrrrrrk…

Sen blir det vila. Känner mig helt slut i rutan. Här har klippts gräs hela dan – igår var det ju trimmer – och då är det liiite svårt att vila på grund av ljudet. Förra året tog vaktmästaren en vecka på sig att klippa hela området, vi får hoppas att det gick betydligt snabbare idag. Det ska liksom bara ta en dag. Dessvärre är gräsklipparen nu ersatt av miniorer på baksidan, varav en av dem har en fruktansvärt genomträngande röst. Trist när jag måste ha fönster och balkongdörr öppna eftersom det är så varmt. Kanske hittar ett par öronproppar..?

I kväll klockan 20 blir det Babel, näst sista programmet för säsongen. Ska försöka orka att sitta uppe och glo och blogga. Lars Berg, Kajsa Grytt och Ann Heberlein ska medverka.

                                                                                                                                                               *min man Clark Kent = min lille bil

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »