Posted in Epikuréiskt, Familj, Musik, Personligt, Trams, Vänner, tagged alkohol, antyda, armar, avstickare, Östergötland, Östergyllen, Östgöta Bank, Östgöta sädes brännvin, Östgötamjölk, östgöte, östgötska, barnbarn, barndom, Barndomsland, biskop, brasklapp, Center, charmig, Cloetta, döpa, fabrik, farmor, för tjyvingen, första bankrånet, Folke Filbyter, Göta Kanal, god, gott, Hans Brask, härligt, hår, hembygd, hertiginna, humor, Kinda kanal, Kindagruka, kommentar, krönika, Linköping, lista, ljuga, Ljungsbro, Louise Hoffsten, mamma, midsommar, mormor, mums-mums, Nisse Strid, på äldre dar, prinsessan Estelle, problem, R, salt, så snåla att de grinade när de sket, sjunga blues, skål, skumtomtar, Slätbaken, smaka, Småland, snapsglas, staty, Steffo Törnquist, svårt att svälja, Sverige, Tage Danielsson, tanter, tonåren, tummen upp, Uppsala, vackra, Varamon, W on 28 september 2015|
Ett kärleksfullt inlägg.
Född och delvis uppvuxen är jag i Östergötland. Under barndomen gjorde jag en avstickare till Småland. Enligt mamma var en del av tanterna – inte alla! – så snåla att de grinade när de sket. Fast det sa mamma aldrig. Hon antydde. För mormor var ju småländska, men allt annat än snål. Så vi återvände till Östergötland. I tonåren och åren därefter hade jag lite problem med platsen, men nu på äldre dar, efter att ha bott 30+ år i Uppsala, har hembygden, barndomsland, ÖsterGYLLEN blivit mig så kärt.
Igår fastnade min blick på en krönika av Steffo The Man Törnquist. Han radade upp tolv skäl att älska Östergyllen. Och nu ska jag gå igenom dem skäl för skäl och tycka lite jag också:
- Göta kanal och Kinda kanal
Ja, di ä vackra, döh! Dä ä hälitt att fare nerför kanalen. Dä ä bara så.
- Tage Danielsson
Dä behövs ingen kommentar, döh. Du fattar säkert.
- Prinsessan Estelle
Ho ä ju hertiginna av Östergyllen. Fast di kunde ju ha döpt ‘na te Ulrika, dä kunde di ju ha gjort, döh.
- Louise Hoffsten med familj
Tummen upp, döh! Ho kan sjunge bloooos så hårena ställer schä wakt ut på armera, döh!
- Östgötskan
Äh… jaa, döh… Jag skulle nog ljuga öm jag sa att den ä vacker, döh. Men den ä… charmi. Det här att R uttalas som W, bara döh… Ah Gu’ så dant!
- Folke Filbyter
Meh… Nu ä dä liiite mycket Linköping, döh, men okejrå. Statyn av gubben är också en del av barndomen.
- Cloetta
JA! FEM:s farmor bodde i Ljungsbro där fabriken låg å när ho köm å hälsa på sitt barnbarn hade ho mä sä wett mycket gött, döh. Då fick även en annan smaka skumtomtar, Center, Mums-Mums å allt va dä va, döh.
- Brasklappen
Den härstammar från en öschöte, döh, nämligen bisköp Hans Brask
- Första bankrånet
Nisse Strid va Sveriges första bankrånare å han råna Öschöta Bank 1854, döh.
- Slätbaken
Amen här, döh, sulle en ju ha Varamon, för tjyvingen!
- Östgöta sädes
Självklar i snapsglasen såväl te jul söm te missömmar, döh!
- Kindagurka
Salt å goer passar den också te allt, även te snapsen öm en har svårt te svälja’n…
Östgötamjölk ä gött, dä döh! Men dä fanns inte på Steffos lista.
Och du som erfarenhet av Östergyllen… Vad tycker DU är bäst med stället, döh???
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Familj, Ironi, Personligt, tagged arbeta, ask, avstickare, överkast, badrum, barn, baxa, bädda rent, bil, blodvite, bokhylla, brudkista, dammfri, delmål, duschrum-och-toa, föräldrar, foto, Fotografiska museet, fredag, gardiner, glasbord, golv, googla, gosedjursparad, hall, helg, hem, is, isskrapa, keramik, konstatera, läggdags, lätt, Lövstabruk, möbler, mörkläggningsgardiner, minusgrader, normal samtalston, nya grannar, påtvingad shoppingtur, porslinsdocka, Projekt Storstädning, putsa fönster, putsvatten, Radio Uppland, reklam, riva ner, salig blandning, sent, skrika, skrika högre, snygg, sol, sova, sovrum, städa, stöka, strykning, svartvitt kort, T-sprit, tala, tanke, tidig, trappa, trappuppgång, trofé, tung, tunt lager is, tvätta, tvättmaskin, vakna före tuppen, vardagsrum, väder, vägg i vägg on 20 november 2013|
2 Comments »
Ett inlägg om dagens delmål.
Dagens delmål var relativt lätt att uppnå. Och det var bra! Det behövs ”lätta” dagar mellan alla lite ”tyngre”. Eftersom det var minusgrader i morse väntade jag tills det blev lite varmare. Jag vet nämligen inte om det är så smart att putsa fönster i minusgrader. Googlade på det och fick bara fram att man skulle ha T-sprit i putsvattnet. Nån T-sprit finns inte här, så jag struntade i det. På utsidan var det ett tunt lager is. Jag hittade en gammal isskrapa – och tro nu inte att jag gör reklam när du ser bilden! – och skrapade lite lätt innan jag putsade.
Gardinerna rev jag ner först. Startade tvättmaskinen med dem ganska tidigt, för de skulle ju upp till läggdags igen och behövde dan på sig att torka. Här i huset verkar alla vara vakna före tuppen. Nya grannar har jag fått också, vägg i vägg med sovrummet och vardagsrummet. Härom kvällen ganska sent såg jag när de baxade upp möbler för trappan i trappuppgången bredvid min. Det stökas en del och ganska sent, så jag gissar att man arbetar utanför hemmet dagtid.
I övrigt kan jag konstatera att det tycks finnas föräldrar som struntar i att barnen skriker och föräldrar som skriker högre än barnen. Finns det några föräldrar som talar i normal samtalston med sina barn, tro? I will say no more – for now.
Hyllan i sovrummet innehåller verkligen en salig blandning. Det var nog egentligen inte tanken, men vad gör man när man har liiite för mycket böcker på för liten yta..? Bokhyllor tar plats!
Efter en liten avstickare i form av en påtvingad shoppingtur strök jag mörkläggningsgardinerna och hängde upp dem. Renbäddning och tvätt av överkast blir det i nästa vecka, om inte till helgen.
I morgon är det dags för badrummet, duschrummet och toan samt hallen. Sen är det bara vardagsrummet kvar till fredag. Och i helgen ska bilen tvättas och städas – om vädret så tillåter!
Här är några bilder från storstädningen i sovrummet:
Detta bildspel kräver JavaScript.
Livet är kort.
0.000000
0.000000
Read Full Post »
Posted in Böcker, Personligt, tagged affekt, avstickare, deckare, Gotland, Håkan Östlundh, Jag ska fånga en ängel, knarkaffärer, kusin, Laglöst land, litteratur, mördas, polis, realistisk, rik, Sollentuna, spännande, Sverige, välskriven on 21 december 2012|
Jag har tragglat rätt länge med Håkan Östlundhs senaste deckare, Laglöst land. Men det handlar inte om att boken är seg utan läsaren. Miljön är åter Gotland (efter avstickaren till Sollentuna i Jag ska fånga en ängel) och det är bra!
Åter på Gotland!
Den här gången handlar det om två unga kusiner som försöker bli rika snabbt på knarkaffärer. Målet är att lämna Sverige. Men så börjar inblandade personer mördas och killarna själva blir hotade. I centrum står polisen Fredrik som råkar i affekt – mindre bra…
Som alltid när det gäller Håkan Östlundhs böcker är även denna välskriven, spännande och realistisk. Jag ger den inte högsta betyg, men näst högsta.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Familj, Film, HBTQ, Ironi, Krämpor, Personligt, Trams, Vänner, tagged arbete, ask, atjo, avstickare, bil, blogg, cancer, cykla, dörr, doktor, eld, entré, favoritgäng, förkyld, fet, filtar, flatskratt, frysa, garage, gå bort, gå dåligt, genomfrusen, Gud, guld värd, häl, hälsa, hälsningsceremonin, höra ihop, höstlikt, hembakade bullar, hemfärd, humor, huvudamputerad, idiot, industriområde, ingefärskarameller, inre termostat, intervju, intranät, jacka, kaffebröd, karameller, karusell, kärlek, kitt, kontorsråttor, kropp, krypa under täcket, kyla, litteratur, lunch, måste göra, midnatt, näsa, nysa, omväxling förnöjer, osynliga, paket, på språng, påpälsad, personaltidning, planeringsdag, prosit, rörliga bilder, roligast, sätta sin näsa i vädret, sektionsledare, senare, sinka, sitta ute, skita i att läsa, snurra i huvudet, städare, stoljakt, töntförkylning, telefoni, tips önskningar, tjock, toa, tomt, tröja, underhudsfett, urttråkigt, varm, vänlig, webb on 28 augusti 2012|
10 Comments »
Tänk att vi kunde sitta ute igår kväll! Inte ett dugg frös jag heller – tills jag klev av bussen hemmavid. Då kände jag hur kylan hade bitit sig fast i mig. Det är som om mitt inre termostat inte riktigt fungerar, för Lisa satt med jacka och två filtar på sig till sist igår kväll, jag tog på mig tröjan strax innan det var dags för hemfärd. Det är väl allt underhudsfett, när man är tjock fet har man rikligt med sånt. När jag kröp under täcket igår kväll var jag emellertid genomfrusen och så kall att det bara blev ett kapitel läst i Eld. Men det var nog bra, för jag släckte inte förrän vid midnatt, nånstans. Det var för många saker som snurrade i huvudet.
Jag borde ha tagit till filten jag också igår.
I morse vaknade jag varm om näsa och kropp, men för den som är intresserad – andra kan ju skita i att läsa – nös jag fyra (4) gånger när jag satt på toa. Håller bestämt på att bli förkyld – och det var länge sen. Sist blev det ju bara nån töntförkylning. Vilken tur att jag tittar på ett paket ingefärskarameller! Jag tror nämligen på att dessa kan stoppa en förkylning, så jag får väl börja knapra. (Fast nu när jag sträckte mig efter paketet var det tomt… Varför sparar jag på tomma karamellaskar? Idiot!)
Funkar att mota förkylning med.
Det var fyra grader vid sex-tiden när jag klev upp. Mötte H på väg till garaget och han skulle cykla som vanligt. Särskilt påpälsad var han inte, men han tyckte att det var kallt och höstlikt. Massor med bilar var det på väg till jobbet, vilket indikerade att jag var senare än vanligt. När jag anländer till jobbet har jag ett par saker som jag bara måste göra (annars går det dåligt för mig under dan…) och de sinkar mig ytterligare. MEN… i alla fall är en av dem guld värd. Jag måste
- gå in genom ”karusellen” i entrén, inte nån av dörrarna
- hälsa på åtminstone en av städarna
Naturligtvis är det hälsningsceremin som är viktig! Jag har uppfattningen att alltför många inte ser städarna. De är osynliga för vissa. Skulle tro att det beror på att somliga sätter sin näsa i vädret och ingenting annat. Vi har flera gäng städare som jobbar ett par veckor i taget på ett ställe, för att sen jobba på ett annat ställe på området. Det tror jag är bra både för dem och för oss kontorsråttor. Det skulle nog bli urtråkigt att städa samma kontor dag ut och dag in. Inte särskilt bra städat heller, tror jag. Nej, omväxling förnöjer! Men naturligtvis har jag ett favoritgäng, det som anförs av JJ, som brukar förse oss med hembakade bullar och karameller då och då. JJ påminner jättemycket om Margit, som städade på min första arbetsplats. Margit kunde också lämna påsar med kaffebröd åt oss. Sen fick hon cancer och gick bort – hastigt och alldeles för ung. Somliga älskar Gud så mycket att han hämtar hem dem tidigt. Och Margit var en av de vänligaste människor jag har mött!
Har jag ringt doktorn om hälen? Nej. Igår hade jag för mycket att göra, men kanske gör jag ett försök idag. Bara det att jag lär vara lite på språng idag och då är det svårt att prata med doktorn. Jag har fått OK och tack för sidorna på webben som jag gjorde igår, men nya väntar förstås. Sen har jag slängt ut en förfrågan om en intervju med en sektionsledare vars gäng har varit på planeringsdag. Det märks att det saknas ett kitt här i huset! Ett sånt kitt som den gamla personaltidningen var. Men jag kör stenhårt med intranätet och de flesta som kommer med tips på vad de skulle vilja läsa där får sina önskningar uppfyllda. Det är viktigt att känna att man hör ihop!
Roligast idag blir lunchen med ”Lisbeth”. Jag förväntar mig stora och många flatskratt (ja, det är jag som skrattar åt ”Lisbeths” roligheter) och skvaller. Efter jobbet ska jag göra en avstickare in i industriområdet och åka på stoljakt åt Fästmön. Det finns en historia bakom detta som jag GÄRNA hade velat visa upp i rörliga bilder, men det finns inga såna. Dessutom lovar jag att jag hade blivit huvudamputerad om jag hade visat detta på en blogg nära dig…
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Personligt, tagged avstickare, Änglavakt, beskära, bil, bilköer, bilolycka, blogg, darra, dator, det guldiga paketet, filmstjärna, foto, frostigt, hundgodis, husse, jobbkamera, klippa klorna, lunch, mobiltelefoni, Photoshop, rädd, rädd flicka, slappa, sova, sovmorgon, tala lugnande, tejpad mobilkamera, teknikkrångel, Trixie, utryckningsfordon, vettskrämd, vinterdäck on 12 oktober 2011|
2 Comments »
Fantastiskt skönt med sovmorgon i morse! En hel timma längre fick jag sova och även om jag vaknade tidigare än mobillarmet tyckte att jag skulle upp var det skönt. Jag fick ligga kvar en stund till och bara slappa. Ute var det frostigt som 17, hela 0,9 grader. Jag undrar om jag möjligen behöver byta till vinterdäck tidigare än beräknat…
På tal om bilåkande hade jag jordens tur igår när jag efter ”jobbet” gjorde en avstickare för att inhandla det guldiga paketet. Hade jag åkt hem så var chansen ganska stor att jag hade hamnat i en bilolycka med fyra bilar inblandade… Ibland har man änglavakt!.. Detta förklarade utryckningsfordonen och de långa bilköerna!
Idag var det smidigare att åka, för det var ju senare. Klockan nio hade jag bokat in mig och fick träffa trevlige J. Det tänkta fotooffret hade fått åka hem, så inhoppare blev Trixie, en riktig filmstjärna enligt husse. För mig framstod hon mest som vettskrämd…
Här ser Trixie ändå rätt lugn ut.
Det visade sig att den stackars flickan var livrädd för att klorna skulle klippas! Och hur vi än talade lugnande till henne och mutade med godis ville den lilla inte sluta darra. Men på bilden ovan ser hon ändå ganska lugn ut. Bilden var en av de sista jag tog. Varvade mellan jobbkameran och min tejpade mobilkamera och den här bilden har jag tagit med den senare. Den duger för min blogg.
Jag har fört över bilderna till min jobbdator, men se Photoshop vill inte vara med! Programmet har hakat upp sig på diverse inställningar och nu går det till exempel inte att beskära ens. Eller det går inte att beskära som jag vill… Carl gick också bet på det hela, men vi ska kika på det när han kommer tillbaka efter lunch.
Uppdaterat: Och ja just det! Skälet till att jag fotade med två kameror är att jobbkameran krånglar… Teknik…
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 