Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘avstängd’

På väg och framkomst

Ett inlägg om en resa, om musik, om prat och om mat.


Det blev en tur ut till Förorten idag också.
 För även om vi var ute igår tyckte jag att det blev för mycket att bära för min Käraste. En liten avvikelse från mitt körschema, alltså, men ett kärt besvär. Eller inget besvär alls! Jag fick ju träffa Prinskorven också och önska trevligt sommarlov och kommande resa.

Sen vände jag bilen söderut. Jag hade underbart sällskap i en och en halv timme av Sarah Dawn Finer, som sommarpratade idag. I direktsändning! Hon förklarade tidigt att det var ett strategiskt val. Spelar ingen roll, jag tyckte att det var skitmodigt! Två låtar rev hon av i studion också, en av dem var underbara Kärleksvisan. Men efter en inledning med George Michael, som gjorde mig nostalgisk, fortsatte hon med Over the rainbow och då rann mina tårar fritt. Om du missade dagens Sommar tycker jag att du ska lyssna på det här!! (Välj det lyssningssätt som passar dig bäst på Sarah Dawns sommarpratasida!)

Glashjärta
Kärleksvisan och Over the rainbow, sen flödade tårarna.


En halvtimme efter Sommar
svängde jag in på Vanliga stället, det vill säga Restaurang Brändåsen. Jag vet egentligen inte varför jag alltid stannar där, men kanske är det för att där finns hyfsat fräscha toaletter, en restaurang och kafeteria, bensin samt en affär där man kan köpa allt från godis till solbrillor. Och så finns där ett hamburgerställe, men det är nog typ tio år sen jag besökte, den gången med familjen från Stockholm.

Idag köpte jag kaffe och äggmacka med ansjovis samt en fantastiskt god chokladboll med pärlsocker på. Men jag var nära att strunta i att fika, för personalen var så otrolig skrikig och slamrig. Fast man kanske blir sån när man ska överrösta… gäster? varandra? nåt annat?

Äggmacka m ansjovis kaffe o chokladboll m socker
Ansjovisen var lite slak, men övrigt var suveränt gott! Chokladbollen serverades i en rolig grunka, som påminde om en äggkopp. Den var dock inte helt praktisk att äta ur utan sked…


Jag fikade ganska länge,
men vid 17-tiden rullade jag in på parkeringen hos mamma. Hon hade hunnit hem från frissan. Jag började med att packa upp och det första som åkte fram och på var det trådlösa bredbandet, därefter datorn. Det trådlösa funkade på typ tre sekunder, men datorn hade jag lite problem med. Hoppas att den håller de här dagarna som jag tänker vistas i Metropolen Byhålan!!!

Middag hämtades från Nattkröken, det ställe vi alltid hämtar mat ifrån den första kvällen jag kommer ner. Det gladde mig enormt att se den hårt arbetande unge mannen kämpa vidare med sitt företag! Dessutom verkar kunderna ha blivit flera, för det ringde flera gånger och bakom mig bildades en liten kö!

Nattkröken
Nattkröken har som längst öppet till 23, men är ett klassiskt gatukök och ett stamställe för mig. Som tonåring var jag hit mest… på nattkröken, när det var öppet till klockan två på natten.


Mamma och jag slafsade i oss
i Det Gula Köket, varpå hon lämnade mig för nån repris av en TV-serie som hon och pappa brukade titta på. Jag passade på att greja med min krånglande dator, samt kolla mejl och svara på kommentarer.

Sen tog vi en promenad nere vid sjön. Nån idiot stod och kastade bröd till fåglarna, vilket fick till följd att en skitande fiskmåskoloni förstörde lugnet. Till sist verkade det som om idioten fattade och slutade med sitt tilltag. Vi gick en bit och satte oss sen en stund på en bänk och lyssnade på levande musik som strömmade från stadskärnan. Nåt jävla jippo ska det vara, förstås. Själv passade jag på att ta en bild på den nya bron. Fin! Mamma berättade att den har som förlaga en berömd amerikansk bro – men hon kom inte ihåg vilken.

Bron
Den nya bron som nog inte är invigd och körklar än, tror jag.


Det jävla jippot i morgon
är SM i triathlon, vilket får till följd att hela stan är avstängd för biltrafik eftersom några galningar ska simma, cykla och kuta runt här. För oss innebär det att vi inte kan ta oss iväg varken för att storhandla eller besöka pappas grav, så vi får rolla över till Lilla ICA och köpa nån sorts middag. Nåja, vi lär inte svälta ihjäl.

Mamma har en fin lägenhet, en trea, väldigt nära sjön. Trots att jag aldrig har bott här – mamma flyttade hit på min födelsedag 2010 – trivs jag jättebra. Lägenheten är ljus och ballen* solig. Mamma själv är missnöjd med att det är så lätt för folk att glo in, men det är ju så det blir när man vill ha en lägenhet på nedre botten. Mamma åker nämligen inte hiss, men går med rollator. Och just tack vare att det är en lägenhet i markplan kan hon gå ut på egen hand utan att be nån om hjälp. Det är nog värt mycket om hon tänker efter!

Stråhatt
Jag känner mig som hemma.


Jag känner mig ovanligt hemma här.
Det är nära till stan och jag går på promenader med eller utan mamma så länge hälen pallar. Bäst av allt är kanske att jag har min egen gamla kaffemugg kvar, den jag fick som tonåring. Tänk, det är väl snart antikvärde på den…

Min mugg
Mugg med antikvärde?


Klockan är mycket
och jag ska strax lägga ut detta och lägga ner mig själv på madrassen på golvet. Jag har öppnat balledörren** för att få in frisk luft och ska försöka läsa en stund innan jag släcker ner och blundar. Har spelat lite Wordfeud med Anna och jag måste medge att Anna är vad jag saknar mest och mycket från Uppsala just nu. Allt annat skit orkar jag inte tänka på. Jag är här för att samla kraft. Hoppas jag. Vis av erfarenheten vet jag dock att jag brukar bli nipprig efter ett tag och trött på att leta efter saker som mamma har lagt på nåt bra ställe. Hittills idag har vi letat efter en blus, i morgon ska vi leta efter en handväska. Och så ska jag ner i källaren och se hur det ser ut efter ventilationsarbetena och så ska jag städa nån dag. Men inte i morgon. Nån annan dag.


*ballen = balkongen
**balledörren = balkongdörren


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan flaxar ut i cyberspace för att kolla läget i environgerna.


Efter en varm och loj helg
är det dags att öppna ögonen för annat än schlagers och hockey. Häng med på tur i environgerna!

DoktorVårdcentraler missbrukar ersättningssystem. Ungefär hälften av de organisationer i landet som ansvarar för vår vård och hälsa ger ersättning till sina vårdcentraler efter hur många diagnoser som ställs på patienter där. Tanken är att pengarna ska användas för de mest så kallade vårdtunga patienterna. Men naturligtvis missbrukas systemet. Flera vårdcentral har ställt inte bara väldigt många diagnoser utan också felaktiga. Ja, vem är förvånad? Det klart att felaktiga system kan manipuleras.

hundarHusdjur på modet i Japan. Det ryktas (!) att hundar och katter har blivit japanernas substitut för barn. Allt färre barn föds i Japan, men husdjuren blir fler. Och företagen är inte sena att haka på trenden. Nu finns massor av företag som tillhandahåller både varor och tjänster med fokus på smådjur. Japanerna lägger ut totalt 60 miljarder kronor, ungefär, varje år på sina små älsklingar. Även stora modehus designar kläder för djur. Nog för att det är lite gulligt, men ska inte djuren få vara djur? Kanske veterinäryrket är på frammarsch i Japan också. Hoppas bara att de inte manipulerar några felaktiga ersättningssystem…

Arbetslösa kan varnas. Från september förändras lagen om a-kassan. Bland annat ska det bli tydligare krav på den arbetssökande att redovisa sökta jobb. Dessutom ska den som missköter sig kunna bli varnad. Vad man menar med att ”missköta sig” går ju att spekulera om, men gissningsvis handlar det om att inte skicka in nån aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Som arbetssökande kan avstängd en, fem eller tio dagar, men avstängningen innebär bara avbrott i utbetalningarna. Jag tycker att det är bra att lämna rapporter om vilka jobb man har sökt. Det var nånting jag försökte göra själv när jag var arbetssökande, men på Arbetsförmedlingen var man inte särskilt intresserad. Så frågan är om man är mer intresserad i september.

pengarEl-Sayeds stora korthus. Tillhör du dem som minns Refaat ”Raffe” el-Sayed? Han som blev Årets svensk, Sveriges rikaste man och som sa sig ha doktorsgrad i biokemi? Vad hände med honom egentligen? Tja, så småningom vände alltihop, hans bolag blev värdelöst. Raffe dömdes till fängelse 1989 och fick näringsförbud för bokföringsbrott och brott mot insiderlagen. År 1997 hade han planer på revansch genom att tillverka läkemedel i Egypten med billig arbetskraft. Det nya bolaget gick i konkurs 2011 och sen 2012 är han efterlyst av Interpol på grund av en bedrägeridom. Turbulens…

Kommunal strand marknadsförs med stora tuttar. Badholmarna i Sotenäs marknadsförs på en turistkarta med tuttar. Eller en tecknad bild på en tjej med bara bröst. Nåt nakenbad är där inte. Samtidigt är bröst kvinnliga kroppsdelar. Turistbyrån anklagas för sexism, ordföranden värjer sig och säger att ”det har varit så i urminnes tider”. Personligen har jag inget emot kvinnobröst, men såsom de används i marknadsföringen här är faktiskt sexistiskt. Skäms! 

hammareRivning på Sjukstugan. Idag börjar man riva på Sjukstugan i Backen. De två höghusen ska renoveras. Avdelningarna ska moderniseras och rustas. För miljarder. Frågan är om man har några anställda kvar som jobbar med vården sen, när allt står fint och färdigt. Det är ju tufft nog som det är redan idag. Besparingsåtgärderna har nämligen medfört allvarliga brister i arbetsmiljön, enligt en undersökning som ett av facken har gjort. Och bristerna är så stora att man har svårt att såväl behålla som rekrytera personal. Det hjälper ju inte med moderna lokaler om man inte hinner ta rast eller skadar sig för att det är så stressigt.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg vari Tofflan fortsätter att gnälla över sin hälsa.


Nej, fy te rackarns, vad jag mår dåligt!
Inte lika jäkligt som i natt, men det känns som om nån har slagit sin feta knytnäve i magen. Värken har nu flyttat sig från höger sida till mitten. Det värker inte ut i ryggen, så det kanske inte är gallan, trots allt. Men värker gör det. Skönt att ha en blogg att gnälla i. Jag mår inte alls bra och vem ska jag säga det till när jag är ensam hemma? Huvet är tungt och värker också, troligen för att jag sov för dåligt i natt. Det känns nästan som om jag har feber också.

sjuk
Känner mig sjuk.


Vi tog oss i alla fall iväg med bilen
till Fästmöns snälla mamma. Där fick vi god lunch och jag åt lite grann. Jag fick inte mer ont av att äta.

Klockan 14 hade Anna en tid att passa och eftersom jag hade bilen skjutsade jag henne. Bara det att jag struntade i att komma ihåg att halva stan är avstängd eftersom det ska firas Sista april i morgon. Det var redan poliser överallt. En rejäl omväg blev det, men jag kunde slänga av Anna två minuter före 14.

Jag tog naturligtvis en annan väg hem och det gick på 13 minuter. Eller hem… Jag svängde in vid Tokerian, för vi hade ju inte handlat till i morgon. Inte vet jag vad jag slängde i kassarna, men nåt ätbart blir det trots allt – både till i kväll (soppa) och till i morgon (sill, kyckling).

Varuvagn
Handlade lite.


Varorna är nu inpackade.
Jag har plockat ner torr tvätt och sparkat igång en ny maskin, denna gång med tjockis-svart. Växterna har fått vatten. Och nu tänker jag lägga mig raklång för min ork är slut.

För övrigt har det trillat in flera jobbmejl, men jag har inte svarat på ett enda – jag har satt på ett autosvar. Nåt besked om framtiden har jag fortfarande inte fått av min chef. Däremot tycks folk tro att jag ska göra saker när jag har semester. Det gör jag inte. Jag har blivit bättre på att säga nej. Men jag har inte bestämt mig för hur jag ska göra i maj mer än att jag ska jobba torsdag och fredag, i alla fall.


Livet är kort. 

Read Full Post »

Idag är det min pappas dag. Hans födelsedag. Pappa skulle ha fyllt 85 år. Om han nu inte hade gått bort så där hastigt för sex år sen.

Min pappa som jag minns honom.


Sex år har gått,
som sagt. Så klart jag funderar på hur allt hade varit om han inte hade drunknat den där varma dagen i slutet av juli. Och jag saknar och sörjer fortfarande. Tycker att det är tråkigt att pappa och Fästmön aldrig fick träffas, att det är ledsamt och ensamt för min lilla mamma. Men så är livet.

Vi vet så lite om livet. Visst kan vi till stor del påverka vad som händer oss genom de val vi gör, men baske mig inte allting! Döden kommer när den tycker att det är dags. Och då är det oåterkalleligt.

Sista kvällen pappa levde fick vi i alla fall prata ovanligt länge i telefonen. Det känns gott. Det känns gott att veta att hans sista timmar var mysiga och att han hade det bra på semestern tillsammans med mamma. Föga skulle jag då ana att jag nästa kväll skulle sova i sängen där han hade sovit sin sista natt – jag fick ju ge mig av i all hast neråt landet. Som tur var hade jag vännen Mia här som skjutsade mig, för sen blev jag ju tvungen att köra hem mamma och pappas bil (mamma har inte körkort).

Det finns ögonblick från den där dagen jag helst glömmer. Som när mamma ringde på eftermiddagen och jag hörde hennes förtvivlade röst på telefonsvararen – men jag kunde inte svara för att själva telefonapparaterna var avstängda för att spara batteri! Och väntan… Väntan på att sjukhuset i Jönköping skulle ringa tillbaka med ett besked. Det gjorde de aldrig och det tycker jag var riktigt jävla dåligt! 

Till sist fick jag tag i nån på hotellet och jag insåg att jag skulle åka ner. Min pappa hade slutat sina dagar i den sjö där han simmade som krigsbarn – när han inte tvingades arbeta utan lön i sin värdfamiljs fabrik.

Älskade lilla pappa vad jag saknar dig!!


Livet är kort.

Read Full Post »

« Newer Posts