Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘avslutning’

Ett inlägg om gamla, nya och nyare kontor, avslutat med lite god mat.


 

I morse fick jag Husets Vackraste Rum på jobbet. Det blev mitt nya kontor. Tack vare arbetskamraterna blev det fart på lokalvårdarna och jag kunde börja rulla in grejor redan vid niotiden. Jag har fått ett hörnrum på första våningen med fönster åt två håll. Genom det ena fönstret kommer eftermiddagssol, genom det andra ingen sol alls. Det blir alldeles perfekt, tror jag, som inte vill ha för ljust och varmt på kontoret. Fyra krukväxter hemifrån följer med mig till jobbet i morgon. Det blir inte samma växter som på min förra arbetsplats, eftersom två av dem trivs så bra hemma att de blommar eller är på väg att blomma. Den tredje, gröna växten, kardemummablomman, är emellertid nerstoppad i en papperskasse tillsammans med en garderobsblomma (som inte behöver så mycket ljus), ett paradisträd och en pelargon. (Nu tror jag att Belgiska Anna blir lite stolt över sin gamle kömpis för att den senare kom ihåg alla namnen på växterna!) Men idag förblev fönstren tomma. I stället piffade jag min lilla besöksplats. Eh… ja…

Detta bildspel kräver JavaScript.


Datorn med skärm, docka och tangentbord rullades in först. De urdragna kablarna stoppades i dockan respektive uttag och väggen. Sen startade jag datorn – och BAM! Den fungerade! Fast jag hade ju förstås inte nån kontakt med nåt nätverk. Suck… Jag som

kan själv

fick till min stora irritation kontakta expertis analogt – jag kunde ju inte mejla servicedesken… Strax kom en ung gosse, sonderade, grejade lite… och bytte uttag i väggen. Datorn fungerade – och jag hade nätverkskontakt utan att behöva SLÅ PÅ DATAMASKINEN, som en skulle göra om en hade följt den gamla norska manualen jag hittade i en låda. Jag är emot allt våld!

Slå på datamaskinen

”Slå på datamaskinen” behövde jeg ikke!


Vid elvatiden hade allt flyttande 
gjort mig lite hungrig, så jag åkte upp till matsalen på översta våningen och tog ett päron. Flämtade till vid åsynen av den vackra utsikten, Uppsalasilhuetten med slottet och domkyrkan, från ett av fönstren… Och tänk! Om ett år ska vi flytta till ett alldeles nytt hus, relativt kontorslöst, bakom slottet, nära Botaniska trädgården

4 Utsikt från översta våningen på jobbet

Utsikt…


Nu kan jag bara hoppas att jag får följa med. 
Eftersom jag är i statens tjänst är det sex månaders provanställning som gäller innan det kan tänkas bli en tillsvidareanställning. Jag vet inte om jag håller måttet, vissa stunder känner jag mig så osäker att jag börjar undra om jag inte är den där bluffen trots allt. De sju svåra åren har onekligen satt vissa spår. Men andra stunder känner jag mig trygg att jag är på rätt bana tack vare att jag har chefer som är väldigt tydliga.

Under eftermiddagen har jag varit på min första avdelningskonferens. Där fick vi den senaste informationen om huset som ska bli allas vår nya arbetsplats om ett år, ungefär. Och så fick vi grupparbeta i team. Eftersom mitt team består av mig och två – tre än så länge vakanta tjänster fick jag hänga på min numera före detta rumskompis R:s team. Det var intressant och lärorikt. Efter redovisningar, diskussion och avslutning kunde vi rensa våra hjärnor med att titta på vackra bilder från en helt fantastisk seglats som en av medarbetarna gjorde i april. Konferensen rundades sen av med en härlig vårbuffé. Jag fick en vegetarisk tallrik som kanske var mer vacker än god. Eftersom jag inte kunde äta allt på den (gurka och råa rödbetor tycker gallan att jag ska vara försiktig med) fick jag komplettera med några munsbitar från den övriga buffén.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Och nu… 
Nu ska jag ta en surfrunda bland de bloggar jag följer. Det var länge sen jag hade tid att läsa varje dag, men ett par gånger i veckan försöker jag hinna med. Men sen ska jag hasa ner i bästefåtöljen och läsa min spännande bok på gång – jag fick ju uppföljaren häromdan av författaren!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en av sommarens pärlor.


 

Stress, stress, stress. Men vi hann ner på stan, in på Kafferummet Storken och fick oss ljuvlig skaldjurssallad till middag, serverade av Lille Prinsen, gossen med de stora ögonen som så sällan talade som barn. Vuxen nu… Kräftstjärtarna på min tallrik var precis så salta som jag behövde ha dem. Min vän Greken bjöd kaka precis så söt som jag behövde till dessert. Ja, Fästmön tog en liten bit, jag det mesta. Försökskanin när det gäller min vän Grekens kakor är jag så gärna. Det kunde inte bli mer perfekt.

Vi var inte ensamma som skulle lyssna på Sarah Dawn Finer, men trots kilometerlång (?) kö gick det smidigt. Konserten var underbar. Mycket prat, en hel del skämt och så Kärleksvisan till avslutning. Jag såg nog att Sarah Dawn Finer tittade rakt på mig. På MIG!  Lite sliten röst, men vilken pipa hon har… Tack Anna för att du fixade biljetter!

Ett glas rosé till min älskling, en iskall öl till mig innan vi tog bussen hem. Träffade ytterligare ett av gårdagens barn på bussen. Det är konstigt så vuxna alla barn har blivit. Lucille har fått nyckeln till mitt hem. I morgon far vi till Kungliga Hufvudstaden på nya äventyr. Det lär hända lite saker på en blogg nära dig ändå de närmaste dagarna, trots att datorn stannar hemma. Missa inte det! Ha en fin helg!

 

Här är några bilder från vår kväll:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg som inte är så mycket.


 

Vatten himmel och sol

En bleknad dag.

I morse var det sol, men nu har dan bleknat. Inte mig emot. Jag gillar inte den stekheta solen. Samtidigt var det lite typat igår att det började regna just som vi slagit oss ner utomhus för att inta glass och kaffe. Idag tänker jag inte slå mig ner utomhus. På agendan står att hasa över till Tokerian och handla. Det ska jag väl klara av oavsett väder. Men det är svårt, det här med mat. De senaste dagarna, förutom i lördags, har jag hittat rester i kyl och frys. Idag har jag inte hittat nåt mer än 800 gram kycklingfärs i frysen. Det är ju inte precis nåt jag tar fram och lagar till när jag är ensam. Tokerian har slutat med sin salladsbar, annars hade det varit ett lagom slött alternativ till idag. För att köpa ingredienser och blanda till en sallad själv är ju lite jobbigt (<== jag hånar mig själv).

Det är tisdag idag och det är ju, som bekant, inte min favoritdag. Jag har två dar framför mig med ingenting och i skrivande stund känns det lite jobbigt, minst sagt. Jag är ledsen och jag tycker inte om att vara ledsen. Människor omkring mig lyckas förändra sina liv, på små eller större sätt. Här händer ingenting mer än att jag försöker hitta energikarameller. Tyvärr ger dessa mig inte nån betald sysselsättning. Mina teoretiska väggar är fulla av rivmärken efter min klättring. Jag vill, jag försöker, men ingenting händer.

Huset och gården är märkligt tysta idag. Kanske sover sommarlovs- och semestermänniskorna ännu. Själv vaknade jag halv sju efter cirka sex timmars sömn. Jag grät tills jag somnade. Det blir så vissa nätter när verkligheten och min egen intighet blir alltför påtaglig. Det är så många år nu som jag har tvingats vara stark. Om jag bara såg en ände, om jag bara såg ett ljus skulle det vara lättare att hantera det så kallade livet.

Nästa vecka är det Pride i Stockholm. För en gångs skull har jag biljett, men jag ska inte åka dit av olika skäl. Möjligen till paraden på lördagen. Fast hur kul är det att delta i avslutningen av en fest man inte har varit med på? Nä, det får nog vara som det känns idag. Jag kanske har tur och kan följa kvällsfesterna via nån kvällsblaskas TV-sändningar. Det gjorde jag ett år när jag inte kunde åka till torsdagens schlagerfest. Med en öl vid datorn blir det nästan som att vara där och samtidigt slippa det jobbiga, det som känns för mycket för tillfället.

Jag undrar hur länge jag orkar roa.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett trafikinlägg.


 

Jag har varit ute och åkt en sväng. Konstigt nog sitter jag här med livet i behåll.  Dagens trafikvärsting var en dam i solhatt (!) som rattade en röd liten bil med klistermärke med denna text i bakrutan:

Kör försiktigt! Barn ombord.

Damen i fråga körde nämligen allt annat än försiktigt, trots att hon försökte lura i andra att hon gjorde det via klistermärket. Men om märket ifråga var riktat mot hennes medtrafikanter måste det ha varit ironiskt menat. Först körde hon in mitt framför Clark Kents nos* i en rondell som han och jag redan var inne i. Sen la hon sig en decimeter bakom lastbilen framför. Till sist blev jag av med henne – fast avslutningen var som pricken över i:et i

illa

vad gäller hennes bilkörning: hon la sig i fel fil men lyckades köra om framförvarande lastbil med en hårsmån till godo. Ja jisses… Stackars barnen ombord, säger jag bara…

Men det finns annat på vägarna än trafikgalningar. Idag går Trafikverket ut och varnar för halka – mitt i heta sommaren! Skälet är förstås asfalten som våra vägar är belagda med. I den finns nämligen ett bindmedel som ska klara extrem kyla, men också värme. Problemet är att bindmedlet kan komma upp till ytan väldigt snabbt när det plötsligt blir varmt och då blir det på ren svenska snorhalt. Nya vägar och vägar där det pågår vägarbeten är särskilt utsatta. Kommer det sen regn på vägar som har varit torra länge kan det bli halt igen.

Därför är det viktigt att…

  • hålla avstånd
  • ha bra däck (kolla mönsterdjup och att du inte har sprickor!)
  • ha rätt lufttryck i däcken
  • köra försiktigt


Hur svårt kan det vara om man har körkort???


Jag repeterar även Nackapolisens instruktion om rondellkörning:

Rondellkörning

Ja, hur svårt kan det va..?


*Clark Kents nos = min lille bilmans front

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om hur hur jag slösar med min skatteåterbäring, bland annat.



Jag tillhör den lyckliga skara
som har fått pengar tillbaka på skatten. Det var en väldigt välkommen slant av flera skäl:

  1. jag får bara 13 dagars ersättning den här månaden på grund av nya karensdagar
  2. jag behöver köpa kläder, för de flesta jag har är trasiga, urtvättade eller för små (Och nej. Jag köper inte kläder på loppis och i second hand-affärer.)
  3. jag behöver köpa hygienartiklar och klippa håret

Nu låter det som om jag har fått maaassor av pengar tillbaka. Det har jag INTE! De flesta av dem lär för övrigt gå in i Den Allmänna Budgeten hos mig, det vill säga hushållskassan, den för mat och räkningar såsom el, vatten, månadsavgift till bostadsrättsföreningen (”hyra”), banklånet etc. Tidigare ingick el och vatten i månadsavgiften, men från årsskiftet är det nytt som gäller. Och det tjänar en sån som jag mellan 100 och 200 kronor på varje månad, om jag nu inte slösar förfärligt med varmt vatten och ström.

Rosa tandborste och diamantfotfilsrefill

Rooosa tandborste och diamantfotfilsrefiller till bra pris och snabb leverans från inkClub.

Igår beställde jag hygienvaror via internet. Jag nääätshoppade, alltså. Jag brukar köpa hygienvaror via Apotea, men igår var det jag skulle ha slut. Lite synd, för i övrigt har jag varit mycket nöjd med Apotea på alla sätt och vis – utbud, priser, snabba leveranser etc. Men gissa om jag blev paff när jag upptäckte att en annan e-shop, inkClub, inte bara säljer toner till skrivare… utan hygienartiklar med mera också!

Gårdagens beställning gick därför till stället där jag vanligen köper skrivartillbehör. Och idag hade grejorna hittat ner i min post. Jag köpte en tandtrådstandborste, för nogsam tandhygien håller tandläkarräkningarna nere, och refiller till min fotfil, som jag fick i julklapp av mina bonusbarn. Fotfilen har varit kanon och den är så skön för onda fötter som mina! Men även om batterierna har räckt sen i jul och fortfarande är OK, börjar själva fildelen bli utsliten. Tänk, det är nog inte alla som unnar sina fötter diamanter! Det är nämligen diamanter, sägs det, i själva filarna.

Som grädde på moset fick jag en rooosa tandtrådstandborste. Inte alls min färg och stil, men skit samma, jag har inte precis publik när jag gör rent mina tänder. Fast jag kan inte låta bli att undra om jag fick en rooosa bara för att jag råkar ha ett kvinnonamn… Glad och tacksam är jag för snabb leverans av mina varor och ett bra pris. Men hujedamej (där kom smålänningen fram!) vilken hög fraktavgift! För 49 kronor hade jag kunnat åka många vändor med bil bort till inkClub, som ligger ganska nära där jag bor, faktiskt…

Idag har jag emellertid inte haft tid att åka några vändor alls. Tre kraftlösa och tämligen värdelösa dar (förutom avslutningen och gårdagens vänbesök) gjorde att jag låg efter med ”allt”. Jag har därför vattnat krukväxter, städat, gått ut med sopor och utfört mitt skrivåtagande. Just nu tvättar jag. Tänkte under tiden läsa ut min bok på gång så att jag kan ta tag i boken jag ska recensera. I morgon kommer Fästmön. Äntligen! Då blir det lite ordning på torpet, bland rooosa tandborstar och diamanter till fötterna…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Ett inlägg inför vilket jag i förväg varnar för snusk!!!


 

Jag måtte ha blivit överexponerad för STÅ UPP-komik, för allt jag tänker på – och skriver om – tycks handla om saker under bältet. Det är därför jag varnar redan nu, i början av det här inlägget.

 

Hemtrampat vin från sep 2006

Härtappat, det vill säga hemtrampat, vin från september 2006 serverades till gårdagens middag. Notera hur dammig flaskan är!

Igår var det en väldigt tråkig dag. Skid-VM är slut och samma gamla trollpackor som tidigare… Nej, nu ska vi tänka positivt! Jag börjar om:

Igår var det ganska dåligt väder. Jag fick mycket gjort här hemma, både vad gäller sedvanlig administration och hushållsarbete. Kunde känna mig nöjd framåt kvällen. Lagade kyckling i lergryta med hetkall sås som Fästmön och jag proppade i oss på kvällen. Till pippin öppnade vi ett åtta och ett halvt år gammalt härtappat (<== självtrampat) rödvin. Vi låtsades att det var lördag och ville fira att Anna nu har två lediga dar. Det var en flaska från den rödvinssatsen som min pappa aldrig hann smaka. Döden kom emellan.

Kanske var det vinet, kanske var det Magnus Carlsson som inspirerade mig att skriva de ord jag gjorde i några av mina pågående Wordfeud-matcher. Ja, vi lyssnade på Magnus på Spottan och la ord medan vi väntade på Jordskott. 

 

I den ena matchen skrev jag så här (dessutom vann jag!)…

Hor i Wordfeud

HOR


I den andra matchen blev jag lite grövre…

Fjong i Wordfeud

FJONG


Jag visste inte ens
att det ordet var godkänt, jag trodde det var ett slangord. Eller kanske räknas det möjligen som ett onomatopoetiskt ord? Jag får nämligen associationer till en stålfjäder. Vad associerar du till, din snusker/snuska???

Som bonus bjuder jag på det bästa Wordfeudandet ever, från ett spel för länge sen:

Hetero invalid word

HETERO är ett ogiltigt ord i Wordfeud!


I morse vaknade jag fem över sex
med världens klumpvärk. Ungefär som den där känslan bröderna Olsson fick när Göran Ragnerstams karaktär i Jordskott fångade in dem och skrek:

Kull!

Det kan mycket väl ha berott på vinet, men inte på mängden – vi drack var sitt glas. Däremot var vinet av riojatyp. Den som känner mig vet att jag tycker att spanjacker – i vinsammanhang – är alldeles för simpla saker. Italienare ska det vara! Jag skyller gladeligen på spanjacken, alltså. Det kändes som om jag hade festat hela natten. En tablett och lite mer sömn så satt jag sen pigg och nykter vid datorn och skrev och skrev och skrev.

Vår dag har knappt börjat, men vi har bestämt oss för att bland annat göra en liten utflykt idag och TITTA om Billybokhyllan finns kvar på Återbruket. Vi ska INTE prata med personalen, för då får man en gratis föreläsning. Bara TITTA. Inte handla heller – hyllan och Clark Kent* är inte kompatibla. Dessutom är Annas och mina axlar inte i skick att lyfta saker.

Som avslutning får du beskåda en vardagsinstallation – min frukostdisk. (Alla människor finns ju inte på Instagram.) Sen får du gärna skriva några rader och berätta om vad du har för dig idag – minus allt som har med sport att göra!!!

Disk

Disk – en vardagsinstallation av Tof Flan.


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »