Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘återgå’

Ett förundrat inlägg.


 

Uppdaterat inlägg: Den danske utrikesministern har deklarerat på Fejan att han är glad att han inte bor i Sverige och att han föredrar att bo i ett land där viktigare saker diskuteras. En statsvetarprofessor vid Stockholms universitet, av dansk härkomst, förfasar sig över detta uttalande och menar att utrikesministern spottar på hela svenska folket. Eh… jag känner mig inte alls spottad på. Jag tror att jag förstår vad utrikesministern menar – det är en form av kommentar som man slänger ur sig när man tycker att nåt är korkat. Personligen tycker jag att hela den här debatten är korkad. Om man vill hittar man rasism, homofobi, religionsfientlighet, åldersdiskriminering etc överallt. Men det gäller att ta tag i sånt på de rätta ställena. Att hävda att beige plåster är rasism köper jag inte!
 



Nyhetstorkan tycks fortsätta 
trots att De Arbetandes Skara så smått börjar återgå till sina grottekvarnar. Jag är fortfarande urless på att höra deras klagan över detta, särskilt de arbetare som har haft minst en månads betald ledighet.

Men åter till nyhetstorkan. Och kränkthet. I förrgår läste jag om plåster. Ja, de där hudfärgade plåstren som P3 tog upp. Nu är nån/några kränkt(a) för att de bara finns i beigeMen hallå! Det finns faktiskt Bamseplåster, Hello Kittyplåster, Batmanplåster etc etc. De är väl allt annat än beige? Skärpning nu! Vad spelar ett plåsters färg för roll? Även ett beige plåster syns på min hud – trots att jag/min hud klassas som beigefärgad. Det är ju inte så att ett sånt plåster smälter in perfekt i huden, precis… Löjligt! Ännu värre blir det när jag läser att ett av stans apotek har hittat leverantörer av plåster för flera typer av hudtoner och ska nu anskaffa såna plåster.

Sånt här gör att jag överväger att bli kränkt över att det bara är svarta människor på våra vägmärken. Men jag då? Jag är ju beige! Varför finns det inga beige människor på vägmärkena i Sverige? (<== ironi)

Varning för skateboardåkare

En gråfärgad människa med skateboard hoppar över en svart bula. Fasa!


Huruvida Arbetsförmedlingen förmedlar jobb eller inte 
råder det delade meningar om. Men borde man inte åtminstone kunna förvänta sig nån form av kontroll av de tjänster som publiceras i dess Platsbank? I förrgår läste jag att ett företag söker häxor till Sundsvall, Gävle och Skellefteå. Den som är duktig på tarotkort, pendel och kanalisering och kan vägleda kunder per telefon har större chans att få jobbet. Inget krav, alltså, med vissa färdigheter. Knappt 30 personer har sökt jobbet. Maj gadd… Ska jag bli kränkt nu för att ingen har ringt och erbjudit mig jobbet??? Jag hittade ju till och med den perfekta häxhatten häromdan…

Häxhatt

En häxhatt finns hos Helping Hand i Boländerna i Uppsala för endast 25 kronor.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan skriver om sitt arbete och sina samarbeten.


Ett helt fantastiskt underbart väder idag!
Hur ska man kunna ha disciplin att arbeta inomhus nu när det både börjar bli varmt och soligt? Jorå, om man har ett kul jobb, så. Och det har jag ju i grunden – ett tag till, i alla fall. Men i morgon… I morgon ska jag ta friskvårdstimme med kamera!

Vi är tre som ska arbeta tillsammans i projekt Presentationstrycksak (förutom formgivare och tryckeri), har Högre Ort bestämt. Jag informerade Linus (Linus heter nånting helt annat i verkligheten!) om det idag. Han var totalt ovetande, men berättade att han tidigare har gjort ett antal liknande saker med vänsterhanden. Vi diskuterade sammansättning av arbetsgrupp, men eftersom jag fick veta att det blir vi tre så stannar vi där. I vissa fall gäller inte uttrycket

The more, the merrier.

Men så klart man kan lämna saker för synpunkter en kort tid före tryck. Eller Print On Demand, som det nog till största delen blir.

Hur som helst, jag bad Linus att fundera över text- och bildunderlag. För om jag inte får nånting sådant blir det ju ingen trycksak. Och jag tror inte att det kommer från Högre Ort, som efter utdelad arbetsuppgift mest suckade och undrade hur det skulle finnas tid att få fram underlag. (Jag skulle lätt kunna peka lite här och lite där, men eftersom nu arbetsgången är bestämd av Högre Ort tänker jag inte vara motvalls igen. Chefer har en tendens att känna sig hotade då. Ur balans.) Tänk, jag är utvecklingsbar som person, det hade nog aldrig DLF* trott! För övrigt känner jag att jag har utvecklat mig när det gäller just Linus, eftersom jag allt mer börjar uppskatta hans tankar och värderingar. Vi skulle nog kunna jobba fint tillsammans – om det möjliggjordes. Idag är det inte så väldigt möjligt.

kvällsvatten 3
Det ska handla om vatten.


På lunchen blev jag medbjuden av korridorkollegorna,
men på vägen till matstället träffade jag Lille M så vi bestämde att äta sallad tillsammans och prata lite jobb. Vi  pratade, kort och effektivt. Med vissa människor går det bara så lätt att samarbeta! Kanske, kanske för att båda sidor har förståelse och viss insikt i den andra sidans kompetenser, typ? Strax blev vi joinade av ett par trevliga biologer som så snällt frågade om de fick sitta med oss. Efter ett tag kom nästa klunga kollegor – och snodde ett bord bredvid som var markerat av nån annan. Lite pinsamt, men… Kanske var det mer pinsamt när Professorn tippade sitt vattenglas på golvet och skärvor och H2O flög och flöt vida omkring… Tur att det inte var en kopp varmt kaffe, säger jag bara…

räkor
Lunch med såna här i blev det idag. Fräscht! Fast tanten i restaurangen som vanligt var snorkig och sa att jag inte fick ta kaffe.


Telefonmötet efter lunch dröjde,
så jag twittrade om det. Tog två sekunder så fick vi kontakt! Det är verkligen både nytta och nöje med sociala medier, i alla fall Twitter! Telefonmötet utvidgades till ett cyberspacemöte. Så otroligt enkelt och användbart när kunden kan bli visad direkt på skärmen hur saker och ting skulle kunna fungera! Tyvärr tror jag att ärendet måste lyftas ett par nivåer och inte ligga hos mig på institutionsnivå. Inte heller fakultetsnivå utan centralt. Hoppas man där inser hur intressant och spännande detta är. Verkligen.

Eftermiddagsbananen är slut, så även kaffet snart. Dags att återgå till… tja, vad det nu är jag gör för nånting…


*DLF = Synnerligen obehaglig person i ett arbetsliv jag knappt minns (jo, det gör jag, jag skämtar lite)


Livet är kort.

Read Full Post »