Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘åter avsändaren’

Ibland står jag bara inte ut – varken med företeelser eller vissa människor. Idag stod jag mest inte ut med min skröpliga lekamen. Har du försökt handla med två kryckor? Då vet du att det är rätt omöjligt eftersom armarna inte räcker till att hantera fler saker än två – kryckorna.

Min lunch idag var ganska torftig och intogs efter strykning och telefonsamtal med mamma. (Ja, jag  behövde fylla på sockerdepåerna efter detta.)

Kexchoklad, lokalblaskans bostadsbilaga och vatten – en ganska torftig lunch.


Så därför fick jag för mig
att åka till en kvarterskrog och käka pizza. Det är inte direkt min kvarterskrog, men en friskfotad person promenerar sträckan Toffelhemmet – Kvarterskrogen på 20 minuter. Jag tog bilen.

Men innan jag kom ut till bilen noterade jag att det låg nåt i min postbox. Jag stapplade fram – och blev skitbesviken och förbannad! Först var det en lapp där jag uppmanades att bli vän på Fejan med en jävla förskola. Förskola! Sen var det ett kuvert från det här skiten:

Postkodlotteriet som aldrig ger sig. 


Sen flera år tillbaka
returnerar jag all skit – och det är inte lite! – som jag får från Postkodlotteriet. Jag stryker ett kryssöver mitt namn och mina adressuppgifter och så skriver på nånting som innehåller

Åter avsändaren!

och så lägger jag det på en gul brevlåda nästa gång jag passerar en. Men mitt budskap verkar inte gå hem och jag tänker inte slösa bort ett telefonsamtal eller mejl igen på dem, för det hjälper ju uppenbarligen inte heller. HUR FAN SKA MAN FÅ POSTKODLOTTERIET ATT FATTA ATT MAN INTE VILL HA MER SKRÄP FRÅN DEM???

Kvällens returnerade kuvert. Ja jag vet, jag skriver skitfult, men det står: ” Åter avsändaren. Sluta skicka er skit till mig!”


I vanliga fall
brukar jag ha en skarp men hövlig ton på kuvertet. Jag brukar skriva

Ej beställt material.

Men nu orkar jag inte vara hövlig längre, utan provar att vara arg och otrevlig. Vete fan om det hjälper, Postkodlotteriet är ju lika envist som jag. Tänk att år ut och år in skicka grejor till en människa som varje gång returnerar dem… Då är man jävligt envis. Eller bara korkad…

Såå… jag var på rätt dåligt humör när jag anlände till Nån Annans Kvarterskrog. Precis utanför dörren stod två puckon och rökte. Det ena puckot hejade på mig, jag hejade tillbaka. Nån ansats för att hjälpa mig att öppna dörren gjorde puckot inte, det hade ju fullt sjå att hålla i sin giftpinne.

Jag stapplade in och satte mig. Ganska fullt på stället. Jag tänkte att de har ju bra mat här, varför ta en pizza? När servitrisen såg att jag hade satt mig ner vid ett bord kom hon fram och frågade:

Ska du äta här?

Jag svarade:

Jaa…

Men jag tänkte svara:

Nej, jag ska gyttjebrottas.

Hon sa:

Då går jag efter menyn.

Jag tänkte:

Ja gör det, du jobbar ju här.

Tre sekunder efter att hon hade lämnat mitt bord kommer ett av röktrollen fram till mitt bord, rätt dragen och säger:

Får jag spå dig?

Alltså… vid det laget var jag explosiv. Men som den alltmer behärskade Toffla jag ändå är svarade jag, tydligt och klart:

Nej tack, jag vill vara ifred!

Varpå puckot morrade:

Så jävla sur man kan vara då...

Men puckot lommade iväg, tack och lov. Annars hade jag gjort det. Fast jag hade ju inte lommat, jag hade stapplat.

Under hela den halvtimme jag var där och åt min lax med pommes och drack mineralvatten – längre tid stod jag inte ut – sprang detta pucko som en osalig ande mellan olika bord och störde ätande gäster. Däremellan var puckot ute och sög i sig giftig luft. Det hade varit ganska skönt om nån ur personalen lite fint hade försökt be puckot att sätta sig ner, men icke. Personalen kanske inte jobbade där, vad vet jag.

Jag stod inte ut med att be om notan och sitta och vänta på att den skulle anlända med servitrisen, utan jag gick fram till kassan för att betala. När jag hade lämnat min peng bad jag att få 50 kronor tillbaka. Fick det och skulle stoppa ner den när servitrisen med förbryllad min gav mig en tjuga och sa…

Men… du ska ju ha 70 kronor tillbaka..?

Inte vet jag om hon tror att alla människor med funktionshinder är dumma i huvet eller inte kan räkna… Jag svarade matt:

Det var ju dricks…

Sen kryckade jag ut och åkte hem i min tysta, fridfulla boning dit ingen rök sipprar in och inga puckon kommer över tröskeln – mer än jag själv… Och jag står knappt ut med mig själv just nu.

Jag undrar om jag har PMS…


Livet är kort.

Read Full Post »

Ja f*n, när man inte är riktigt kry och alert… Jag glömde ju lägga ut en bild på gårdagens

Vad var det jag sa?!

Gårdagens Expressen.


Jag fortsätter
att kryssa över de kuvert jag får från denna avsändare, skriva på

Ej beställt material. Åter avsändaren

och skicka tillbaks dem. Det har jag gjort i tre år nu. Men det kommer bara nya. När ska Postkodlotteriet fatta att jag inte ha vill ha nån post från dem? Det går inte ens att slänga deras skit grejor i pappersåtervinningen eftersom de innehåller plast och kuvertklister…

Read Full Post »

I början av året sen skrev jag här på bloggen om mina åsikter kring Postkodlotteriet. Jag skrev bland annat ett inlägg om VD:ns lön (5,7 miljoner år 2008),  ett inlägg om att jag tänkte dissa Postkodlotteriet och dess direktreklam, ett inlägg i vilket jag skriver om Postkodlotteriets bemötande via en kommentar (som för övrigt spam-klassades av WordPress…) med mera. Läser nu på nätet att Svenska Dagbladet har granskat Postkodlotteriet.

Bland annat konstaterar Svenska Dagbladet att Postkodlotteriet har dragit på sig över hundra anmälningar för sitt sätt att marknadsföra sig. Postkodlotteriet fälldes också förra året i Marknadsdomstolen. Bakom målet låg ett trettiotal anmälningar. Efter domen har det inkommit ytterligare 37 anmälningar till Konsumentverket. I tolv av dessa handlar det om telefonförsäljning där man påstått att chansen att vinna inom ett visst område är extra stor.


Grannarna får yra bäst de vill.

                                                                                                                                                      Många läsare har reagerat på Svenska Dagbladets undersökning. När jag bloggade första gången om Postkodlotteriet reagerade jag bland annat på att endast 27 procent av vinsterna gick till välgörande ändamål. Svenska Dagbladets granskning har nu dessutom visat att det i Holland,varifrån lotteriet kommer, skänks HÄLFTEN av vinsterna. Vidare konstaterar Svenska Dagbladet att den svenske VD:n för lotteriet har blivit mångmiljonär på några år – och det var just dennes årslön på 5,7 miljoner år 2008 som jag reagerade på. Pengarna från vinsten i det svenska lotteriet har gått till driften av lotteriet. Notera att affärsidén uppges vara att ”generera så mycket pengar som möjligt till välgörenhet”. Nån mer än jag som tycker att det stämmer dåligt med verkligheten???

Höga löner för dem som jobbar inom lotteriet verkar det vara generellt, men Svenska Dagbladet får inte veta hur höga lönerna är. Postkodlotteriet har inga som helst tankar på att öka andelen av vinsten som går till välgörenhet, men målet är att kunna utöka till att ge en miljard till välgörenhet. Förra året gav totalt 2,1 miljarder i intäkter. Av dessa gick 844 miljoner kronor till spelarna och 780 miljoner till drift av lotteriet, det vill säga marknadsföring, tv-produktion och löner. Knappt 470 miljoner delades ut till välgörenhet.

För mig är det inte svårt att fortsätta kryssa över breven från Postkodlotteriet, skriva ”Ej beställt material. Åter avsändaren!” på kuvertet och lägga det i en brevlåda. Hur gör du?

Read Full Post »