Dödligt dubbelspel

Ett inlägg om en bok.

---

 

Äntligen kom boken ut! Det uppstod lite mankemang vid tryckningen, men den 23 maj hittade Susanne Ahlenius bok Dödligt dubbelspel ner i min postbox. Tack Hoi förlag! Detta är den andra delen i en planerad trilogi i genren erotisk deckare. Den första delen, Dödlig åtrå, läste jag i augusti förra året. Då kändes författaren lovande och jag lyfte henne till en ny svensk deckardrottning. Frågan är om jag tror att hon fortfarande aspirerar på den titeln efter att ha läst uppföljaren…

Svenska polisen Alice Wikander har tillsammans med Tyler Rimes vid Scotland Yard avslutat en mordutredning. Alice blev nästan seriemördarens sjunde offer, men till sist åkte han fast. Självklart blev upplevelsen ett trauma för Alice och hon undrar om ondska kan gå i arv. När hon får kontakt med mördarens tvillingbror är tanken att hon ska få svar. Ungefär samtidigt hittas ett barnskelett i brödernas barndomshem och en strypt kvinna i ett badkar…

När jag skriver ner de stora dragen i berättelsen här har jag medvetet exkluderat 50 procent av genren – jag har skrivit om deckardelen, inte om den erotiska delen. I denna den andra delen om Alice Wikander tycker jag att erotiken tar överhanden, åtminstone i början. Då är det inte helt optimalt att läsa den här boken på en lunchrestaurang på jobbet… Men liksom i den första delen kommer spänningen mot slutet. Då blir det ruskigt spännande. I morse, när jag slog ihop pärmarna, kände jag mig inte säker på att Alice Wikander är i säkerhet. Så snälla Susanne, skynda dig att skriva den tredje delen, Dödlig hämnd!

I min text om Dödlig åtrå associerade jag till Maria Langs debutdeckare Mördaren ljuger inte ensam. Den här gången är det inte mycket som får mig att associera till Maria Lang mer än möjligen bokens titel – allitterationen i den skulle ha kunnat vara Langs. Susanne Ahlenius är emellertid en högst levande och modern författare. Hennes erotiska skildringar i boken fick mig att rodna åtskilliga gånger. Jag är inte van vid alla dessa heterosexuella parövningar… Men som en lisa för min homo-själ får jag som bonus i boken novellen Gåvan där det visserligen fortsätter att vara heterosexuellt, men där det även finns ett homo-tema. Hurra!

Nästa år, hoppas jag, kommer den tredje och avslutande delen om Alice Wikander. Då vill jag se Susanne Ahlenius knipa fem rosa tofflor. Den här gången blir det, precis som förra gången, fyra.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Snusk-Wordfeud inte konsekvent

Ett snuskigt inlägg.

---

 

Den som inte tål snuskiga skämt kan sluta läsa här. Ni andra fortsätter. Allra helst om ni är Wordfeud-spelare. För jag vill med detta inlägg påtala att Wordfeud inte är konsekvent – när det gäller snuskiga ord.

Jag spelar ett antal matcher med ett antal olika vänner (ja, jag har flera vänner). Ibland blir en lite trött på de bokstäver en har att välja bland när det är ens tur. Då provar en sig fram. Men se detta ord blev inte godkänt:

VA? PÖK är inte godkänt?!

Hum… nåja… Det beror säkert på att det är ett slangord. Tur att andra ord som kan associeras åt det snuskiga hållet blir godkända, som till exempel…

LEM är godkänt. Fast det gav ju inte så många poäng…

Jaha. LEM blev godkänt. Fast så många poäng gav ordet inte. Då blev det mer för ett verkligt snuskigt ord:

PORR gav en hel del poäng eftersom det innehåll både P och O.

Eh ja… Inte konstigt sen att en ser hur snusket breder ut sig till och med på Årstahallen. Nedanstående chips fick bo kvar där:

”Riktigt grova chips…”

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Min kamp 1

Ett inlägg om en bok.

---

 

I början på sommaren kastade Återbruket här i Uppsala böcker alldeles gratis på sina kunder. En av dem jag ryckte åt mig var första delen av Karl Ove Knausgårds Min kamp. Det har pratats och tyckts en hel del om Min kamp-böckerna, men som vanligt ville jag läsa själv först och tycka sen, oberoende av vad andra har för åsikter. Jag reagerade naturligtvis direkt på bokens titel och kände ett ganska stort obehag. Varför väljer man att kalla en serie självbiografiska böcker för detta som ju associerar till ett visst annat litterärt verk (som jag aldrig skulle ta i mina händer, för övrigt)?

Det är en liten tegelsten jag har läst. Författaren beskriver här sin barn- och ungdomstid och sin familj, med en del fokus på fadern. I bokens andra hälft berättar han om faderns död och hur han och brodern Yngve städar upp efter sin pappa. Pappan har då tillbringat sina sista år i livet hos sin mamma, sönernas farmor. Där har han i princip ägnat sig åt att dricka ihjäl sig.

Ja det är ingen munter historia, detta. En kan störa sig på detaljrikedomen i berättelsen bitvis, men samtidigt inser jag att detta gör en stor del av boken. Läsaren får liksom veta ”allt” – författaren väjer inte för det obehagliga eller äckliga, såsom avföring, blod med mera. Jag berörs av boken, framför allt dess andra hälft. Det är rörande att läsa hur de vuxna sönerna städar efter sin pappa och hur de hanterar farmodern som blivit lite… märklig. Faktum är att jag troligtvis läser ytterligare en del i serien om jag kan komma över den till ett rimligt pris.

Toffelomdömet blir högt.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Firande med snusk och disk

Ett inlägg inför vilket jag i förväg varnar för snusk!!!

---

 

Jag måtte ha blivit överexponerad för STÅ UPP-komik, för allt jag tänker på – och skriver om – tycks handla om saker under bältet. Det är därför jag varnar redan nu, i början av det här inlägget.

 

Härtappat, det vill säga hemtrampat, vin från september 2006 serverades till gårdagens middag. Notera hur dammig flaskan är!

Igår var det en väldigt tråkig dag. Skid-VM är slut och samma gamla trollpackor som tidigare… Nej, nu ska vi tänka positivt! Jag börjar om:

Igår var det ganska dåligt väder. Jag fick mycket gjort här hemma, både vad gäller sedvanlig administration och hushållsarbete. Kunde känna mig nöjd framåt kvällen. Lagade kyckling i lergryta med hetkall sås som Fästmön och jag proppade i oss på kvällen. Till pippin öppnade vi ett åtta och ett halvt år gammalt härtappat (<== självtrampat) rödvin. Vi låtsades att det var lördag och ville fira att Anna nu har två lediga dar. Det var en flaska från den rödvinssatsen som min pappa aldrig hann smaka. Döden kom emellan.

Kanske var det vinet, kanske var det Magnus Carlsson som inspirerade mig att skriva de ord jag gjorde i några av mina pågående Wordfeud-matcher. Ja, vi lyssnade på Magnus på Spottan och la ord medan vi väntade på Jordskott. 

 

I den ena matchen skrev jag så här (dessutom vann jag!)…

HOR

I den andra matchen blev jag lite grövre…

FJONG

Jag visste inte ens att det ordet var godkänt, jag trodde det var ett slangord. Eller kanske räknas det möjligen som ett onomatopoetiskt ord? Jag får nämligen associationer till en stålfjäder. Vad associerar du till, din snusker/snuska???

Som bonus bjuder jag på det bästa Wordfeudandet ever, från ett spel för länge sen:

HETERO är ett ogiltigt ord i Wordfeud!

I morse vaknade jag fem över sex med världens klumpvärk. Ungefär som den där känslan bröderna Olsson fick när Göran Ragnerstams karaktär i Jordskott fångade in dem och skrek:

Kull!

Det kan mycket väl ha berott på vinet, men inte på mängden – vi drack var sitt glas. Däremot var vinet av riojatyp. Den som känner mig vet att jag tycker att spanjacker – i vinsammanhang – är alldeles för simpla saker. Italienare ska det vara! Jag skyller gladeligen på spanjacken, alltså. Det kändes som om jag hade festat hela natten. En tablett och lite mer sömn så satt jag sen pigg och nykter vid datorn och skrev och skrev och skrev.

Vår dag har knappt börjat, men vi har bestämt oss för att bland annat göra en liten utflykt idag och TITTA om Billybokhyllan finns kvar på Återbruket. Vi ska INTE prata med personalen, för då får man en gratis föreläsning. Bara TITTA. Inte handla heller – hyllan och Clark Kent* är inte kompatibla. Dessutom är Annas och mina axlar inte i skick att lyfta saker.

Som avslutning får du beskåda en vardagsinstallation – min frukostdisk. (Alla människor finns ju inte på Instagram.) Sen får du gärna skriva några rader och berätta om vad du har för dig idag – minus allt som har med sport att göra!!!

Disk – en vardagsinstallation av Tof Flan.

*Clark Kent = min lille bilman

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Willkommen… Bienvenue… Welcome

Ett amaaazing inlägg.

---

 

Biljetter till Cabaret.

Så rätt i tiden. Det är fyra ord som skulle kunna sammanfatta evenemanget vi bevistade igår kväll på Uppsala Stadsteater. Men det är så mycket mer. Det är svårt att hitta ord som ingen annan har använt, säkert. (Nu läser jag aldrig recensioner i förväg, men…) Cabaret var en helt fantastisk föreställning!

Vi hamnade ganska omgående på The Kit Kat Klub där Sally Bowles är stjärna. Men scenen när den amerikanske författaren (Cliff) sitter på tåget till Berlin ger oss en tydlig vink om att allt inte riktigt står rätt till i Tyskland. Strax slår Sally klorna i författaren, emellertid, och tar honom med ut i ett dekadent nöjesliv, där allt går ut på att partaja, sexa, blunda för verkligheten… Så mycket skrivet blir det inte.

Fast det går inte att blunda. Den nya tidens influenser kryper närmare och till och med ända in hos fräulein Schneider,  Cliffs och Sallys hyresvärdinna. Det står inte på förrän glas krossas, precis som drömmar. Föreställningens slutscen kan jag inte tolka annat än… ett fruktansvärt farväl…

Tja som du förstår kan jag inte berätta för mycket. Den som trodde att Cabaret på Uppsala Stadsteater slaviskt följer filmen eller boken tror fel. Som alla pjäser/musikaler är det en tolkning. Jag tycker, på ren svenska, att det är en förbaskat fantastiskt bra tolkning. Det går inte allt låta bli att tänka på det som sker i Sverige detta valår, till exempel. Jag blir ganska rädd, när jag associerar.

Sarah Dawn Finer är en underbar Sally Bowles! Det är nästan så jag vill utbrista:

Glöm Liza Minelli!

Oscar Pierrou Lindén. Ur programbladet.

Men de gör båda sina tolkningar av rollen på allra bästa sätt. Bra rollprestationer gör även Babben Larsson, som fräulein Schneider och Oscar Pierrou Lindén, som konferencieren. Dansarna är enormt duktiga! Den svagaste i föreställningen är dock Francisco Sobrado i rollen som den amerikanske författaren Cliff. Och det är lite synd, för även den rollen är viktig. Samtidigt glänser alla de övriga så att man nästan kan bortse från detta.

Det rådde fotoförbud i salongen, så några egentagna bilder får du inte se av det skälet att jag lydde lagen och inga tog. Jag tycker att du som har missat Uppsala Stadsteaters uppsättning av Cabaret ska masa dig dit, men snabbt – föreställningen ges endast maj månad ut.

Tusen tack, Anna, för den fina födelsedagspresenten! Och tusen tack, Sarah Dawn Finer & crew! You were amazing!

Toffelbetyget blir det högsta, jag drar inte av för en yttepyttesvag presentation, när alla andra glänser!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Superminne – nåt man kan träna sig till???

Kan man träna sitt minne så det blir alldeles fantastiskt bra? Absolut, menar Idriz Zogaj, ordförande i Svenska minnesförbundet och förbundskapten i Svenska minneslandslaget. Han TÄVLAR till och med i minne…

Idriz Zogaj tränar minnet!

                                                                                                                                                       Hur många gånger har man inte glömt bort namn, var man parkerat bilen, vad man skulle handla?! Förtretliga händelser i vardagen, oftast. Sånt som kanske inte är superviktigt, men ändå ganska viktigt… Enligt Idriz Zogaj beror ett superminne inte på nån speciell talang eller att man har en bättre och mer utvecklad hjärna än andra. Det handlar, enkelt uttryckt, om träning.

Enligt minnesmästaren själv gäller det att koncentrera sig och att skapa bilder för det man behöver komma ihåg. På så vis får man sina hjärnhalvor att samarbeta. Barn gör så här rent spontant och det är genom associationer de orienterar sig i omvärlden, enligt Idriz Zogaj. Ett knep att till exempel komma ihåg vad folk heter kan vara att koppla ihop namnet med nåt utmärkande i personens utseende.

Idriz Zogaj ger tips på några tankenötter som tränar minnet:

• Kom ihåg koder genom att skapa figurbilder och rimbilder för talen 0 till och med 10 och använd dem! Figurbilder är bilder som liknar siffran!
• När du ska gå och handla, skriv inte ner vad du ska köpa utan gör en lång bildkedja.
• Bestäm dig för att lära dig namnet på de personer du träffar. Hitta ett ansiktsdrag du kan koppla till namnet när personerna presenterar sig, gärna nåt roligt och överdrivet. Länka ihop förnamn och efternamn genom bidlkejdor. Upprepa namnet när personen presenterar sig och tyst för dig själv flera gånger efteråt för repetitionen är viktig!
• Sugen på en riktig utmaning? Att memorera en kortlek kan vara ett mål för en femveckors-semester… Skapa en bild för varje kort. Till exempel kan alla hjärter vara familjemedlemmar, spader kan vara svenska idrottare, ruter seriefigurer och klöver vänner. När du har en bild för alla kort, testa att ta en färg i taget och länka dem i en lång kedja. Och när du känner dig redo tar du hela leken!

Träna upp minnet genom att memorera en hel kortlek… Nåt för den som inte har nåt bättre för sig på semestern..?

                                                                                                                                                             Men om man är trött och hungrig blir minnet sämre. Några andra enkla tips än att träna minnet är

• ät regelbundet så blodsockernivån blir så jämn som möjligt
• försök vara avspänd. Så kallade ”power naps” är bra mot stress och för korttidsminnet!
• sov lugnt. Om du sover ytligt och snarkar blockeras din syretillförsel och du blir trött på dagen. Vaknar du ofta på natten kanske du ska kontakta din doktor.
• ladda med kolhydrater om du behöver prestera på topp en kort stund. Koffein och choklad funkar!
• ta kosttillskott, framför allt om du är äldre. Personer över 65 år lider ofta av B12-brist och det kan ge störningar på minnet.

Read Full Post »