Rättegång och förnyelse

Ett inlägg om en organisation.

---

Uppdaterat inlägg: Idag, den 26 november 2014, kommer domen om organisationen ifråga ska betala skadestånd eller inte till de anhöriga till en döende man som filmades i en dokusåpa.

Envis som en åsna.

Länsinvånarnas väl och ve vilar mycket i händerna på organisationen i fråga. Det är därför med förundran jag har följt Davids kamp mot Goliat. Ett fall där sekretessen har brutits, enligt min mening. I veckan startade rättegången på nytt – denna gång i hovrätten. Förra året förlorade de anhöriga i tingsrätten. Och allt de vill ha är en ursäkt från organisationen och 375 000 kronor därför att de menar att deras döende make och pappa filmats och visats i en dokusåpa utan sitt medgivande. Men snälla nån, ge dem detta! Skadeståndet är ju peanuts jämfört med de löner ni betalar ut till era höjdare! Visa att det verkligen är länsinvånarnas väl och ve det värnas om. Sluta vara så prestigefylld! Dessutom tycker jag att organisationen ska betala skadeståndet och inte produktionsbolaget. Att inte stå för det man har gjort är inte bara envist och dumt, det är otroligt fegt också.

I dagens lokalblaska på nätet läser jag i samma veva ett debattinlägg skrivet av två personer som en gång var organisationens högsta tjänstemän. De båda old boysen förordar förnyelse av organisationen genom att se över ledningen och minska byråkratin. Det gamla vanliga, alltså. Tänk om organisationen i fråga nån gång kunde göra nåt sånt i stället för alla eviga omorganisationer som bara skapar oro och minskad motivation att arbeta!

Länge sen…

De båda skribenterna vill främst se över köp- och säljsystemet. Alldeles utmärkt förslag, tycker jag! För jag anser att man inte ska leka affär när det gäller människors vård och hälsa. Det vill emellertid de båda herrarna, fast de vill att det ska lekas i ny form. Jag vill gå steget längre och lägga ner skiten, på ren svenska. Jag tycker att staten ska ansvara för slutenvården och kommunerna för öppenvården. Organisationen, som sköter detta idag, har spelat ut sin roll. Det är länge sen man hanterade brännvinsskatten, nu hanterar man skatter på våra inkomster. Vi som bor här är med och betalar för att få en trygg och god hälso- och sjukvård. Inte för att vara skådespelare i dokusåpor!

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Dagens citat den 8 mars 2014 – och lite andra dialoger

Ett inlägg som är roligt värre.

På besök hos Fästmön. Vi softar lite i var sin soffa med var sitt internetverktyg. Plötsligt utbrister Anna:

De där jävla åsnorna! Jag vill inte ha några åsnor. De är så fula. Kolla vilka fula luggar de har. Och den där då, som bara lipar.

Hon sträcker fram paddan och visar mig. Naturligtvis spelar hon, men för den oinvigde kan dessa utslungade eder te sig ganska märkliga. Häromdan fick jag till exempel inte störa henne.

Nej vänta en stund. Jag måste utnyttja min springpojke så mycket jag bara kan innan tiden tar slut. 

Jag såg väl ut som ett frågetecken och upprepade:

Springpojke??? Utnyttja??? 

Anna svarade:

Ja, jag har köpt honom för 15 diamanter.

Personligen har jag lagt ner nästan allt spelande. Tiden vill inte räcka till, jag prioriterar andra saker. Fast ibland blir det nåt snabbt ord- eller kunskapsspel före sänggående. Och då menar jag inte Wordfeud, det är alldeles för långsamt för att passa in i mitt liv just nu. Men att skratta åt saker som Anna utbrister har jag förstås alltid tid med.

Livet är kort, ju.

 

Read Full Post »

Märkliga sammanträffanden…

Ett inlägg i vilket Tofflan filosoferar över alla dessa märkliga sammanträffanden vi råkar ut för lite till kvinns/mans.

Igår när jag hade handlat klart på ICA Heidan skuttade jag in i bilen för att slänga iväg ett sms till Fästmön innan jag åkte. (Nej, jag micklar INTE med mobilen på nåt sätt när jag kör bil, jag svarar endast när den ringer och jag har då blåtand inkopplad.) Jag satte på mig solbrillorna och säkerhetsbältet och skulle just hissa upp fönstren när jag hör nån som ropar mitt namn. Min förvåning – och GLÄDJE! – var enorm när jag såg vem det var: H från Eritrea, en tjej jag lärde känna i början av 1980-talet när jag kom till Uppsala för att plugga!!! Egentligen var det så att en gemensam kompis till oss bodde i samma korridor som mig och det var så vi lärde känna varandra.

H var ofta och hälsade på och H var också en av dem jag delade injera med en av alla miljoner gånger. För gästfriheten var stor, trots att plånboken inte var det. Jag älskade verkligen injera! I såserna, tsebhi, var en av de stående ingredienserna den heta kryddan berbere.

Injera äter man med fingrarna. Den här bilden är lånad från bloggen Favoritrecept. Om du klickar på ordet Favoritrecept kommer du till ett inlägg där du får receptet på injera!

H och jag pratade förstås om gångna tider och om vår gemensamma kompis som så småningom rymde med ”en kusin”. Många av de ord på tigrinja dessa två tjejer lärde mig kom tillbaka i ett nafs! Tänk att sånt man lär sig som ung, språk allra helst, finns kvar nånstans i ens hjärna! Så fantastiskt! Jag kunde till exempel fråga hur hon mådde, benämna vår gemensamma kompis åsna samt tillägga att hon fortfarande har stor rumpa. Kort sagt, jag kan de nödvändiga och användbara orden på tigrinja.

Jag berättade också att jag pratar lite tigrinja på jobbet ibland eftersom ett par av forskarna på institution 1 är eritreaner. (Deras rumpor kommenterar jag dock aldrig.) Jag brukar fråga hur de mår, om de tycker att det är kallt eller varmt, om de ska dricka te och såna saker. Joråsaaatte, en Toffla kan föra sig ibland.

Det var som sagt jätteroligt att träffa H igen, för vi har knappt setts sen våra vägar skildes åt kring mitten av 1980-talet. Då flyttade både jag och vår gemensamma vän och det blev tyvärr så att vi alla tappade kontakten.

Men det som är extra lustigt är att jag såg på Twitter att det är Eritreas nationaldag idag! Vilket märkligt sammanträffande! Idag firar Eritrea självständigheten från Etiopen, som inträffade den 24 maj 1991. Läget i Eritrea idag är nog inte såsom eritreanerna i gemen skulle önska. Bland annat har det inte hållits fria val och bara ett enda parti är tillåtet. Esayas Isaak, bror till fängslade Dawit Isaak, skriver på sajten Free Dawit:

När vi har fått ett folkvalt styre i Eritrea hoppas jag att Nationaldagen åter kan bli en folkfest.

Den dagen önskar jag kommer inom en snar framtid! Det har liksom varit dags ett tag…

Livet är kort.

Read Full Post »

Insnöad eller ej, men världen står inte stilla

Nu var det ett tag sen, men det är dags igen… att sluta vara så insnöad! Häng med mig på en tur i omvärlden. Du som vill, förstås. Du som inte vill kan ju bara sluta läsa här.

• Påven lägger av. Enligt en italiensk nyhetsbyrå har påven, på latin förstås, tillkännagett att han avgår den 28 februari klockan 20. Skälet är hög ålder. Påven blir 86 bast i april. Låter rätt vettigt att släppa fram yngre förmågor, tycker jag.
• Hästköttskandalen. Ja jisses! Det verkar som om Findus  med flera skulle behöva en köttguide. För uppenbarligen kan man inte deklarera innehåll korrekt. Enligt Svenska Dagbladet kan det vara så att en hästmaffia är inblandad, till och med. Men Aftonbladet drar på värst och hävdar att det kan ha serverats åsna i våra skolor. TUR att jag inte äter så mycket kött, säger jag bara. Jag vill nämligen väldigt gärna veta vad jag äter…
• Polisen bogserade permobil. Det var väl smart! Hur skulle permobilens ägare annars få hem sitt fordon? Det finns väl inte vägassistans för permobiler, eller?
• Fick sparken för bananstöld – stämmer arbetsgivaren. En kvinna fick sparken från jobbet sen man hittat några bananer och några pannkakor i hennes cykelkorg samt ett paket kaffe och ett paket kex i jobbskåpet. Kvinnan anser att hon är oskyldig och nu har hon stämt sin förra arbetsgivare, en kommun. Varorna var totalt värda mellan 150 och 200 kronor. Man baxnar… Även om hon skulle vara skyldig handlar det om skitbelopp. Sätt åt storfifflarna i stället, de som snor miljoner … eller förstör människors liv genom peta dem utan anledning, för att nämna några exempel.
• Alla fick kömiljard utom Uppsala. Bra gjort – NOT! I stället för att organisera på ett bra sätt, ta bort ett antal chefer och sätta in lite riktig personal, alltså,  är man upptagen av prestigefrågor.

Livet är kort.

Read Full Post »

Money rules – oder was..?

Förskräckt tar jag mig för min panna idag när jag åter läser om ytterligare ett seniorboende med märkliga regler och intervjuer som liknas vid förhör. Tidigare har ju Ekeby Hus i Uppsala fått uppmärksamhet för sina märkliga urvalsmetoder när det gäller lägenhetsköpare. (Tyvärr hittar jag inte artikeln på tidningens hemsida! Man tycker tydligen att det är viktigare att lägga ut artiklar om åsnor i Vänge…) Den här gången handlar det om Skogsblommans seniorboende i Sävja utanför Uppsala. Inte heller här får man vara sjuklig. Anonyma röster berättar i lokalblaskan om

[…] kontroversiella stadgar och regler […] tuffa, inofficiella hälsokrav och att man inte ens får ha rollator när man flyttar in. […] Styrelsen skrämmer bort folk! […]

Vidare krävs att man är aktiv i nåt som kallas Väntjänsten. Det innebär att man måste vara tillräckligt rask så att man kan ta sig fram i trappor och hjälpa folk som larmar. Däremot krävs inget läkarintyg på Skogsblomman, vilket man kräver på Ekeby Hus.

Intervjuerna med tänkbara lägenhetsköpare upplevs emellertid som kränkande även på Skogsblomman. En del tycker att intervjuerna mer liknar förhör. Frågorna upplevs påträngande.

Dottern till paret som startade Skogsblomman för 18 år sen säger sig vara mycket besviken på hur det hela har utvecklat sig. Väntjänsten var ursprungligen frivillig. Hon får många samtal från personer som inte köpt nån lägenhet på Skogsblomman eftersom de upplevt intervjuerna som obehagliga.

Visst begriper jag att det en bostadsrättsförening måste ha regler med mera, men hur kan några personer tillåtas att välja/skrämma bort folk genom att hålla förhörsliknande intervjuer? På bilden i lokalblaskan står tre gubbar och flinar in i kameran. Man undrar om det är pengar eller titlar eller vad som styr deras val av medlemmar…

Har du en sån här kompis är du inte välkommen att köpa seniorlägenhet i varken Ekeby Hus eller Skogsblomman.

                                                                                                                                                       Pengar kan styra i rätt riktning och reda ut problem. Det tror i vart fall ordföranden i ett av de stora facken som organiserar vårdpersonal när hon kommenterar löneutvecklingen för direktörer inom verksamheten. Direktörer som fått höjd lön med 100 procent på tio år. Detta medan vanlig vårdpersonal fått mindre än hälften. Personligen tycker jag INGEN är värd 115 000 kronor i månaden för att styra ett lokalt ”företag”. Jag tycker att det är ett HÅN mot de anställda som alltid får höra att det inte finns några pengar när det är dags för lönerevision eller besparingskrav. Fackordföranden som tycker att detta är OK skulle jag se till att byta ut om jag var medlem.

Jobbigt att gå uppför, men somliga har ju ekonomisk gräddfil i yrkeslivet…

                                                                                                                                     Konsumentverket har räknat ut hur mycket en vuxen ensamstående bör göra av med i pengaväg varje månad och vecka på de vanligaste hushållsutgifterna. Bland annat ska en dags alla måltider och mellanmål kosta 55 kronor. Det låter som om Konsumentverket varit på en annan planet och gjort sina beräkningar!..

Undras om fackordföranden får nån reaktion från medlemmarna efter sitt uttalande.

                                                                                                                                                           Men kvinnor runt 40 ska tydligen klara hushållsbudgeten – som inkluderar mat, kläder, hygien, fritid, förbrukningsvaror, hemutrustning, media och hemförsäkring – på 4 500 spänn i månaden. En man i samma ålder beräknas behöva 400 kronor mer. Men det klart… Medräknat i detta är inte basala utgifter som boende, barnomsorg, högtider och födelsedagar, transporter med mera. Då kan man ju inte hjälpa att man funderar över VARFÖR beräkningen gjordes överhuvudtaget..?

Read Full Post »