Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Askersund’

Ett inlägg om en bok, grävande journalistik och en skandal i Metropolen Byhålan.


 

Sölve & CoFör 20 år sen, i oktober 1995, skedde den så kallade TobleroneaffärenSveriges dåvarande arbetsmarknadsminister Mona Sahlin hade använt statens kontokort för att handla privat, bland annat två Toblerone. Totalt hade ministern köpt varor för strax över 50 000 kronor. Hon lämnade in kvitton och reglerade i efterhand. En förundersökning inleddes med bland annat misstankar kring trolöshet mot huvudman. Undersökningen las ner. Mona Sahlin avgick.

Några veckor senare bestämmer sig Britt-Marie Citron, nyanställd på Byhålebladet, för att se om det finns några kontokortsaffärer i kommun. En helt sanslös historia om maktmissbruk rullar upp. Vi snackar om betydligt större summor än futtiga 50 000 kronor, vi snackar årslöner och mer därtill. Och Motalaskandalen leder inte bara till avgångar utan till böter och fängelse för några av de inblandade. Britt-Marie Citron får Stora journalistpriset 1996. I boken Sölve & Co (1999) beskriver hon vad som hände.

Det är en närmast farsartad historia som rullas upp. Jag hade ingen aning om att den var så omfattande – jag hade ju lämnat stan redan 1982. Men tydligen seglade det in en man från södra Sverige i kommunen och blev den som styrde och bestämde. Sölve Conradsson var frikostig med både resor och gåvor till sig själv och kompisar och folk han kunde ha nytta av. Sakta men säkert drar Britt-Marie Citron fram det ena efter det andra – trots att kommunens folk gärna håller varandra om ryggen.

Ett kapitel innehåller inklippta citat ur den lokala nyårsrevyn 1995/96. Det är roligt, samtidigt som jag tycker att det är snudd på raljerande och nästan lite synd om de skyldiga. En kan till och med nästan tycka att journalisten är den som orsakat att de närstående till de skyldiga far illa. Men det är ju inte journalisten som har varit grovt trolös mot huvudman. Nånstans tror jag emellertid att både Britt-Marie Citron och jag såg/ser att Sölve Conradsson blev/blir till något av en syndabock. Britt-Marie Citron skriver också på ett par ställen i boken hur rädd hon var att det skulle gå så långt som till självmord.

Det riktigt intressanta, tycker jag, kommer mot slutet av boken när Britt-Marie Citron funderar över hur länge bedrägerierna pågått och hur de kunde pågå så länge, hur det var möjligt. Som jag ser det handlar det om att sossarna – ja, det var de som satt vid makten i Metropolen i 81 år – blev så maktfullkomliga, så egenmäktiga. Varför protesterade ingen? Ja, författaren har en del teorier om detta också i slutet, där hon även drar fram företrädare till dem som dömdes i Motalaskandalen. Samtliga sossar, förstås. För i Metropolen kom du inte nån vart utan partibok.

Hur det är idag har jag ingen aning om. Några vänner och bekanta säger, oberoende av varandra, att kommunen inte är intresserad av att stötta lokala företagare, att kommunen bara anställer folk ur de egna leden (sossar?) och att kommunen är en urusel arbetsgivare där alla fortfarande håller om varandras ryggar. Sanningen i detta har jag ingen aning om. Kanske borde en Britt-Marie Citron dyka upp igen och röra om i grytorna. Vad hon gör idag är inte det lättaste att få fram, men jag tror att hon bor i Norrköping och arbetar som frilansjournalist. Hon har även efter Stora Journalistpriset fått utmärkelser, bland annat Östra publicistklubbens utmärkelse Guldpennan.

De trolösa då? En fack(pamp?) slapp straff helt och hållet eftersom brottet var preskriberat. Fem dömdes för främst trolöshet mot huvudman och fick böter, men villkorligt fängelsestraff, en dömdes för osant intygande till böter och villkorligt. Håkan Carlsson, kommunalråd och sosse, dömdes till fyra månaders fängelse. Men Sölve Conradsson dömdes för grov trolöshet mot huvudman och två års fängelse. Förra hösten avled Sölve Conradsson i Askersund efter en svår sjukdom. Askersund… Ett annat län än Metropolen, men bara fem mil därifrån. Huruvida hans dotter fortfarande arbetar som polis i Metropolen har jag ingen aning om.

Det här är en viktig och ständigt aktuell bok som alla riktiga journalister borde läsa. Och en och annan kommunalpolitiker… Toffelomdömet blir det högsta.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett äntligen-hemma-inlägg.


 

Shortsben med strumpor

Skönt att få gå klädd hur fult som helst.

Borta bra, men hemma bäst. Även om borta är hos mamma är det allra bäst att få vara hemma hos sig. Dra omkring i den fulaste utstyrsel som finns, äta när man vill, sova när man vill och så vidare. Det blir ganska ohållbart i längden också när mamma är pratsam och jag är extra ljudkänslig sen en tid tillbaka…

Vägen hem var mycket lång, men inte alltför lång. Dryga 30 mil har jag kört idag. Fast det räcker. Jag är trött i ögon och öron efter att ha koncentrerat mig på körningen. Det var ju inte precis så att jag var ensam på vägarna idag. Jag skulle kunna skriva en roman om hur illa och vansinnigt folk kör… Galna omkörningar, bakdelsnosare, såna som vägrar flytta sig en millimeter när man vill köra om, fortkörare, låååååångsamma förare… Redan på riksväg 50, innan jag hade svängt av mot Örebro, trodde jag att det hade skett en olycka. Köerna var enorma. Det var en traktorj¤$%l som körde först, mitt i vägbanan…

Långtradare

Många såna här var ute på vägarna idag, men traktorerna var långsammast.

 

Fika med glass

Vägfika i Skoftesta.

Vägarbeten är ett kapitel för sig. Vissa vägar blir visst aldrig färdiga. Eller så drar arbetet ut så lång tid att den del som blev färdig först måste renoveras… Vägen jag körde idag har delvis fått ny sträckning, så det var inte alla platser jag kände igen. Men Skoftesta fanns kvar och det var där jag stannade för att ta en kaffe och en Snickersglass – efter att jag hade pudrat näsan (som bubblat sen Askersund, ungefär).

Vädret under resan var sisådär. På vissa ställen regnade det som tusan. När jag äntligen landade i Uppsala var här varmt, men väldigt blåsigt.

Det visade sig att Lucille nog hade sagt fel. Inte kom de hem igår, inte, utan idag. Mina stackars växter hade varit utan vatten sen i torsdags. Men de levde faktiskt allihopa! Redan på torsdag åker Lucille & co på nästa semesterresa. Då ska jag försöka se till att deras växter överlever.

Jag har ringt mamma, jag har ringt Fästmön och jag har sökt fyra jobb så snart jag packat upp min lilla väska, installerat datorn och bytt skrivarpatroner. Här vilas inte på några lagrar! Men om jag känner efter är jag faktiskt rejält trött… Anna och jag ska ses i morgon eftermiddag på stan eftersom vi båda ska ner dit i lite olika ärenden. Jag ska tack och lov klippa mig! Elias hänger med Anna ner och det passar bra för sen går vi alla till Jerrys jobb och busar hälsar på. Anna har en del att fixa med eftersom hon och Elias reser på semester på måndag. Innan dess ska vi också försöka forsla bort lite skräp från Annas hem till tippen. Men kanske att jag tar en tur ut till Förorten redan i afton. Det skulle eventuellt ätas pizza… Och jag har ju inte ätit mer än frukost och en glass. En tur till Tokerian behöver jag emellertid hinna med först, för här finns knappt nåt ätbart skiter jag i. Det sparar jag till i morgon förmiddag. Det finns kanske en skiva rostbröd i frysen eller två… Äh, jag överlever nog!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Kom iväg före halv elva idag. Det hade jag inte räknat med! Men så hade jag hört att det skulle komma snö i hemtrakterna på eftermiddagen, så jag tänkte att det var bäst att sätta lite fart. Och väglaget och vädret var bra.


Här har jag kört ungefär tre mil och har 25 kvar. Torrt och fint på vägbanan.

                                                                                                                                                Men sen blev det sämre. Från Arboga, som ungefär är halvvägs till Metropolen Byhålan, var det snöblandad skit från ovan som gällde.


Här vare vitt! Bilden är tagen i Örebro-trakten.

                                                                                                                                                       I Askersund är skitan som bekant rund* och här var det mera blött än vitt. Urtrist…


Skitan är rund i Askersund, men idag var här mest blött.

                                                                                                                                                  När man närmar sig Metropolen får man tydlig information om att här finns en känd hamburgerkedja. Den här bilden STANNADE  jag för att ta.


Bara 18 minuter till Metropolen Byhålan.

                                                                                                                                                   Jag ringde mamma vid Örebro nånstans och sa att jag var på väg. OBS OBS! Jag har blåtand när jag mobiltelefonerar i bilen. Sitter INTE och balanserar ratt, mobil och växelspak!!! Däremot så erkänner jag att jag fotade vid ratten och Twitpicade 😳 Dessa bilder plus mitt Twitter hittar du här intill i högerspalten, under rubriken Tofflan twittrar.

Hela resan tog ungefär tre timmar, precis som vanligt. Och när jag anlände till Moderskeppet bjöds jag på nyperkolerat kaffe och räkmacka. Sen satte jag fart:

  • rev runt efter gravlyktan
  • packade upp
  • tömde ut två balkonglådor med döa blommor, jord och vatten – en hel del kom på min mycket osnigga vita tubsocka – säkert till Fästmöns glädje! (Sockarna är förstörda.)


Inte helt ren strumpa, nej.

  • TRYCKTE ner skiten i ett minimalt sophål och blev eyeballad av en sur gubbe 
  • packade in mamma och rollator och for till Ö&B
  • packade ur mamma och rollator vid Ö&B
  • shoppade på Ö&B med mamma UTAN att tappa nåt tålamod!
  • packade in varor, mamma och rollator och for till ICA Maxi
  • packade ur mamma och rollator vid ICA Maxi
  • visade mamma hur hon ska ta ut pengar på en bankomat
  • shoppade med mamma UTAN att tappa nåt tålamod!
  • sprang in på apoteket och hämtade vatten till mamma som glömt ta sin medicin. Kollade samtidigt om det kommit nåt e-recept till mig, men det hade det inte 😦
  • packade in mamma, rollator och varor i bilen och for hem till mamma
  • packade ur mamma, rollator och varor ur bilen och bar in
  • fotade SNÖ som kommit


Jorå, det vita till vänster i bild är snö. Det rosa till höger i bild är ljung.

  • packade upp varor och stuvade in
  • monterade en inköpt golvlampa
  • slängde emballaget till golvlampan
  • messade MB och grattade på födelsedagen
  • messade FEM angående träff i morgon kväll
  • åkte till Nattkröken och inhandlade mat (jag fick EXTRA mycket pommes av ägaren för han tyckte att jag såg klen ut…)

Ja, som du ser har det gått i full fart! Det är underbart att ORKA igen!!! Jag är så glad att jag är FRISK och PIGG!

I kväll blir det TV, kaffe och en Napoleonbakelse. Jag blir totalt bortskämd och tjock när jag är hos mamma.

Under morgondagen blir det ett besök på M-Blommor för att inhandla liggare till graven samt blommor till SOS:s begravning på fredag. Vidare en tur in till stan och besök på apotek och Nilssons bokhandel.

Här är kallt som tusan och på väg att bli halt. Men i veckan väntas mildare temperaturer, hör jag. Skönt!

                                                                                                                                              *Gammalt Byhåleordspråk.

Read Full Post »