Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘ask’

Ett ändå rätt färgstarkt inlägg.


 

Jordgubbar och flingor

En bra start på dan.

Idag stod ett möte med min handläggare på Arbetsförmedlingen på mitt förmiddagsschema. Därför gav jag mig ledigt från jobbsökeriet fram till eftermiddagen. Och så laddade jag med fil, cornflakes och några härliga jordgubbar. De senare hittade jag hos ICA Solen häromdan för endast 12 kronor asken. En behöver få i sig lite nyttigheter också, C-vitamin framför allt. Och numera är jag ju inte med och slåss om elva kilo frukt i veckan på jobbet…

Jag tog förstås bilen. Arbetsförmedlingen ligger sen några år tillbaka inte längre mitt i stan utan i ena utkanten. Det fanns emellertid ingen ledig parkeringsplats utanför Myndigheten, så jag parkerade i hamnen. Jag hade tagit gott om tid på mig och hann därför ta den lilla extra promenaden i det ganska sköna aprilvädret. Men sen blev det stopp i entrén. Arbetsförmedlingen öppnar inte förrän klockan tio och det var då jag skulle ha mitt möte. Entrén fylldes på med allt fler människor. Till sist stod vi som packade sillar. En karl slog mig på benet med sin kasse hela tiden. Jag blängde surt. Han fortsatte slå. En av de senast inkomna unga damerna trängde sig fräckt före mig med flera när väl portarna öppnades. HA! Jag behövde i alla fall inte köa vid kundmottagningen, utan kunde gå direkt till väntrummet en trappa upp. Långnäsa!

 Utsikt från fönster på AF

Trist(a) utsikt(er?). Jag trodde nästan jag satt i häktet.

När jag stod nere i entrén och motvilligt gosade med kreti & pleti slogs jag plötsligt av insikten att jag inte hade min legitimation med mig. Det vill säga, jag hade inte plånboken med mig!!! Hos Arbetsförmedlingen brukar en jämt vara tvungen att legitimera sig. Mobilen var däremot med, så utan glasögon trixade jag ihop ett mejl till min handläggare som jag skulle träffa där jag beskrev läget. Inget svar…

Men allt gick bra, vi har ju träffats förut, och jag behövde inte legitimera mig. Min handläggare var vänlig nog att ta ett par kopior på några arbetsgivarintyg först. Intygen skulle visas upp och registreras också. Sen pratade vi, mest jag, i nästan en timme. Främst om mig, men även om situationen på Arbetsförmedlingen framöver (när alla flyktingar får uppehållstillstånd) liksom det havererade (?) projektet Arbetsförmedlingens nya webbplats… Och även om miljonerna har rullat för Arbetsförmedlingen och utsikten genom fönstret i det lilla kontoret där vi satt var rätt trist (jag fick känslan av att sitta i häkte!), blev det ett bra samtal och en god dialog. Min handläggare må vara svår att få tag i för det mesta, men när vi väl träffas och/eller snackar är i alla fall jag nöjd efteråt nästan jämt.

Vid elva-tiden strosade jag ner till hamnen igen för att hämta bilen. Ett sms tidigare hade gett mig informationen att en vän befann sig på Fågelsången. Tyvärr var det ganska meningslöst för mig att kolla om h*n var kvar eftersom jag inte hade nån plånbok med mig. I stället stod jag en stund i solen, såg in mot Stadsträdgården, söp in den blåa himlen, Fyrisflodens skitiga vatten och skränet av en och annan mås.

Träd i Stadsträdgården sedda över Fyrisån

En stunds njutning av blå himmel, framför allt. Stadsträdgården på andra sidan floden.


Det vete 17 när jag kommer dit igen, 
men in till stan ska jag redan i morgon kväll. Då blir det nog både otrist och färgstarkt och framför allt ska plånboken få följa med…

Men när jag kom hem… hade änglarna landat… Mer om det senare!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om det som står i rubriken – och lite Pride, också.


 

Det blev en tur ut till Himlen. Men bara en kort, en. Där är så mycket folk och bilar och djur just nu att jag inte riktigt får plats. Känner jag. Det var nog snäppet värre för den unga (?) flickan/mamman som anlände idag och som strax därefter blev separerad från sin lilla dotter som skulle annorstädes. Efter att ha gått och letat en stund efter sitt barn hoppade mamman in bakom Fästmöns böcker. Jag pratar alltså om katten som kom till Anna idag. Ingela, som jag tycker att den ska heta. Men vad vet jag. Jag är ingen kattmänniska, jag är en hundmänniska. Det glädjer mig i vart fall att Ingela katten gillar litteratur.

Flickor är fjolliga

Det var Agatha Christie som skrev det i Mannen i brunt, men det passar på mig som… har respekt för katter… Det vill säga är rädd för dem.


Karameller gillar jag däremot.
Jag hittade en ask Barkleys cinnamon mints som jag snodde. Anna tyckte att karamellerna var för starka, jag gillade dem. Kanske styrkan mattats något eftersom bäst före-datumet var juni 2014..? I vart fall hamnade asken i min ficka. Den tackar jag för!

Barkleys cinnamon mints

Kanelmintkarameller, starka, men goda!


Regnet kom så småningom. 
Jag har ingen regnjacka, så Anna kom till undsättning. Ja, det är inte så att jag behöver regnkläder just nu, men snart ska jag mordvandra i Nora. Det är inte roligt om man blir jättedränkt ifall det vräker ner, men en regncape i kombo med det megastora paraplyet jag har i bilen borde räcka. Jag bara undrar hur Anna kunde låta mig få en gul regncape. Det är ju hennes älsklingsfärg och jag tänker att hon kanske hade velat behålla capen för egen del…

Gul regncape

Anna gav mig en gul regncape. Den och det megastora paraplyet jag har i bilen räcker förhoppningsvis om det ösregnar i Nora.


Vad har hänt här utanför sen jag skrev senast? 
Det är tur det finns mer välinformerade piipöl än jag ute i rymden. Hur skulle jag annars få veta att en gammal skolbekanting ska ordna SD-pride eller att ett av mina klokare X har gift sig? (Den senare var till och med klok att hon gifte sig med nån annan än mig.) Den förre önskar jag ett misslyckande, den senare ett varmt lycka till.

För övrigt noterar jag även i TV-tidningen att det är dags för Pride. Då visar SvT ett regnbågsprogram om dan. Samtliga tycks vara minst tre år gamla dokumentärer som går i repris för miljonte gången. Dåligt, SvT! Och var är ert HBTQ-engagemang alla de andra 51 veckorna om året???

Nåja… Jag ska i vart fall se säsongens sista Morden i Midsomer i kväll. Men först lite middag. Det är blir körv igen, av kycklingsort, förstås.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett delikat inlägg.


 

En påse från Skafferiet

En påse från Skafferiet hade följt med FEM från Metropolen Byhålan till Uppsala.

Den däringa gamle kömpisen FEM jag har, ho ä allt bra snäller! (Ja, det där var östgötska och betyder ”den där knappt fem månader äldre väninnan FEM jag har är väldigt snäll”.) Innan hon lämnade Metropolen Byhålan hade hon inhandlat en påse delikatesser från ett ställe jag har lyckats missa – Skafferiet. Skafferiet ligger på Kungsgatan i Metropolen, väldigt nära där min mamma bor. Men så är det, Tofflan är uppenbarligen inte lika skarpögd som på äldre stenåldern när hon bodde på orten.

I Skafferiet saluförs ostar och delikatesser, precis som det står på påsen. När jag kikar på webbplatsen ser jag att det är ostar, choklad och lakrits som är huvudvarorna. Och nog var det sånt i påsen. FEM hade köpt en Saint Agurost, en sorts grönmögelost, samt en Brieost som var så mogen och fin att den nästan gick åt Camemberthållet i smaken. Vidare låg det två askar Black i påsen. Nej, det var inte Tommy Nilsson i dessa utan chokladöverdragen lakrits med chili. Starkt var det så det förslog, men annorlunda gott. Två bitar nöjde jag mig med, men jag lär knapra en och annan bit av det som blev över.

Som tillbehör medförde FEM tre sorters kex och gröna druvor. Eftersom hon dessutom hade bjudit på hemkörningspizza till middag kan jag meddela att det blev många kex över. Några får följa med tillbaka till Metropolen, medan andra stannar kvar här – tills de äts upp, förstås.

Jag sköljde ner detta smaskens med ett sista glas Amicone som jag ”klämde ur” flaskan, FEM höll sig till alkoholfri läsk. Alltihop var ljuvligt gott och jag vill verkligen TACKA FEM för detta! Dessutom ska jag definitivt besöka Skafferiet nästa gång jag är i Metropolen!


Här kommer några bilder på allt gott vi mumsade på under lördagskvällen:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett dansant inlägg.


 

Tomte i glaskula

Tomten i glaskulan fick jag i julklapp ett år av min äldsta bonusdotter.

Nej, det är inte tjugondedag Knut idag, men jag tänker börja dansa ut julen ändå. Eftersom allting tar sån tid för mig just nu tänkte jag dela upp arbetet på två dagar. Idag åker alla tomtar och krubban ner i sina askar och lådor. Och änglaspelet, som jag inte kan tända eftersom ljudet skär i mina öron. Mina favoritfigurer, som alltid hänger i köksgardinen, sveps in i sån där plast med luftbubblor i och läggs försiktigt överst i jullådan sen. Där får de slumra tills… näste man/nästa kvinna tar ut dem, kanske till julen i år.

Jag har en himlans massa tomtar. Många av dem är garntomtar och kommer från en tid när jag firade mina första jular som vuxen och inte hade råd att köpa julsaker. En snäll människa satt då och gjorde en hel påse tomtar av garn till mig. Ibland har dessa tomtar fått bo i julgranen. Min pappa brukade alltid, i mitt föräldrahem, alltså, bygga ett tomtebo invid granens stam. Den traditionen tog jag med mig. Men sen några år tillbaka sätter jag i stället ut tomtarna här och var i mitt hem. De tittar fram bakom tavlor och speglar, hänger i lampor och dyker upp lite varstans. På grund av detta kan jag sen hitta tomtar än till påska…

Ryggen har plågat mig i några dar, trots att jag gör mina övningar. Men jag går och står för lite och kylan gör sitt till också. Igår kväll passade jag på att promenera i mitt hem under ett långt mobilsamtal med en vän. Det fick till följd att jag vaknade mitt i natten med en bultande och värkande hälsporre. Det som är bra för den ena kroppsdelen är inte bra för den andra. Och att gå runt i lägenheten i en och en halv timme var bra för ryggen, men skit för foten.

Halva dan har snart gått och jag följer inte alls mina planer. Jag tror att jag ska fortsätta med lite tidningsläsning innan jag tar itu med tomtarna och Den Heliga Familjen.

Josef Jesusbarnet och Maria

Den Heliga Familjen ska ner i lådan idag.

 

Min intention är att umgås med familj och vänner också i helgen. Jag hoppas att DU får en bra helg!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film.


 

IntrudersDet gick en film i natt som krockade med en annan film. Vi spelade därför in Intruders (2011) från TV3 och kikade ett dygn senare, Fästmön och jag.

Två parallella historier utspelar sig. Dels en om en liten spansktalande pojke och hans mamma, dels en om en tolvårig tjej i England. De båda barnen tycks ha mardrömmar om en ansiktslös man i huva som kommer för att stjäla barnens ansikten. I flickans rum sätter man upp en övervakningskamera. Det enda som syns av ett slagsmål mellan Hollowman och flickans pappa är hur pappan slåss i luften. Är barnen och pappan galna? Men nåt mystiskt är det med berättelsen som flickan hittar i en ask i ett hål i trädet…

Då och då under nästan två timmar (reklam, förstås, men det går ju att snabbspola på DVD:n, tack och lov!) blir jag riktigt rädd. Men mest blir det hoppigt när historien far mellan två barn och två världar. I slutet får vi tittare en logisk förklaring och det är nog tur. För annars är den här filmen mest rörig.

Toffelomdömet blir medel.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett sorterande inlägg.


 

Den här dagen blev inte alls som jag hade tänkt mig. Det blev den inte för Fästmön heller. Men jag försökte vara juste och åkte ut till Himlen och skjutsade henne till jobbet på eftermiddagen. Och så ska jag hämta henne i kväll när hon slutar och skjutsa hem henne. Det är tufft ibland när marginalerna är små, busskortet tomt och det är två dagar kvar till lön.

Touro extern hårddisk

Här har säkerhetskopierats!

Själv får jag ingen lön. Därför tog jag en hel femhundring av min undanlagda kassa (den i asken för knästrumpor av nylon som du kanske har hört talas om att jag har?). Sen åkte jag till Alina för att investera i en extern hårddisk. Jag fick en hel krona tillbaka när jag hade betalat med min sedel.

På vägen hem hoppade jag in på Ö& B för att kolla om de möjligen för swiffertrasor. Inte då! I stället kom jag ut med en burk gurka, en påse tuggummi, tre burkar makrill och en ask skumkrokodiler. Ja den sistnämnda har jag inte öppnat, men jag köpte den därför att Elias och jag har SUKTAT efter dessa Sally Gators i flera år nu. Och då gick det liksom inte an att inte köpa en ask.

Hela eftermiddagen har jag tuggat skumkrokodiler säkerhetskopierat, arkiverat och rensat både min dator och min mobil. Det vill säga städat mina tekniska apparater. Det tog liksom tre timmar, men nu är det gjort! Alla bilder och andra filer jag vill spara finns på Touro. Mobilen är tömd på nästan tusen bilder. Den har ändå 500 kvar…

Sally Gator skumkrokodiler

Sally Gator skumkrokodiler – inköpta för Elias och mig. Notera att plastburken inte är öppnad än. Faktiskt!

Måndagsmiddagen bestod av skumkrokodiler kycklingchorizo med bröd och räksallad, det vill säga sånt som redan fanns i kyl och frys. Som du ser är jag en fena på att variera min kycklingkorv kost.

I morgon vet jag inte vad det blir för mat, men kanske firre av nåt slag som passar ihop med potatissalladen med citron, kapris och havssalt som jag har kvar en halv bytta av. Jag ska skutta över till Tokerian innan jag åker in till stan och träffar Pe. Tänkte åka in nån timme tidigare för att göra ett bankärende – sätta in 20 kilo mynt som finns i en burk i köket. Kanske finansierar det min nya externa hårddisk..?

Tisdag står det i kalendern i morgon. Gissar att dagen börjar med jobbjakt. Ibland känns det lite tröstlöst. Två nej idag och en intervju som ställdes in IGEN. Men här ska inte ges upp! Blir det jobbigt tar jag fram järnet. Strykjärnet, alltså. Strykning, städning och bloggning håller oron stången ganska bra. Och kanske en skumkrokodil eller två. Fast… nej… Jag försöker ju hålla igen i veckorna…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg skrivet med glimten i ögat – ifall nån nu skulle få för sig att tro nåt annat.


Idag har vi en ledig dag tillsammans.
Vad har hänt hittills? Jo, tillsammans har vi…

  1. sovit till långt in på förmiddagen
  2. ätit frukost

Sen har jag vikt tvätt och Fästmön är nu ute på en promenad i hiskelig takt, en sån som halta Tofflan inte kan hänka på. Men vi ska göra en sak till tillsammans: Anna ska få hjälpa mig att vika det stora dubbelunderlakanet.

Skämt åsido, ibland när vi får en gemensam ledig dag har vi ofta svårt att hitta på nåt att göra. Såna dagar är nämligen så ovanliga nu. Antingen är det jobb eller så behöver andra delar av familjen en av oss.

Igår kväll hämtade jag Anna vid 21 och tack och lov behövde hon inte jobba natt! Jag dukade fram lite goda ostar, kex och var sitt glas rött. Det slank ner fint.

Tre små cheddarostar i trälåda

Tre små cheddarostar kostade närmare en miljon. Äh, jag bara skojar!

 
De små cheddarostarna var mycket goda. Och det borde de ha varit med tanke på vad de kostade. Nu har jag dessutom en fin träask kvar i min ägo. Den doftar underbart! Tills vidare får den bo i ett skåp i köket. Men vad 17 ska jag ha den till??? 

Träask

Det bidde i alla fall en fin träask.


När Anna har återvänt
och det gigantiska lakanet är vikt blir det nog en tur till Stormarknaden. Vi kan ju alltid ta en fika där nånstans. Och så behöver vi handla nåt till middag. Egentligen borde jag lämna in en trasig sko, men då vet jag inte vad jag ska ha på fötterna när jag åker och jobbar i morgon. Gympadojor med lufthål i känns lite för… svalt… I-landsproblem… Min pappa hade skor gjorda av tidningspapper. Jämför.

Nu kommer Anna flåsande innanför dörren. Jag har ropat

Hej!

tre gånger och sista gången svarade hon. Dags att kolla vad hon orkar hitta på!..


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om kvällen.


Snacka om Duracellkanin = jag!
Och ändå går jag inte på varken batterier eller några skojiga piller. Känner mig övertrött och full av energi. Lite jobbigt är det att inte kunna koppla av, men det är ju en sån tid just nu. Mycket som måste fixas, helt enkelt.

Min kväll inleddes med att bädda rent och att tvätta lakan. Svarade sen på ett par mejl. Bland annat hade det kommit en förfrågan från nån som ville låna en bild att använda ihop med en dikt som ska publiceras i nån lokalblaska nånstans. Jag trodde jag hade ordning i mitt bildarkiv, men jisses så jag letade! Naturligtvis hade jag döpt filen fel, vilket jag till sist kom på.

In i duschen för att spola av mig och tvätta håret. Sen försöka klippa onda tånaglar – det är bara vidrigt. Jag har visst fått min pappas tår, trots att han inte var född med krökta – han gick alltför länge med för små skor under kriget. Alternativet var skor av tidningspapper…

Ut i förrådet for jag sen för att riva efter stakar och stjärnor. Det är visst första advent på söndag. In med skiten i gästrummet, fram med förlängningssladd, prova om allt funkar. En av stakarna var helt död, men jag har flera alternativ. In fact så många att jag inte minns vilka stakar och stjärnor jag brukar ha var. Förutom köket, där jättestjärnan och de två svarta smidesstakarna ska stå och sovrummet, där den blåa staken har sin plats. Sen… vete tusan… Hittade för övrigt stearinljus till de ”manuella” stakarna också. Eller två av dem. Den jag fick från förra jobbet får nog ligga kvar i sin ask. Den är inte riktigt… jag…

Stakar och stjärnor

Stakar och stjärnor för provning.


Klockan var 20.45
när jag insåg att Fästmön var på väg att sluta sitt jobb. Att ta bussen skulle innebära att hon näppeligen var hemma före klockan 22 hos Prinskorven. Så efter sms-förfrågan om hon ville ha hämtning som besvarades jakande gav jag mig ut i bilen igen. Det var nästan så jag ångrade mig omgående. Det var nämligen snorhalt ute. Men vad gör man inte när man längtar..? Jag fick såväl pussar som en svart väska i utbyte. Och den svarta väskan innebär ett löfte om att Anna kommer hit på fredag!

Svart väska

En svart väska fick följa med mig hem. Matchar den renbäddade sängen finfint!


Lite snabbprat om helgen
hann vi med i bilen. Vi tänker oss att helgen omfattar både nytta och nöje. Bland annat funderar vi på att ta en tur in till Stockholm på lördag för att sammanstråla med FEM & co för en fika. Vi har sen några ärenden vi måste göra, så troligen blir det en snabbvisit, bara. Men det vore så kul!

På söndag måste jag ägna ett par timmar åt min sista aktivitetsrapport för ett tag. Och så måste jag hämta mitt armbandsur. Inser hur mycket jag behöver det när jag jobbar.

Jobba, för resten… Jag har fått en hel del grattis och hälsningar via LinkedIn så jag är alldeles rörd. Och somliga saknar jag hur mycket som helst, dessutom.

Men nu bara måste jag borsta tanden och slänga mig bland mina rena lakan. Har en bok jag vill läsa ut, det har tagit alldeles för lång tid.

Suss gott! I morgon bitti runt sex-tiden kommer en hiss- och disslista på en blogg nära dig. Till dess vilar vi lite.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om dagens delmål.


Dagens delmål
var relativt lätt att uppnå. Och det var bra! Det behövs ”lätta” dagar mellan alla lite ”tyngre”. Eftersom det var minusgrader i morse väntade jag tills det blev lite varmare. Jag vet nämligen inte om det är så smart att putsa fönster i minusgrader. Googlade på det och fick bara fram att man skulle ha T-sprit i putsvattnet. Nån T-sprit finns inte här, så jag struntade i det. På utsidan var det ett tunt lager is. Jag hittade en gammal isskrapa – och tro nu inte att jag gör reklam när du ser bilden! – och skrapade lite lätt innan jag putsade.

Gardinerna rev jag ner först. Startade tvättmaskinen med dem ganska tidigt, för de skulle ju upp till läggdags igen och behövde dan på sig att torka. Här i huset verkar alla vara vakna före tuppen. Nya grannar har jag fått också, vägg i vägg med sovrummet och vardagsrummet. Härom kvällen ganska sent såg jag när de baxade upp möbler för trappan i trappuppgången bredvid min. Det stökas en del och ganska sent, så jag gissar att man arbetar utanför hemmet dagtid.

I övrigt kan jag konstatera att det tycks finnas föräldrar som struntar i att barnen skriker och föräldrar som skriker högre än barnen. Finns det några föräldrar som talar i normal samtalston med sina barn, tro? I will say no more – for now.

Hyllan i sovrummet innehåller verkligen en salig blandning. Det var nog egentligen inte tanken, men vad gör man när man har liiite för mycket böcker på för liten yta..? Bokhyllor tar plats!

Efter en liten avstickare i form av en påtvingad shoppingtur strök jag mörkläggningsgardinerna och hängde upp dem. Renbäddning och tvätt av överkast blir det i nästa vecka, om inte till helgen.

I morgon är det dags för badrummet, duschrummet och toan samt hallen. Sen är det bara vardagsrummet kvar till fredag. Och i helgen ska bilen tvättas och städas – om vädret så tillåter!

Här är några bilder från storstädningen i sovrummet:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om att lunka på.


När jag var sju år
tyckte mina föräldrar att det skulle vara gulligt om jag lärde mig spela piano. Själv ville jag lära mig spela gitarr, men det var antagligen för proggigt för mina konservativa föräldrar. Inte konstigt att jag bara kom till att lära mig den här låten på piano och knappt nån mer:

Lunka på, lunka på
Vi har långan väg att gå…

Idag följde jag Fästmön en bit till jobbet. En bit. Jag vände vid moskén, denna byggnad som fascinerar mig. Tyvärr var ljuset inte det bästa, men jag tog en bild i alla fall.

Mosken

Moskén i Uppsala – en fascinerande byggnad.


Jag gick förbi
en annan byggnad där jag var på anställningsintervju för två år sen. Ytterligare ett jobb som gick mig förbi, troligen därför att jag var korkad nog att nämna den som nyss slutat på tjänsten… Men tömt är glömt och jag fokuserade i stället på det faktum att jag gick i en tunnel jag aldrig gått förut. Och jag såg ljuset i slutet av den!

Cykel o gångtunnel

Jag såg ljuset i slutet av tunneln!


I en rondell
står en fantastisk lampa som är så ful att den är rolig. Och strax till höger om den här på bilden kan man möjligen se… solen…

Gatlampa o sol på mulen himmel

En ful, men rolig gatlampa och solen.


På vägen tillbaka
stannade jag till vid ICA Heidan. Jag skulle köpa batterier, tuggummi och Pro Viva svartvinbär. Pro Vivan fanns inte, så i stället slog jag till på… en glasstårta! Vadan detta? Jo, dels hette den Anna, dels kostade den bara tio spänn. (Och jag blundade för särskrivningen.)

Glasstårta Anna

Glasstårtan Anna. Att det sen är särskrivet nederst på asken blundade jag för.


Nu tänker jag inte smälla i mig
glasstårtan idag. Tänkte bara att den kunde vara bra att ha i frysen – om man får oväntat besök. (Det får jag ju så ofta…)

Det var först när jag kom hem och såg vad tillverkaren av glasstårtan heter som jag blev lite tveksam. Insatta personer förstår min fundersamhet!

Åse glass

Tillverkaren heter ÅSE GLASS…


Batterierna ska vara till
en av mina telefonlurar som inte håller laddningen så bra. I kassan bad jag uttryckligen om

uppladdningsbara batterier.

Vad fick jag? Ett paket icke uppladdningsbara batterier. När jag påpekade att kassamänniskan hade gett mig fel fick denn* något glasartat i blicken och nickade. Jag stod på mig och upprepade att h*n hade gett mig fel batterier. Till sist gick det in. Kassamänniskan gick bakom kassan och jag hörde att h*n frågade nån där bakom vad uppladdningsbara batterier var för nåt… Sen fick jag rätt batterier – och de kostade betydligt mer… Lite småsur gick jag därifrån, för nog tycker jag att man ska veta vad uppladdningsbara respektive icke uppladdningsbara batterier är när man ska sälja såna varor. Sätter man i icke uppladdningsbara i en bärbar telefon kan telefonen nämligen paja… Vilken tur att jag kollade förpackningen när jag packade mina varor!

Det var ganska kyligt ute, men när man travade på fick man upp värmen. Dessutom var jag ju lite ilsken på vägen hem. För min del blev det nästan 4,9 kilometer idag för promenaden om ungefär 56 minuter.

Vägen var lite annorlunda än den jag brukar gå. Bara vissa delar var bekanta. Tallar brukar vara väldigt raka träd, men jag såg en riktigt krum en, som jag missat på mina tidigare promenader…

En sned tall

En riktigt krum tall, lite svårfångad på bild.


I grannföreningen
hade de inte fällt några träd, men gjort väldigt fina höstarrangemang utomhus.

Fint höstarrangemang av blommor

Fina färger i grannföreningens höstarrangemang.

Höstarrangemang blommor.

Härliga färger! Rosa och rött går visst ihop!


Alldeles nyss
dundrade regnet på mitt tak. Tvättmaskinen dundrar från ett annat håll. Och innan jag började skriva hittade jag två intressanta tjänster till att söka. Det ska jag göra NU!

Vad har du gjort idag??? Har du sett nåt ljus i slutet av nån tunnel? Skriv gärna några rader och berätta!!!


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »