Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘asiatisk’

Ett inlägg om en bok.


 

Vita spårFör ett tag sen besökte jag Metropolen Byhålan. Vid det tillfället gjorde jag en ny litterär bekantskap. Jag hade tagit med mig ett second hand-fynd, Märkta för livet, av Emelie Schepp. Lustigt nog visade sig författaren vara född i Metropolen – precis som jag. Däremot har jag inte skrivit nån lika bra bok som hon. Faktum är att jag verkligen gillade boken! Strax innan jag började mitt nya jobb tog Fästmön och jag en dag på stan. Jag satte sprätt på större delen av ett presentkort som jag hade fått av NK och Mamma Mu*. En av böckerna jag köpte var uppföljaren till Märkta för livet, Vita spår. Häromdan började jag läsa boken – och redan idag på lunchen läste jag ut den. Tack J och R!

Liksom i första boken i serien får läsaren följa olika personers förehavanden samtidigt. Personerna hör naturligtvis ihop på nåt sätt. I centrum finns ett gäng poliser och åklagaren Jana Berzelius i Norrköping. Den här gången hittas en ung asiatisk kvinna död på ett tåg. Hennes kompis har hämtat tågvärden, men försvinner sen. Jana Berzelius blir förundersökningsledare. Som i förra/första boken blir fallet personligt. Jana möter ännu en gång personer och företeelser från sitt förflutna. En person som snabbt blir misstänkt för narkotikabrott blir intressant i utredningen. Men Jana måste få tag i personen före polisen så att hennes bakgrund inte avslöjas.

Bitvis känns berättelsen lite förutsägbar i den här andra delen om Jana Berzelius och de andra. Jag kan faktiskt misstänka och ana vilka de skyldiga äro. Dessutom hittade jag ett korrekturfel! Men… lik förbaskat är detta åter igen en riktig bladvändare, för helt säker kan en ju inte vara som läsare. Boken är väldigt spännande och jag läste den i rekordfart. Emelie Schepp lyckas bygga upp en story som håller och en spänning som varar genom hela boken. Dessutom är flera av bokens teman aktuella och realistiska.

Toffelomdömet blir högt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


*NK och Mamma Mu = Närmaste Kollegan och kollegan R på mitt förra jobb

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om att unna sig frisk luft intill en parkeringsplats och en vacker himmel, bland annat.


 

Unna dig själv något gott ibland

Den här lappen låg i min fortune cookie!

Igår var det finväder. Den som läser min blogg vet att jag ägnade en del av dan åt att städa mitt hem. Det behövdes. Men sen unnade jag mig en ballesittning*. Jag slog upp en thriller som jag ska läsa och recensera, en bok som är så ny att den inte har kommit ut än. Mitt eget manus ville det dumma förlaget inte ge ut. Nä, gissningsvis satsar de på kvalitet. Boken jag läser nu är på cirka 430 sidor – och HEPP! så hade jag läst nästan halva boken. Det är litterär kvalitet, det och det unnar jag mig. Recensionsböcker är dessutom gratis, ifall nån snåljåp(a) nånstans i De Mörka Skogarna (det är alltid i det fördolda dessa myckettyckare häckar) skulle råka få för sig att jag lever alltför vidlyftigt över mina tillgångar.

Men jag ska erkänna, jag unnade mig asiatisk middag på Chop Chop på kvällen. Det var ju som sagt finväder och då måste ”alla” grilla. Jag orkar inte med fler bråk, så jag tog bilen och åkte iväg en sväng. Till Chop Chop, alltså. Maten var het och god som vanligt. Jag intog den utomhus, nära en parkering. Ärligt talat var det lättare att andas där för mig än hemma på ballen**. Tyvärr var jag inte tillräckligt snabb att stänga fönster och dörrar hemma. Lukten av tändvätska hängde kvar i några timmar. Det jobbigaste var att det var svårt att andas. Jag får lite panik av den känslan. Idag har jag torrhosta som jag nästan kiknar av. Hoppas er grillmiddag smakade bra!

Under min middag intill parkeringen hamnade jag i en märklig Twitterdiskussion. Tänk att man alltid tycks landa i sandlådan på Twitter! Jag uttryckte min ilska och förvåning i nån sorts kombo över den försvunna ettåringen. Genast blev jag påhoppad av en person som ansåg att jag tyckte mig själv vara

ofelbar.

Skrev jag ingenting om! Jag bara undrade hur man kunde lämna ett sånt litet barn utan tillsyn. Det är ju inte ens alla ettåringar som kan gå och mina tankar (inte tweets!) for iväg alldeles till att nån hade snott ungen. Sen blev utgången mycket tragisk och det är naturligtvis förskräckligt. Men mina tillkortakommanden har inget med detta att göra. Jag har inte skaffat barn – delvis av det skälet att jag är utrustad med viss självinsikt och ansåg mig alltför inkompetent att ta hand om ett barn… Ett annat skäl är den vardagshomofobi som jag har plågats av hela livet, men som jag nog aldrig har skrivit om – jag vill inte hamna i nån plåsterdiskussion, nämligen. Ska jag vara med och prata kränkthet vill jag lyfta nivån. Annars blir det bara löjligt.

Senare under lördagskvällen var det åter fritt fram för mig att sitta på ballen. Jag njöt av luften, tystnaden och boken. När solen gick ner bakom husen såg det ut som om himlen tog eld. Det gick naturligtvis inte att låta bli att fota solnedgången. Men låt mig visa hur man kan luras! Så här blev bilden i original (endast storleksförminskad så att den får plats på bloggraden):

Augusti kvällshimmel original

Kvällshimmel den 14 augusti 2015 i original, fotad med min iPhone 5 från balkongen.


Sen ville jag ha bort träden 
och fördjupa färgerna lite, samtidigt som en silhuett fick vara kvar så att kontrasterna blev än mer slående. Slutresultatet, som jag skickade upp till Instagram, blev detta:

Augusti kvällshimmel bearbetad

Augustihimlen bearbetad. Det är samma bild som ovan, men tillfixad och tilltrixad.


Av bilderna ovan 
kan den som är utvecklingsbar lära sig att allt inte alltid är vad det ser ut att vara. Men att unna sig en stund i tystnad, på balkongen, en kväll i augusti, kan vara helt underbart (om den inte omfattar rök).

 

*ballesittning = sitta på balkongen
**ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett gott inlägg.


 

Ganska nyligen öppnade ett antal snabbmatställen i en rondell nära mig. Från att bara ha hyst en hamburgerrestaurang och en bensinmack kan man nu välja mellan ytterligare en hamburgerkedja, ett pizzaställe, ett smörgåsställe och ett asiatiskt ställe. Jag bestämde mig för asiatiskt idag och tog bilen bort till ChopChop Asien Express. (Tyvärr kan man inte promenera bort till gränbyrondellerna där ChopChop har sin Uppsalarestaurang.)

Jag valde en mediummeny för 89 kronor. Då fick jag välja två rätter som serverades i var sin liten burk samt tillbehör såsom kokt ris, stekt ris eller nudlar. Eftersom jag inte äter rött kött beställde jag kyckling, peanut chicken och thai chicken curry. Det var rikligt med sås i rätterna. Papperstallriken jag fick att äta på var lite för grund för att rymma en hel liten burk med kyckling och sås. Som dryck valde jag kolsyrat vatten. Det var gratis. För andra drycker får man betala extra. Till det hela kom en fortune cookie.

Chopchopmat

Chopchopmat. Det syns inte, men fatet bestod av tre fack – ett för tillbehör (ris eller nudlar) och två för mat med sås. Matfacken var i minsta laget och såsen rann över – nästan över tallrikskanten, till och med.


Hur smakade det då?
Jordnötskycklingen var snudd på perfekt. Såsen bestod tydligt av jordnötter och var lagom stark. Thaicurryn var det också lagom styrka på. Till och med lyckokakan smakade gott!

Jag kunde sitta utomhus och äta – ett bord med bänkar var avtorkat och torrt efter dagens regn, resten var blöta. Det som tyvärr störde var bilar som stod med motorn på, människor som stod och rökte och kinkiga ungar. Av det senare passerade fem familjer där minst en unge var sur och grinig, skrek och gapade och slog en eller båda föräldrarna. Ett föräldrapar kämpade länge eftersom ett barn grät av hunger och ett för att det var tjurigt, en annan familj gav upp tidigt eftersom pappan inte tolererade att barnet slog honom. Det var show, med andra ord och inte så värst mycket matro.

Totalomdömet då? Maten var god, priset i högsta laget, men portionerna var rikliga. Utomhusupplevelsen var ingen jättehöjdare med tanke på avgaser, rök och skrik. Men det var fräscht. Personalen var också fräsch och inte en dag över 22 – utom kocken, tror jag…

Toffelomdömet blir högt! Hit åker jag igen!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Vad det stod i lyckokakan..?
Tja, så här, och det tar jag som ett gott tecken:

Fortune cookie I svåra situationer

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om mat och TV och en lyxtvättad bil.


Igår eftermiddag
åkte jag och hämtade min Fästmö från jobbet. Vi drog hem till Himlen och tog en fika och jag fick både chans att PRATA AV mig (jag hade fått höra att jag inte var tillräckligt hjälpsam eftersom jag inte kunde gissa vad somliga ville och att jag var elak – precis som vanligt) och prata med barnen. Elias hade fått så fina klappar, bland annat en Guiness rekordbok som han visade. Men gladast blev han nog för mobilskalet från mamma, det med SvampBob

Elias och hans julklappar lämnades av hos pappa Jerry, liksom Linns väska. Anna, Linn och jag fortsatte sen in till stan där Linn skulle träffa en kompis. Anna och jag åkte till New Village. Det är gott att få ha sin älskade hos sig, även om det är nån annan som hela tiden försöker ta främsta platsen genom att synas och höras mest. Ibland blir vuxna människor värre än småbarn…

Anna

Anna, min älskade.


Gårdagskvällen ägnade jag
åt att laga mat och diska. Jag fixade italiensk kycklingfärssås med spaghetti och lyckades bränna fast spaghettin i kastrullen. Men vi blev mätta ändå. Jag fick jäkligt ont i magen efteråt och det har fortfarande inte riktigt släppt. Ett irriterande illamående hänger kvar idag.

Vi såg första avsnittet av Fröken Frimans krig och det var riktigt roligt! Bra skådespelare, snuskigt, rejäla fruntimmer och humor. Man fick skratta gott. Del två går på måndag kväll och tredje och sista delen visas på nyårsdagen.

Idag har Duktiga Anna varit och tränat. Jag, som inte är så hjälpsam…, åkte ett par ärenden åt min mamma. Medan Anna tränade tankade jag först bilen och tvättade den sen. Jag hade sån himla tur att det var tionde tvätten och därmed gratis. Hon som jobbade på macken tyckte att jag skulle slå till på värsta lyxtvätten och det gjorde jag. Clark Kent* skiner verkligen nu!

Vi hämtade hem en meny för morgondagens middag som blir asiatisk, men i afton ska vi åka och äta italienskt igen, dock på lokal. Mamma har lovat att bjuda oss båda dagarna, trots att jag har sagt att jag betalar söndagsmaten. Den tänkte vi hämta hem vid lämpligt tillfälle, nånstans mellan söndagskaffe och inhandling av livsmedel till nyår.

Mamma studerar meny

Mamma studerar morgondagens asiatiska meny.


I kväll startar
den nya vändan Stjärnorna på Slottet. Det är Malena Ernman som inleder. Direkt efter kommer en julspecial av Downton Abbey. Naturligtvis spelar jag in båda på DVD-hårddisken, för jag vill inte missa nåt av programmen. Bord är bokat till klockan 19, så vi hinner möjligen hem till Downton.

Vad händer hos dig idag??? Skriv gärna några rader och berätta!


*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om dagens strul och farhågor.


Tror du
att det gick smärtfritt med bilservicen?

Njae…

är mitt svar. För inte nog med att arbetsordern var bortschabblad i morse, det dröjde ta mig tusan till stängningsdags innan Bil 3:an var klar med min bil. Visst är jag nöjd att de fixade servicen, däckbytet och bromskontrollen samt den utlovade lånebilen, men… Jag lämnade bilen klockan sju i morse och klockan var efter 16 när jag åkte från verkstan i min bil. En vanlig mellanservice brukar innebära att bilen är klar till lunch. Ja, jag var ju naturligtvis inte på verkstan hela dan. Det hade kanske varit ett sätt att sätta eld i bakarna på dem. För även om de ordnade det hela var det ju deras fel och jag slösade bort så många timmar.

Hela min dag gick åt till att vänta. Men först slösade jag bort ytterligare tid med att skriva en jättefin ansökan – till en tjänst jag redan sökt…

Det blev ingen promenad eftersom jag inte ville befinna mig flera kilometer bort från lånebilen ifall de ringde. För att inte tala om oron jag kände när de aldrig hörde av sig. Klart jag undrade vad det var för

ENORMT STORT FEL

på bilen… Klockan 15.15 ringde jag själv. Då hade de inte ens tagit in bilen i servicehallen än… Och jag som skulle hämta Fästmön klockan 16 – i andra änden av stan.

Nu gick allt bra och det enda lilla felet de hittade på bilen var ett trasigt kupéfilter som byttes till en kostnad av 180 kronor. Medan jag betalade jobbade Anna lite till och jag anlände till hennes jobb endast 20 minuter efter utsatt tid. Jag tyckte nämligen att Anna skulle få åka bil hem efter att ha gått till jobbet i morse och efter att hon gått jobbet hela dan.

Jag orkade inte laga nån mat i kväll utan vi köpte pizza när jag hade burit ut sommardäcken i förrådet. Ryggen sa

Aj, aj!

men det hjälpte inte – däcken måste ju ur bilen och in i förrådet. Och jag har i alla fall inte lika ont i ryggen som mamma eller vännen Klara Den Arga har.

Juldekoration

Juldekoration på den elektroniska menyn.


pizzerian
hade de ordnat om och krånglat till, tycker jag. Syftet var nog att förenkla och spara på personal, men… Det var lite förvirrande när all avhämtning – från pizzerian, sushihaket och restaurangen – idag skulle ske från sushihaket. Dessutom var jag så trött att jag inte såg den ENORMA skylten på pizzerians dörr som informerade om just detta… Däremot såg jag att man börjat med juldekorationer. Eller det var egentligen Anna som noterade att den elektroniska menyn såg lite julsmyckad ut.

Den här trion matställen ligger i en före detta bensinmack med dess smörjhallar. Jag tyckte att det passade rätt bra att köpa mat här, bilservicedagen till ära. Men det kändes ändå lite märkligt att stå och beställa mat just på det stället där jag brukade tvätta mina före detta bilar…

Asiatisk tavla

Asiatisk mat och konst i den gamla biltvätthallen.


Och nu när vi ändå
är inne på

före detta…

Efter maten hällde jag ner mig i bäste fåtöljen för att läsa. När jag låg där som bäst och sussade läste ringde telefonen. Det är bara en person, i princip, som ringer på den. (Jag räknar inte telefonförsäljare.) Japp, det var mamma! Nu har vi telefonerat varje dag i jag vet inte hur många dagar i rad. Jag fick senaste nytt om den där felaktiga räkningen hon fått som visade sig vara… inte ett dugg felaktig. (Jag citerar mig själv: ”Mamma, jag hjälper dig med räkningarna om du vill! Säg bara till! Jag gör det så gärna.” Mamma: ”Nej det gör jag själv.”) Glad var mamma emellertid för sitt nya köksbord med stolar som herr och fru Blå införskaffat åt henne. Hon var så glad att jag inte nändes fråga vad fru Blå tyckte om liggaren på pappas grav. Det kändes inte som nån högprioriterad fråga idag…

Bäst som jag flanerar runt i lägenheten och pratar med mamma slänger jag en bläng genom köksfönstret. Håller på att skita på mig av SKRÄCK, för där nedanför fönstret tycker jag mig se en sån där före detta som jag inte vill ha nån kontakt med. Tänk å tänk, värsta scenariot: att sagda person var på lägenhetsvisningen i Toffelhuset och slår till på hemmet som är till salu! Fasa, fasa! Jag får verkligen hoppas att mina ögon bedrog mig. Verkligen!

Nog nu med farhågor, oro och gamla drakar/demoner! Dags att fokusera på morgondagens övning som går av stapeln under eftermiddagen. Har inte hunnit bli nervös än.


Livet är kort.

Read Full Post »

Så har den här säsongen av Antikrundan tagit slut. Den sista rundan gick från Eslöv, där man har varit tidigare den här vändan.

Antikrundan säsongsavslut
En del ville jag inte ha med på bild, men… Från säsongsavslutningen 2013 i Eslöv. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)


De häftigaste prylarna
i säsongsavslutningen var, enligt mig dessa:

  • En tjej som skrattade hela tiden kom med ett kinesiskt fat, inköpt i England. Tallriken var från 1700-talet. Värdet sattes till 1 000, kanske    1 500 kronor.
  • En kvinna kom med en superläcker spindelbrosch i olika sorters guld och med briljanter. Broschen värderades till 50 000 kronor.
  • Ytterligare en kvinna kom med ett fiskfat i silver. Fatet var gjort 1920. Värdet sattes till 125 000 – 150 000 kronor.
  • En kvinna kom med en stor mortel i brons från 1600-talet. Morteln värderades till mellan 10 000 och 15 000 kronor.
  • En tjej kom med en leksaksstork inklusive bebis. Leksaken värderades till mellan 1 000 och 1 500 kronor.
  • En kvinna kom med en överfångsflacon – vilket ord, va?! – i ett etui. Flaskan värderades till mellan 5 000 och 6 000 kronor.
  • En karl (!) kom med en häftig stol i valnöt. Stolen var troligen italiensktillverkad  och från 1700-talet, medan dess beninläggningar troligen härstammade från 1800-talet. Stolen värderades till mellan       8 000 och 12 000 kronor.
  • En fnittrande tjej kom med ett porslinsfat. Fatet visade sig vara gjort av Picasso. Det värderades till runt 176 000 kronor.
  • En tjej kom med en läcker röd leksaksbil. Värdet sattes till upp mot      2 000 kronor.
  • En man kom med en leksakskamel. Kamelen värderades till mellan         8 000 och 10 000 kronor.
  • En dam kom med en hiskelig lampa, enligt henne själv. Jag tyckte att den var häftig! Lampan var tysk och gjord i koppar. Dekoren var asiatisk. Lampan värderades till mellan 12 000 och 15 000 kronor.
  • En kvinna kom med en skrivbyrå i mahogny från tidigt 1800-tal. Möbeln värderades till 12 000 – 15 000 kronor.


Livet är kort.

Read Full Post »

För några år sen sänktes momsen på böcker. 

Jippi!

tänkte då en sån som jag och såg fram emot sänkta bokpriser. Prissänkningarna blev aldrig av.

Till årsskiftet talades det så mycket om att restaurangmomsen skulle sänkas, vilket skulle medföra sänkta priser på mat på krogen.

Ha! HAAA!

säger jag nu och tar mig luttrad för min finniga panna. Dagens Nyheter har granskat prislägena på 792 maträtter på 329 restauranger i Stockholm, Göteborg och Malmö. Bara en av sju restauranger har sänkt sina priser – trots den sänkta restaurangmomsen.


Asiatisk mat har inte sänkts alls.


Nu ska man ju inte tro att allt som står i tidningarna är sant,
men en sån grundlig undersökning ger ändå en tydlig fingervisning om att momssänkningen inte varit till nån glädje för oss konsumenter. Det är lika jävla dyrt att äta ute som före nyår. Ungefär som bokpriserna som aldrig sänktes trots momslättnader.

Momsen sänktes från 25 procent till tolv procent. Men i genomsnitt har alla undersökta maträtter bara blivit 0,8 procent billigare. Bäst på att sänka priserna är snabbmatskedjorna.

Här kommer några siffror från DN:s undersökning:

De fem restauranger där priserna har sänkts mest:

  1. Black & Brown Inn, Stockholm – Salladsbuffé. Då: 85. Nu: 60 (-29 procent)
  2. Korfu Orfa Restaurang, Stockholm – Moussaka. Då: 95. Nu: 75 (-21 procent)
  3. Ar Värnhems Pizzeria, Malmö – Capricciosa. Då: 55. Nu: 45 (-18 procent)
  4. Ar Värnhems Pizzeria, Malmö – Hawaii. Då: 55. Nu: 45 (-18 procent)
  5. Bistro Bellman AB, Göteborg – Räksallad. Då: 79. Nu: 65 (-18 procent)

Ingen asiatisk maträtt till lägre pris!!!

Så här många maträtter har priset sänkts på:

  • Dagens rätt: 48 av 166 (29 %)
  • Asiatiskt: 0 av 67 (0 %)
  • Pizza: 10 av 144 (7 %)
  • Kött och fisk: 23 av 132 (17 %)
  • Husman: 6 av 41 (15 %)
  • Pasta: 6 av 37 (16 %)
  • Sallad: 6 av 49 (12 %)
  • Snabbmat: 16 av 49 (33 %)
  • Japanskt/sushi: 2 av 48 (4 %)
  • Vegetariskt: 1 av 12 (8 %)
  • Pub- och barmat: 3 av 31 (10 %)
  • Övrigt: 2 av 16 (13 %)

Read Full Post »

Older Posts »