Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘årsmöte’

Och Tjugondedag Knut är det idag! Fast jag dansade ut min jul REDAN igår. Nu vet jag att somliga dansade ut sina jular för flera veckor sen. Det tycker jag är lite tidigt, jag är traditionsbunden och totalt konservativ i det här fallet, men naturligtvis skiter jag i hur andra gör. Jag gör som jag vill, andra gör som de vill.

Idag ska jag emellertid åka ut till Himlen för julgransplundring. Förr om åren har det varit så att Elias och jag har avklätt Fästmöns gran. Jag har sen smugit ut i skogen och kastat den strippade pinnen. Minns inte hur det var förra året, då tror jag att Anna gjorde sig av med granen redan dan efter Annandagen. Det fanns nämligen inte ett barr kvar på den sen Nån hade råkat nysa en passant… I år blir det heller inte aktuellt att slänga granen i nån skog, för Anna inhandlade en jättefin plastgran förra året. Den ser i klätt skick helt ut som en äkta. Till skillnad från den jag såg på Tele på jobbet i fredags – ett rooosa elände! Den var så ful att jag inte ville fota den!

Julgranskula

Du får titta på en vacker julgranskula som jag fick av Anna 2011 i stället för på Teles fula gran.


Idag har jag läste en (1) bra artikel
i lokalblaskan. Det var journalisten Tina Lövrander som önskade ett klimatsmart 2013. Medan vanliga människor i genomsnitt orsakar tio ton koldioxidutsläpp om året, släpper Tina Lövrander bara sex ton. Eftersom bra artiklar inte läggs ut förrän väldigt sent eller inte alls på lokalblaskans hemsida, har jag här en punktlista med Tina Lövranders tolv enkla förändringar samt kommentarer från mig:

  1. Häng tvätten i stället för att torktumla.
    Det gör jag redan!
  2. Ta cykeln kortare sträckor i stället för bilen. 
    Lite svårt. Jag har ingen fungerande cykel.
  3. Ät mindre kött.
    Jag äter inte särskilt mycket kött, jag är ju nästan vegetarian.
  4. Byt till miljömärkt el.
    Det kan jag inte styra direkt. Eftersom elen ingår i min månadsavgift är det bostadsrättsföreningens styrelse som upphandlar elleverantör. Däremot kan jag styra vilka som sitter i styrelsen genom att delta i årsmöten där styrelseledamöter väljs.
  5. Kör smart med pumpade däck.
    Fasen, vid årets två däckbyten pumpar verkstan däcken. Men däremellan borde jag kolla trycket. Bara det att jag alltid lyckas släppa ut luft i stället för att fylla på…
  6. Byt ut en flygresa mot en tågresa.
    Ha, jag reser ju aldrig längre än till Metropolen Byhålan och dit går det varken flyg eller tåg…
  7. Ha snålspolande munstycke i kran och dusch.
    Nja, det där tror jag inte ett smack på. Då får man ju duscha längre om man ska skölja ur schampo ur trassligt hår. Men jag har snålspolande munstycken i båda mina duschar…
  8. Ät upp dina matrester i stället för att slänga dem.
    Det gör jag för det mesta. Eller så fryser jag dem och äter dem senare.
  9. Sopsortera och lämna till återvinning.
    Det har jag gjort i många år.
  10. Köp begagnat.
    Jag köper mest böcker begagnat. Kläder köper jag väldigt sällan begagnade, tycker att det är lite äckligt med andras gamla paltor. 
  11. Ge bort en grej – släng den inte.
    Jag frågar oftast om nån vill ha nåt som jag inte längre vill ha, men som är helt, innan jag slänger det.
  12. Kontakta politikerna.
    Jag har en del privata kontakter med förtroendevalda. Och så röstar jag varje val. Annars kontaktar jag inte politikerna.

En bra lista, tycker jag, och slår mig själv för bröstet så högt att nån på Sveriges baksida också torde höra det och förfasas (nej, man får inte förhäva sig själv!..) eftersom jag uppenbarligen inte är helt miljövidrig. Men det där med bilen kunde jag bli bättre på, det medges…

Listan är i vart fall mer läsvärd än Ulrika Knutsons krönika (DEN finns däremot att läsa på nätet!..) som jag skummade av misstag. Hon konstaterar att den sjunkande läs- och skrivfärdigheten bland studenter har diskuterats den senaste tiden. Att redigerare och journalister vid stans lokalblaska, så kallade proffs på det skrivna ordet, inte kan stava tycker jag är betydligt värre…

Nu ska jag gå och kolla vad som finns i kylen för det börjar dra sig mot frukostdags – jag har varit vaken i två timmar. (Men jag vaknade förstås tidigare också eftersom det är ett barnrum under mitt sovrum – INTE kul nån gång!..)

Surfa runt bland mina Kickor & Pluttar – en del vänner, andra endast bloggvänner, har jag konstaterat – gör jag en gång om dan. Men det sparar jag till kvällen. Jag tycker att det är viktigt att surfa runt och inte bara skriva själv, för utan input blir det ju knappas nån outout – så jävla händelserikt är inte mitt liv. Som vanligt skiter jag i hur andra gör, jag gör en surfrunda en gång om dan. Och kommenterar hos andra gör jag när jag har nåt att säga, inte bara för att. För övrigt svarar jag på alla kommenterar jag publicerar på min egen blogg – det hör till vanligt hyfs, tycker jag.

Topp fem-kommentatorer på min blogg är för övrigt, enligt statistik från WordPress:

  1. FEM
  2. Rippe
  3. whitelady7
  4. Gunilla
  5. Åsa

Tack för att ni finns! Ni är inte bara bloggvänner utan vänner, för ni fanns för mig – på olika sätt – när jag mådde skit i julas, till exempel. Det glömmer jag aldrig!


Livet är kort.

Read Full Post »

Viol Fundraising är en ny välgörenhetsorganisation i vårt land. Ja den är så ny att den knappt är en månad gammal i skrivande stund. Och ändå har den redan hamnat på FRII:s varningslista. FRII är alltså Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, en sorts välgörenhetsorganisationernas klubb. Rådet har 125 medlemmar som till exempel De Stora Elefanterna Cancerfonden, Rädda Barnen, Röda Korset, Greenpeace, Amnesty International, Svenska Kyrkan med flera.

Men vad är det nu med Viol Fundraising som FRII varnar för? Grundidén låter ju förnuftig: den som skänkar pengar till välgörenhet inom en stor organisation ska kunna bestämma exakt vart dessa pengar ska gå. Viol Fundraising fördelar sen de inkomna bidragen till organsationer med så kallade 90-konton. Man samlar in pengar men samlar också in folk som inte riktigt vet vart de vill skänka pengar, de blir medlemmar. Ett årsmöte bestämmer sen vart de osäkra medlemmarnas pengar ska gå.

Ett 90-konto innebär att en organisation är kontrollerad av Svensk Insamlingskontroll. Minst 75 procent av de insamlade pengarna ska gå till avsett ändamål. Fast Viol Fundraising har ju inte nåt 90-konto. Ändå utlovar man att minst 76 procent av alla insamlade pengar ska gå till välgörenhet. Och liiite märkligt känns det allt att ett årsmöte bestämmer vart pengarna ska gå, inte medlemmarna själva, som det väl var meningen. Eller? Eftersom det inte finns nåt samarbete heller mellan De Stora Elefanterna de stora organisationerna, menar FRII, kan man ju också undra hur och vad man berättar för sina medlemmar…


Varningsflagga eller inte för Viol Fundraising???

                                                                                                                                                       Hittills i år har Viol Fundraising samlat in 11 000 kronor, så det är ju inga miljoner vi snackar om än så länge. Nu i slutet av maj bestämmer årsmötet vart pengarna ska gå.

Vi får la si, vi får la si… Personligen är jag, som bekant, YTTERLIGT skeptisk till så kallade välgörenhetsorganisationer, typ Röda Korset och välgörenhetslotterier, typ Postkodlotteriet. Det senare har ju inte nåt 90-konto och skänker … vad är det… hela (!) 27 procent av vinsten till välgörenhet. Men då har förstås de högsta cheferna fått ut sina flermiljonerslöner först. Vilken tur. För dem, alltså.

Read Full Post »