Panta rei

Ett inlägg om flyt och om hur man bemöter kunder. Och lite om avocado, också.

---

 

Panta rei… Allt flyter… Det var den gamle grekiske filosofen Herakleitos som uttryckte detta. Det handlar om att man inte kliver ner i samma flod två gånger, att vattnet inte är detsamma. Nåja, utan att snöa in alltför mycket på de gamla grekerna kunde vi konstatera igår kväll, nån gång mellan 20 och 20.30, att telefonin och bredband via Telia fungerade igen även i Himlen i Förorten. Förutom Fästmön var också barnens pappa och en vän till mig i Förorten kabellösa fram till dess. Det är rätt makalöst att det dels ska ta över 50 timmar att laga, dels att Telia Felia har kommunicerat så dåligt med sina kunder, det vill säga inte alls. Men nu tänker jag inte älta Telia Felia nåt mer, för nu flyter ju teletrafiken på. Fast det vore intressant att veta om det bara är en provisorisk lösning eller om kabeln är lagad… jag vet nämligen inte hur jag ska tolka

[…] Omfattande skarvningsarbete har gjorts […]

Färdtjänst Bromma – Arlanda? Äh, jag bara skojar!

Nåt som inte har flutit på bra sen i vintras när reglerna gjordes om är färdtjänsten i Uppsala. Jag suckar och stönar, för jag vet hur viktigt det är för dem som är beroende av färdtjänst att tjänsten funkar som den ska. Det går liksom inte an att komma två timmar försent till ett läkarbesök. Eller bli lämnad lika länge på kyrkogården för att bilen inte kan vänta fem minuter och ny beställning måste göras. Med mera. Det finns flera förskräckliga exempel på saker som människor som redan är hårt drabbade av sjukdom eller funktionsnedsättning råkar ut för. Men har Uppsala kommun lyssnat på sina kunder? Jaa, det får man väl ändå säga. Lite grann. För jag är ytterst tveksam till att den resegaranti kommunen inför den 1 juni hjälper. En garanti gör ju inte färdtjänsten bättre och inte heller hjälper det att få pengarna tillbaka om färdtjänstbilen är 20 minuter försenad eller om omvägen är för lång. Det är ju fram till sitt mål man vill.

Grått och hårigt var det i min penicillinodling.

Här hemma då, hur flyter det på här? Jo, jag känner mig ganska nöjd med att jag dammsög igår kväll. Det enda som återstår är att skrubba inne i badrummet och i duschrummet/toan. Jag gjorde en liten utrensning av kylen igår också, så jag måste ta en sväng till soprummet med diverse äckliga fynd. Bland annat hittade jag en penicillinodling i en gammal avocado… (De inringade partierna på bilden var gråa och håriga.) Avocado är annars väldigt nyttigt, har jag förstått. Det finns till och med avocadokonton på Instagram. Av nån anledning gillade flera av dessa min bild på denna mögliga tingest… Jag kan inte låta bli att undra om de verkligen skulle våga sätta tänderna i avocadon ovan. Men vad är det som är bra med avocado då? För det första innehåller den nyttigt fett som är bra för hjärtat och som minskar sötsug och hunger. Vidare innehåller avocado många näringsämnen som mineraler, proteiner, vitaminer med mera. Sen sägs den skydda mot vissa sjukdomar, hjälper till att reglera blodsockret och är bra mot inflammationer. Men bäst av allt är ju, enligt min mening, att avocado är så gott!

Men nu ska jag sätta fart här och göra fint och snyggt så gott det går. Det är en solig dag idag och jag ljuger inte när jag säger att jag hellre skulle vilja vara utomhus. Fast vem vet… Till kvällen flyter kanske regnvattnet ner i stuprännorna igen och bildar pölar på tennisbanan på baksidan. Om jag nu ska tänka optimistiskt – för jag föredrar faktiskt regn mot stekhet sol. Regn gör luften fräsch och skön att andas – sol gör den grillrökig och svår att andas.

Och nu vill jag förstås höra om DITT förhållande till avocado – hiss eller diss? Och vad föredrar du, sol eller regn? Skriv gärna några rader i en kommentar medan jag städar så blir jag glad!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Lösenordsskyddad: Bara för dig med personligt lösen: Gamla spår… och nya

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Read Full Post »

Bland bokar, tokar, Femmor och Pinnar

Ett varmt inlägg.

---

 

Varmaste dagen hittills valde FEM och Finske Pinnen att dyka upp i Stockholm. Jag strålade samman med dem på Hurtigs as usual, men redan på bussen ner till stan här i Uppsala rann svetten. Och det var inte bara av oro för själva resandet, människomassorna, alla ljuden och alla intryck jag förväntade mig. Det var liksom hett som i h-e.

På Hurtigs blev det sedvanlig räkmacka, men öl till för mig och Finske Pinnen. Till dessert tog jag kaffe och kaka. Ja, jag fick 100 kronor i namnsdagskortet från mamma och det räckte fikat till. Nästan (inte alls, men en del).

Vi uppdaterade varandra rejält. Fokus låg på arbetsmarknadspolitiska frågor, kan man säga. En av oss är arbetslös, en har just sålt sitt företag och en av oss är anställd och trivs inte riktigt. Livet är tufft ibland. Förhoppningsvis blir det ljusare.

För att glömma alla eländen steppade vi ner till Alfa Antikvariat, världens bästa bokantikvariat. Det ligger på en liten tvärgata från Drottninggatan, ner mot Vasagatan. Gatstumpen den ligger på heter Olof Palmes gata. Vi som var med före mordet på Sveriges statsminister 1986 har ett svagt minne av att gatan hette Tunnelgatan.

På Alfa finns det böcker. Överallt. Alla slags böcker. Det råder vansinnigt god ordning, vilket gör det både lätt och fröjdefullt att botanisera bland verken. Jag skulle kunna tillbringa timmar där. Idag insåg jag att jag tidigare bara tittat på hälften av lokalernas hyllor och böcker. Gångarna, hyllorna och böckerna tycks oändliga, det är nästan labyrintartat… Men Den Snåle slog till idag och lämnade Karin Boyes samlade skrifter kvar på hyllan. I stället följde en modernare bok  för 20 kronor med hem.

Efter en vätskepaus tog FEM och jag en egen liten tur, men vi hittade just ingenting – mer än en fantastisk snygg jumper. Orange med en stor stjärna på. Och bara i pygméstorlekar, förstås. Den fick vara kvar.

Jag lämnade paret frampå eftermiddagen, för jag tänkte att de nog ville rå om varandra. Tog mig neråt Gamla Bro och tittade in i några affärer där innan jag tog tåget tillbaka till Uppsala. Sms-biljett dit köpte jag igår hemma från datorn, sms-biljett hem köpte jag via mobilen. Det var hur smidigt som helst – nästan som på räls… Det kan man inte säga om själva tågen. Idag på morgonen läste jag i nån tidning på nätet att det var banarbeten på sträckan. Vissa tåg var ersatta med buss. I stället för att stanna i Määärsta tog tågen vägen förbi Arlanda, men stannade bara i Knife Town. Och Stockholm. På hemvägen stannade vi två gånger i hettan. Nä, det gick inte att öppna några fönster i vagnen där jag satt. Ena gången var det hästar på spårområdet (!), andra gången stoppljus. Man vet inte vad man ska tro om alla förklaringar. Men informationen gavs i alla fall i tågets högtalare och det var bra!

Hemma igen slank jag in på närmaste Kinakrog och åt en kycklingmiddag med en kall öl till. Jag skulle hämta en nyckel på hemvägen, men Nyckelpersonen sades vara ute på vift och kommer över med den själv senare i afton.

Jag har lagt fyra öl på kylning och nu blir det en öl (jag hade EN kall!), lite läsning och ballen* tills solen går ner.

Här kommer några bilder från min dag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

*ballen = balkongen 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Bokrea och annat gamm-aktuellt

Ett inlägg om lite sånt som händer just nu.

 

Fredagens bokpaket bestod av tre böcker som jag ville ha, men som inte finns på bokrean.

Igår, tisdag, startade årets bokrea. Jag har blivit – och blir – bombarderad av framför allt Bokus med erbjudanden. Bokus är för övrigt ett lustigt företag. Så snart man köper en liten bok därifrån överöses man med reklam från dem via e-post. Eller erbjudanden, som de som sagt kallar det. Knappt att man kan freda sig.

Bland de senaste utskicken finns inget som lockar mig, jag blir mest irriterad. Jag har kollat igenom vad som erbjuds på bokrean och funnit att jag redan har dem jag vill ha. Och de böcker jag vill ha och som jag inte redan har, de är förstås inte på nån rea.

Så här har det varit ganska länge, tycker jag. För så där en tio år sen fanns det fortfarande böcker på bokrean som stod på min inköpslista. På den tiden kunde man förhandsboka dem hos sin lokala bokhandlare – bara för att finna att nån hunnit före och fyndböckerna var slut… Ännu lite längre tillbaka i tiden, på sisådär bronsåldern, kunde man fortfarande göra fynd på bokhandeln när rean ändå hade pågått ett tag. Därför tycker jag med rätta att man – eller i alla fall jag själv – kan undra om inte bokrean har överlevt sig själv. Den är liksom ingen höjdare längre. Men…  Enligt Svenska Bokhandlareföreningen har kunderna börjat återvända in i bokhandeln igen.  På Akademibokhandeln tycker man att bokrean aldrig har varit så stor som den är just nu och att den är en sån speciell företeelse att den lär överleva.

Prinsessan Leonore Lilian Maria. Foto: Pappa Christopher O’Neill. Bilden är lånad med Kungahusets tillåtelse.

Förutom bokrean har vi fått veta vad vår nyaste lilla sessa ska heta: H.K.H. Prinsessan Leonore Lilian Maria, Hertiginna av Gotland. Och hon ska kallas Leonore. Så nej. Det blev inte Ulrika den här gången heller. Kanske lika bra det, med tanke på att flickan inte bor i Sverige och att fadern är amerikan. Ulrika är så gott som omöjligt att uttala korrekt för icke-svenskar. Dessutom är den lilla söt som socker – och det vet jag ingen Ulrika som är!

En mindre trevlig aktuell händelse var det bomblarm som kom på Arlanda idag. Det handlade om ett plan som skulle ha lyft nånstans kring lunchtid. En del av området runt planet spärrades av. Vid 17-tiden flyttades planet och avspärrningarna hade hävts. Förhoppningsvis var det ingen allvarligare incident. Det var emellertid fullt av blåljus på hemvägen och de flesta av oss bilister höll sig inom ramen för tillåten hastighet, för omväxlings skull… Lite svårt för den som var aningen sen till en hämtning. Men det gick bra.

Livet är kort.

Read Full Post »

Skitdåligt igen, Uppsalabuss (UL)!

Ett inlägg i vilket Tofflan är SKITsur på Uppsalabuss. Igen.

Den 1 september förra året var jag och Fästmön på besök i Kitty Lindstens ateljé. Syftet var förstås att köpa en tavla. Så gjordes också. Efteråt firade vi tillsammans med Kitty och hennes Monica med en middag. Vid tillfället var min hälsporre inte att leka med. Jag hade ont och jag haltade. Dessutom väntade jag på besked om det som fanns i min kropp var litet c eller stort C. Nej, ingen bra höst.

Kitty Lindsten i sin ateljé med tavlan jag köpte, Just nu vill jag leva.

Men vi hade en jättetrevlig kväll – tills vi skulle åka hem. Vi stod som fyra fån och glodde medan Uppsalabussen vi hade tänkte åka hem med bara körde förbi oss trots att vi tydligt gjorde tecken att vi skulle resa med.

Jag mejlade Uppsalabuss (UL) dan därpå – och det hade visst Monica också gjort – för att klaga. Fem dar senare fick jag svar från UL. Ytterligare ett par dar efter det fick Anna och jag, som kompensation, var sitt endagskort. Alltså ett kort man kan åka på hur mycket som helst, även till Arlanda, om man nu skulle vilja det, under en dag.

Endagskort från UL.

Vad Anna har gjort med sitt endagskort vet jag inte. Mitt har legat på bänken i köket. Jag tänkte att jag kanske skulle använda det nån dag när jag är ledig framöver och inte har nåt att göra. Idag när jag dammade tog jag fram det. Av nån anledning vände jag på det. I mikroskopisk gradstorlek på bokstäverna finns några rader text. Jag gissade att texten handlade om hur man ska använda kortet. Det var verkligen svårt att se vad där stod, men efter ett tag lyckades jag läsa nedersta raden – och bli förbannad på UL igen!

Korthelvetet har gått ut!!! Som du ser är bokstäverna mikroskopiska jämfört med min tumme som inte på nåt sätt är abnormt stor.

Jaa, korthelvetet har slutat gälla, för giltighetstiden gick ut efter februari i år. Sex månaders giltighetstid hade kortet. Skitdåligt, tycker jag! Det brukar väl för det mesta vara en giltighetstid på minst ett år på såna här kort. Men UL förnekar sig inte utan är lika dåligt som vanligt. Ett endagskort i kompensation för att ha tvingats halta hem på en ond hälsporre…  Och när man plockar fram kortet för att kolla om man inte ska kunna göra nåt kul med det, har det gått ut.

Så jag gör som jag brukar göra, åker med UL så lite och så sällan jag bara kan. Jag slipper bli frånåkt, jag slipper chaufförer som kör som galningar (ja, för tidtabellerna är för snäva) och jag slipper sitta ihop med människor som stinker. För, och detta skrev jag inte när jag rapporterade om min födelsedag, när vi åkte hem stank det skit på bussen! Nån på bussen satt och fes, helt enkelt. Jag är väldigt åksjuk och skitlukt hjälper ju liksom inte upp måendet. Nu är det ju inte UL:s fel att vuxna människor inte kan uppföra sig, men det blir ju ytterligare ett skäl till att inte åka med UL, som sagt. USCH!

Livet är kort.

Read Full Post »

Fredagsfix

En hel kvart tidigare än arbetstidens egentliga slut åkte jag hem idag. Jag är matt och yr och nu i kväll har jag fått mer ont.

Trots värkarna – ja, aliengänget verkar vilja komma ut nu – har jag fått en del fixat så här på fredagen. Jag betalade en gåva till Läkare utan gränser för att hedra minnet av en vän. Det känns så futtigt och jag hade önskat att jag hade kunnat sätta en nolla till efter beloppet… Men det ger oss inte vännen tillbaka.

En liten strykhög har försvunnit från arbetsrummet. Skönt att ta itu med sånt innan det blir en stor strykhög eftersom jag har svårt att stå längre stunder.

Linser för 90 dagar har jag beställt från nätet. Genom att skicka efter linserna från just det stället sparar jag 1 000 kronor – varje beställning. Det gör cirka    4 000 spänn om året, det.

Har säkerhetskopierat filer, framför allt foton. Inser att jag behöver nya USB-minnen. Filerna är väldigt utspridda just nu.

En hushållsbudget för nästa år har jag påbörjat. Det går ju inte att skriva i nån inkomst eftersom jag inte vet om jag har nån, men ändå. Jag har i alla fall börjat.

Känner mig trött och frusen och lite deppo och ensam i kväll. Stor skillnad mot glädeyran förra fredagen. Troligen för att jag är däckad av det där alien-gänget som lever rövare just nu. Jag ska svepa in mig i en pläd och gosa ner mig bäste fåtöljen. Kanske ta fram en öl och varför inte trolla fram lite popcorn eller nåt?

Jag fick sms från SAS – eh, finns det fortfarande? (DÄR kom ironin för den som har svårt att uppfatta sånt!). Det hade kommit tidigare idag till min gamla mobil. Uppenbarligen är jag i Köpenhamn och ska ta 21-flyget till Arlanda. Jahaja, jaså…

Att jag var i Köpenhamn och vill hem till Arlanda i kväll var mer än jag visste.

Undras vad jag har gjort i Köpenhamn? Med mitt dåliga minne kan jag ju ha gjort vad som helst. Ytterligare ett skäl till att jag bloggar – mitt minne spelar tricks med mig och jag glömmer så lätt saker och ting. I morse glömde jag till exempel att tvätta halsen. Men jag kom på det i tid! Jag glömde också att lägga i handbromsen (andar gången på kort tid…) när jag hade parkerat på jobbet. Bilen började rulla medan jag satt i, så det var bara att rycka tag i handbromsen.

Nu ska jag fixa lite micro-popcorn. Om jag minns hur man gör… Vad håller du på med???

Livet är kort.

Read Full Post »

SL kanske tar över pendeln söderut

Det kan bli förbättringar, vill jag tro, att vänta i pendeltågstrafiken! Uppsala kanske får en ny tåglinje till Stockholm som ska köras av SL. Nu ska bara skittinget säga ja till det hela.

SL ska köra pendlare från Uppsala söderut.

Går förslaget igenom innebär det att det fler Upptåg norrut och även ett pendeltåg till Heby och Sala. Däremot läggs Upptågets linje till Upplands Väsby ner. Men men, tanken är att SL:s pendel till Arlanda, Knivsta och Uppsala förlängs ända ner till Älvsjö. Om jag fårstått artikeln i lokalblaskan rätt blir det stopp även i Sollentuna.

Antalet pendlare har ökat mycket.

Den nya linjen lär kosta runt 60 miljoner om året för Uppsalas del. Men jag tror att det lär vara väl spenderade pengar. Förutom att jag personligen tusenfalt hellre åker med SL än UL har antalet pendlare söderut ökat betydligt. Idag tvingas dessutom många byta pendel i Upplands Väsby, vilket de nu skulle slippa.

Mot årets slut kan detta bli verklighet. I bästa fall.

Read Full Post »

Morgonsurf bland nyheterna

Innan jag drar fram snabeldraken och sätter fart här hemma, blir det en surfrunda i media. Det känns lite som att det är nyhetstorka just nu, precis som på sommaren. Mycket tycks handla om julen och hysterin kring julklappar och julmat. Du vet, det där om att man lägger för mycket pengar på julklappar trots att man varje år säger att det inte ska bli så många klappar i år. Och så maten. Man äter ju som om man har svultit resten av året! Ärligt talat får jag redan ont i magen bara av att titta i mitt kylskåp…

Blotta synen av detta i kylskåpet ger magvärk…

                                                                                                                                          Ubildningsminister Jan Björklund vill återinföra studentexamen. Det vill säga, han vill att elevernas kunskaper ska testas i regelrätta examensprov. Proven ska skrivas i vissa viktiga ämnen och rättas av personer utan koppling till den gymnasieskola där eleven går. Genom det här får man provresultat som man kan jämföra, men eftersom proven också ska ligga till grund för betygen blir de på sätt och vis också en prövning av lärarna. Har de lärt ut rätt saker? Studentexamen avskaffades 1968, kan man säga, av sossarna, men med Folkpartiet som ett av partierna bakom beslutet. Tidigare hade man en skriftlig del och en muntlig del. Den muntliga är Jan Björklund tveksam till att införa. Jag tycker att det här låter som ett vettigt förslag. Vi måste säkerställa att lärarna lär ut rätt saker och det måste finnas ett system för att kolla detta. Vidare tror jag att eleverna mår bra av ett visst mått av press på sig. En föreberedelse till vuxenlivet som står bakom hörnet. För det står där, oavsett om man vill eller inte… Utbildningsministern med bland annat vänlige och duktige Ismail Kamil besökte för övrigt min arbetsplats i veckan.

I övrigt vet jag inte vad jag ska ha för uppfattning om Benny Anderssons utspel kring beslutet om nya Slussen. Benny Andersson är så arg att han vill ta ner skylten på sig på Arlanda. Nu ingår ju bilden på ABBA inklusive Benny Andersson i en turistkampanj på Arlanda och har inget med Stockholms stad, som fattade beslutet i demokratisk ordning, att göra. Jag kan respektera att man är så arg, så arg på politiska beslut. Men samtidigt är detta en del av demokratin och det är bara att foga sig. Det är vi som har valt våra politiker, liksom. Vännen Jerry skriver vasst om att herr Andersson tycks ha drabbats av hybris. Och jag är nog beredd att hålla med. Liiite, i alla fall…

Den som inte var kunglig eller gudomlig och som beträdde den röda mattan ansågs drabbad av hybris och straffades i antiken. Hårt.

                                                                                                                                                               Och prins Carl Philip ägnar sig åt formgivning i silver – samtidigt som han står i begrepp att ta lantmästarexamen vid SLU i Alnarp. (Man får hoppas att flaggorna inte sitter upp och ner den dan…) Många strängar har han på sin lyra, Snygg-Prinsen. Pappa Kungen, den motvillige monarken, tvingas i stället ägna sig åt annat. Nej fy för skandaljournalistik i den här klassen! Låt kungen vara ifred!

När vi rör oss ner mot södra Sverige – se förra stycket om Alnarp! – fnissar jag lite åt Anderslövsbor som blev grönhåriga. Kanske inte den snyggaste färgen att ha i håret, men… I vart fall handlar det inte om nån ny modetrend utan om koppar som fällts ut i vattenrör och varmvattenberedare, främst i nya hus. Så den som bor i Anderslöv och inte vill ha grönt hår rekommenderas hårtvätt i kallt vatten – eller flytt till ett gammalt hus.

Ett annat tips för den som inte vill ha enbart grönt hår är en regnbågsperuk med tillhörande chic rosa hatt.

                                                                                                                                                            Inom Kristdemokraterna pågår en kamp om posten som vice partiledare. Lokalblaskan förordar förstås lokala Ebba Busch, men se läsa artikeln kan man inte om man inte köper papperstidningen eller e-post-tidningen. Klart ovärt… Hugade kan ju alltid läsa Ebba Buschs blogg – gratis. Eller ett antal artiklar på Svenska Dagbladet. Det kostar heller ingenting.

Nej, regnet faller tungt utanför mitt fönster, men hav tröst den som ogillar det för i eftermiddag kommer de första snöflingorna i landets östra delar. (Om jag tittar riktigt noga ser jag att det är snöblandat! ) Det ska snöa hela eftermiddagen och kvällen och bli fem centimeter snö i Stockholmstrakten! Men snön ligger inte kvar till jul, för till dess blir det plusgrader igen…

Nu ska jag sätta fart. Mamma kommer ju i eftermiddag. En jobbig natt har satt sina spår. SKTF:s a-kassa är som en onkolog som lämnar cancerbesked på en fredag. Jag har sovit dåligt och jag har nu inte bara ont i armarna längre utan också i magen. När har jag sonat mitt brott??? När är skulden avskriven???

Read Full Post »

Hemma på farmen igen

Vi kom iväg från mammas hem vid 13-tiden, men behövde ta en omväg för att tanka, så starten gick cirka 13.40. Hemma i Uppsala var vi vid 17-tiden. Jag brukar för det mesta köra i ett streck och då går det lite fortare, men mammas onda rygg kräver att vi stannar minst en gång. Idag blev det just bara en gång. Vi behövde besöka toa och jag var hungrig och båda var vi kaffesugna. Vi stannade på vårt vanliga ställe Skoftesta. Inga vidare mackor där, eller vad sägs om denna fantasilösa skapelse?

Fantasifull fika, eller hur? NOT!

                                                                                                                                                                               På bilden ovan ser du hur min bricka såg ut INNAN jag klantade mig. Jag fnös högt och ljudligt åt två manspersoner i cirka 35-årsåldern som efter avslutad måltid hickade och rapade ljudligt (sånt man gör hemma i enskildhet). För att fnysa med emfas slog jag näven i brickan – och ja, det är ju inte svårt att gissa vad som hände. Just det. Allt kaffe åkte ut. Jag hade väl tagit typ två klunkar. Inget kaffe kom emellertid på mig eller mamma. Jag stegade in för att köpa en ny kopp java samt en kaka som tröst. Trodde att Skoftestamannen skulle ömka mig och bjussa på en kopp när jag kom med min kaffeblöta bricka och en tom porslinsmugg, men icke. Jag fick betala 25 pix för nytt kaffe –  i pappersmugg – och den plastade kakj***ln.

Mamma skötte sig som synes och spillde ingenting.

                                                                                                                                                               Hemma i Uppsala möttes vi som vanligt av sura miner. Jag kan inte förstå att somliga alltid äter citronsoppa. Men det gäller bara vissa ändå, för det finns folk som har hyfs och både hälsar och ler när vi möts – ett sånt par mötte jag senare.

L hade inte lämnat nycklarna, så antingen är det nån annan som vattnar och tar in post eller så glömde L. Jag minns hur det var förra året – en L som högröd i ansiktet slängde åt mig nycklarna i farten på väg ut till bilen som skulle gå till Arlanda…

Stanken av grillad gris la sig strax tung över området, men jag lät balledörren* vara öppen ändå och hängde snabbt in mina kläder i garderoben. Det luktade faktiskt inte så himla länge, skönt.

Jag orkade inte skutta över till Tokerian, inte ens hasa över, så jag ringde Restaurang Trädgården för att beställa scampi och ris till mamma och mig. Tyvärr var denna rätt borttagen från menyn. Mamma fick i stället en lövbiff som till största delen var seg och oätlig samt strips; jag en kycklingpizza med béarnaisesås, det sista jag var sugen på i värmen.

När jag parkerade vid Heidan noterade jag en person i en röd bil. Fick en flash att det var ett av mina två onda x. Ha ha haaaa! 😆 När jag klev ur och gick förbi såg jag att det var… en gubbe, minst 100 år gammal… Tror det är dags för Tofflan att boka tid hos optikern.

Nu har jag tagit en dusch och tvättat håret och jag är lika varm som innan. Mamma ser på TV, jag tycker att det är mest skit på dumburken på lördagskvällar, så jag tänkte sätta mig med ett par tidningar som har kommit.

I morgon ska jag Ut på Uppdrag på förmiddagen och när jag har duschat stapplar vi nog över till Tokerian för att proviantera. Vet inte vad jag ska hitta på till middag i morgon – mamma är en riktig köttätare och det är ju inte jag. Däremot äter hon inte kyckling. Svårt fall, doktorn grät.

Doktorn är deppig.

                                                                                                                                                    *balledörren = balkongdörren

Read Full Post »

Trött, ont, sol

Fick äntligen sms i natt – ja, det var överenskommet! – att Fästmön och Frida hade kommit hem. Det var ju lite oroligt eftersom de landade ganska sent på Arlanda och ingen mötte. Första tänkbara buss till Uppsala hade de missat. Men nästa kom de med och uppenbarligen buss eller tåg från Uppsala ut till Förorten. Gissar att de är ganska trötta idag, så jag ska INTE messa eller ringa även om jag förstås är såå nyfiken på att få höra om deras resa!

Nej jag ska inte ringa och väcka, men oj så nyfiken jag är!

                                                                                                                                                              Jag är också aptrött nu på morgonen för i natt vaknade jag och hade ont i magen. Dels berodde det på gårdagens middag (fish ‘n chips), dels på att det var dags för lingonvecka. Igen. Jättekul! Men det förklarar varför jag har varit – och är – så trött hela tiden. De kommande dagarna lär det bli ÄNNU värre. Kul att ha mamma hos sig då som vill göra utflykter medan jag helst vill ligga på sängen och oja mig. Ungefär. I skrivande stund har jag riktigt ont och det var förstås värken som väckte mig nu på morgonen också. Men idag sov jag ända till halv nio – och det var skönt att inte bli väckt av rök!

Idag bär det alltså iväg uppåt. Mamma har två lägenhetsvakter, den ena jobbar här intill, vilket ju är perfekt. Jag vet inte riktigt när vi kommer iväg, men det blir troligen inte före lunch, snarare en bit in på eftermiddagen. Det brukar bli så innan jag får in alla prylar i bilen – väskor, rollator och framför allt mamma. Sen stannar hon hos mig till den 18 eller 19. Då blir det en ny färd ner till Metropolen Byhålan, men jag stannar bara över en natt – det blir lite drygt med två långkörningar på en dag även om jag nog skulle klara av det.

Vädret är bättre idag och det ser ut att vara soligt ute. Lite trist att sitta instängd i en bil då, men när jag har mamma med behöver vi stanna minst två gånger så då får vi både sol och luft.

Har inte ett smack hemma i kylen mer än en oöppnad fil som förhoppningsvis inte nått sitt bäst före-datum. Detta innebär att jag måste skutta över till Tokerian och inhandla nåt. Vad gäller middag skulle jag kunna tänka mig nåt att bara ställa fram, men vi får se, gissar att det blir slaskmat igen. Mamma har deklarerat att hon vill göra pannbiffar till mig, på kycklingfärs, dårå. Jättegott, men det stinker i hela lägenheten i tre veckor minst efteråt. Jag skrev ju häromdan om att ventilationssystemen i våra lägenheter är undermåliga… Jag har försökt skrubba min spisfläkt, men det hjälper inte när grundproblemet är utsuget i väggen, så att säga.

För att fly bort från allt elände i verkliga livet har jag börjat läsa en bok som jag tror ska ge mig mycket. Det är Anne B Ragdes Arseniktornet. Jag gillade hennes Berlinerpopplar-trilogi, men den här boken har fått sämre recensioner och den sägs inte vara lika roliga som föregående. So what? Måste en bok vara rolig för att vara bra? Eller rättare sagt, måste en författare tvingas stanna kvar i en genre bara för att hon en gång skrev bra böcker av en specifik sort? Nej! För övrigt har Anne B Ragde skrivit även barnböcker och deckare. Det bevisar vilken duktig författare hon är, tycker jag, att hon kan pendla mellan genrerna! Jag har inte kommit så långt i Arseniktornet än, men den börjar mycket bra och den är som vanligt välskriven. Heja Norge – vad gäller litteratur, i alla fall!

Read Full Post »