Röjt

Ett röjande inlägg med lite pust, stånk och stön.

---

 

Att hålla ordning hemma är inte alltid så roligt. Men det är viktigt för att jag ska må bra. Därför har jag röjt lite idag. Det började med att jag tog bort ljusslingan från balleräcket*. Jag har nog sett att det finns ljusslingor lite här och var på ballar**, buskar och träd här i området. Fast idag var det dags att på riktigt säga ajöss till vintern, tyckte jag.

Sen började jag rulla ihop min slinga. Jag rullade och rullade och rullade… Rulladirulla, med andra ord. Men inte fasen begrep jag hur slingan, vars ljuskedja är sex meter lång och vars totala längd är det dubbla, det vill säga tolv meter, fick plats i den lilla, lilla kartongen till höger på bilden… Efter många fula ord och rivsår (det är metallkrokar i slingan) slet jag fram en papperskasse från en affärskedja jag sällan handlar på. Nån nytta ska man ha av såna också. Hos mig blev den förvaringskärl för min ljusslinga. Kärlet, påsen, alltså, är nu utburen i förrådet. Vi får se om vi ses nästa år.

Hur ljusslingan fick plats i den lilla, lilla kartongen till höger på bilden är en gåta.

Övrig röjning här hemma har bestått av lite uppfräschande åtgärder i köket samt ett snabbvarv med den lilla dammsugaren. Ljusslingan barrar nämligen nästan mer än en äkta rödgran…

Sen har jag suttit med mina räkningar, det ingick i dagens administration. Trots räkningen för årsskötseln av graven gick jag på plus den här månaden – ändå har jag betalat alla mina övriga räkningar. Men jag lever stundtals fortfarande på mammas julklappspengar och de kontanter hon stack till mig under de två veckor hon var här. Ja, jag skäms. Jag blir snart 53 år och tar emot pengar av min gamla mamma, som får en urusel pension.

Jag och mamma i somras på hennes 79-årsdag.

I sommar fyller mamma 80 år och har varit ensam nio av dessa. Hennes sorgebarn i Uppsala gör inte mycket för att sprida ljus i hennes tillvaro. Om allt hade varit annorlunda hade jag till exempel köpt mamma en ny höj- och sänkbar säng. Den hon har nu gick anordningen sönder på i och med flytten till lägenheten 2010. Fem år… Mamma vägrar kontakta en arbetsterapeut och få det hela utbytt. Hon är rädd att hon ska få betala för att hon har haft sönder den gamla. Så annorlunda MYCKET hade varit om jag hade bott närmare mamma… Ja ja, en höj- och sänkbar säng till min mamma står överst på önskelistan…

Nu ska jag inte röja så mycket mer än en liten hemlighet: vi ska äta slaskmat i kväll. Fästmön vet en snabbmatskedja som serverar ett alternativ inom hennes diet så dit åker vi när hon har slutat jobba. Eventuellt slutar Anna senare idag, för det ska pratas övertagande av arbetsplats av privatägt företag. Jag tycker mest det verkar struligt när offentlig verksamhet ska leka affär. Rykten går och folk – och därmed kompetens – flyr. Nej, det är inte lätt att vara arbetstagare i Sverige år 2015. Och bland arbetsgivare skulle det behöva röjas lite, inte bara inom verksamheter.

PS Missa inte tävlingen! Den är för ett gott ändamål!!! Klicka här och skriv nåt fenomenalt!

 

*balleräcket = balkongräcket
**ballar = balkonger

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Vecka 42: Manus och Minus

Ett berg-och-dalar-inlägg.

---

 

Torsdag och dags att avslöja den Tofflianska gångna veckans bergstoppar (manus) och dalar (minus). Och det är faktiskt inte svårare än så här:

Manus

• Om man inte (för)söker kan man inte heller ha framgång (Fast ja är ju bättre än nej, förstås.)
• Underbar(t) bak (Fästmöns, förstås!)
• Vår 20-åring (Modig, stark och fin)
• Ärlighet på jobbet är bäst (Enligt en ny bok och mig.)
• Lucille (Toppengranne som gav mig tre pelargoner.)
• Energipåfyllning (I form av mamma och liten herre.)
• Attraktiva arbetsgivare (Ja, de finns och de fokuserar på arbetstagare!)
• Förslag om utvidgat rökförbud (Hoppas det går igenom!)

Minus

• Oärliga och fega människor (F*n vad ni sårar andra!!!)
• Proffice (som för ett okvalificerat, tidsbegränsat uppdrag KRÄVER att sökande har annan sysselsättning.)
• Folk som sätter upp skobeklädda fötter på säten och soffor (Gör ni så hemma också???)
• Att aldrig duga och att leva med skuld (Det är så tungt.)
• HR-människor som lovar att ringa tillbaka och aldrig gör det (Nä. Jag vill inte jobba i era företag.)
• Sju år har gått och organisationen tar fortfarande inte på sig ansvaret (Skäms!)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Attraktiva arbetsgivare – och andra…

Ett inlägg om arbetsgivare.

---

 

Bus eller godis? Attraktiv arbetsgivare eller… annan?

Det finns trender som visar att det kanske vänder nu. Att det kanske går från arbetsgivarnas marknad till arbetstagarnas. Jag vet inte. Det beror väl på vilket yrkesområde man talar om. Antalet arbetslösa journalister och kommunikatörer är ju till exempel högre än motsvarande lediga tjänster.

Men ändå. Enligt vissa bemannings-företag, framför allt, börjar arbets-tagarna ta över rollen som kravställare från arbetsgivarna. Det vore onekligen en intressant vändning. Och det kan ju faktiskt ligga nånting i det! Bemanningsföretagen känns betydligt mera på och uppdaterade än vad Arbetsförmedlingen gör… Arbetsförmedlingen förmedlar heller inga jobb, men det gör bemanningsföretagen. Vad Arbetsförmedlingen egentligen gör är höljt i dunkel, förutom att vara kontrollmyndighet åt a-kassorna. Fast frågan är om nån nånsin kontrollerar aktivitetsrapporterna. Det är nästan så jag får lust att göra nåt bus för att testa! Men det vågar jag inte. Arbetsförmedlingen och a-kassan är inga man busar med, då får man säkert nåt straff som ett tvångsmöte med 150 personer eller avdrag för deltidsarbete. Bus kan mycket väl vara ett deltidsarbete, i alla fall kring Halloween (”bus eller godis”, du vet… Det kan ju ge pekuniära inkomster i stället för godis.)

Arbetsgivarna då. Hur är de? Jag skulle kunna göra en lång lista på arbetsgivare som inte ens verkar utföra basala saker i samband med rekryteringar.

Men jag nöjer mig med att göra en lista på vad arbetsgivare kan bli bättre på i stället, så känner sig ingen uthängd:

• Ta bort krångliga ansökningsformulär på webben! Det tar för mycket tid och energi att sitta och fylla i uppgifter som man redan har i sitt CV och/eller sin ansökan/sitt personliga brev.
• Svara gärna via e-post att en ansökan har kommit fram. Vanliga arbetsgivare kan använda autosvar. Arbetsgivare som vill ligga i framkant kan skriva ett lite mer personligt svar (grundat på ett standardsvar).
• Håll de sökande uppdaterade under rekryteringsprocessen! Mejla och tala om varför besked dröjer, om processen drar ut på tiden.
• Lämna aldrig ett nej till en sökande en fredag. Det kan göra lika ont som att få ett cancerbesked inför helgen.
• Ge sökande återkoppling på ansökan. Om du lämnar ett nej, tala om varför. Det ger arbetssökande möjligheter att uppdatera sina kompetenser genom utbildning, till exempel.
• Om du lovar att höra av dig en viss dag och ett visst klockslag – gör det. Även vi arbetslösa har också liv som vi försöker leva, med familjer och olika åtaganden. Och den som redan har ett jobb men söker nytt kanske har svårt att ta telefonsamtal vid andra tider än avtalade.

Några enkla tips och råd till arbetsgivare, helt gratis från mig. Och kanske har nedanstående arbetsgivare redan kommit på själva hur de kan bli bättre. De har nämligen blivit utsedda till de mest attraktiva arbetsgivarna inom sitt område, enligt Karriärbarometern 2014, av Unionen (förra årets placering inom parentes):

Ekonomi:

1. Google (1)
2. IKEA (2)
3. H&M (3)
4. Spotify (4)
5. Nike (5)
6. Ica (7)
7. SEB (11)
8. McKinsey & Company (6)
9. Handelsbanken (9)
10. Volvo Group (12)

Teknik:

1. Google (1)
2. ÅF (2)
3. Sweco (3)
4. IKEA (4)
5. Volvo Group (6)
6. ABB (5)
7. Skanska (15)
8. Volvo Car (12)
9. Spotify (7)
10. SP (32)

IT:

1. Google (1)
2. Spotify (2)
3. Microsoft (3)
4. Apple (4)
5. IKEA (5)
6. Dice (6)
7. Ericsson (9)
8. Volvo Group (12)
9. H&M (7)
10. Saab (20)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

CV – nåt för malpåsen eller nyckel till nytt jobb?

Ett inlägg om CV:ts vara eller icke vara.

---

 

När vi började var det bara cv som gällde och nu är det i princip dött.

Det säger Christina Hammer, grundare och delägare i Hammer & Hanborg, i en intervju i Resumé idag. Skälet till att hon uttalar sig så tvärsäkert om att CV:ts plats är i malpåsen och inte en nyckel till nytt jobb stavas internet och sociala medier. Framför allt LinkedIn. Men det går naturligtvis att hitta information om jobbsökande kandidater överallt på nätet.

Ett annat skäl till CV:ts minskade roll är rörligheten på arbetsmarknaden, menar Christina Hammer i intervjun. Det är ju, som bekant, inte så smart att stanna länge på ett och samma jobb. Idag byter folk jobb så ofta att det kan vara svårt att sätta ihop ett CV. Christina Hammer säger vidare:

[…] Jobbar man på projektbasis är det personliga nätverket och den löpande kontakten med uppdragsgivare viktigare. […]

CV:t representerar det traditionella sättet att rekrytera, enligt Christina Hammer. Och det gör det svårare för arbetsgivarna. Hon förtydligar:

[…] När man tidigare checkade av i fall personerna hade gjort sina fem år på marknadsledningen […] handlar det i dag mer om att hitta personen och dess drivkrafter. Vad som driver personen matchas sedan mot arbetsgivarens krav. […]

Men CV:ts minskade betydelse kan också vara nånting positivt., hävdar Christina Hammer. Hon menar att arbetsgivarna måste öppna sig mer för andra typer av människor och kanske inte vara så fixerade vid akademiska examina. Och det ger i sin tur ökad mångfald, nåt som Christina Hammer tycker behövs på arbetsmarknaden. Hon är till och med så tuff att hon rundar av med detta råd till arbetstagarna:

[…] Tänk på vad som driver dig och titta på vad du brinner för. Ställ krav på din arbetsgivare och känn efter om ditt jobb ger tillfredsställer dina krav på utmaningar. […]

Jag tror att Christina Hammer har helt rätt – trots att jag senast idag jobbade med mitt CV. För det är fortfarande så att CV efterfrågas. Jag försöker korta ner mitt. Ingen orkar läsa ett CV som är för långt. Samtidigt är det svårt att veta vad jag ska ta bort efter +25 år som yrkesverksam kommunikatör/informatör/redaktör/webbansvarig.

Men ärligt talat jobbar jag oftare med min profil på LinkedIn än mitt skriftliga CV. För på LinkedIn kan jag lägga länkar till olika sorters arbetsprover. Jag kan också visa upp före detta chefers, kollegors och samarbetspartners omdömen om och rekommendationer av mig liksom deras intyg om mina kompetenser.

Nu vet jag inte hur många som läser min blogg som är i yrkesverksam ålder, men du som är det – har du nåt CV eller nån sida på LinkedIn? Hur ofta uppdaterar du dem/det/den? Svara gärna några rader i en kommentar!

Vill du se hur min profil ser ut på LinkedIn? Klicka här! Du som har konto på LinkedIn kan logga in och får då se hela min profil.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Nu har det hänt igen: Facebookade om jobbet – och fick det inte!

Ett inlägg om yttrandefrihet, bland annat.

Nu har det hänt igen! En kille har Facebookat om sitt jobb i negativa ordalag och därmed blivit av med det. Eller av och av… Han var vikarie och fick inte den utlovade platsen i resurspoolen efter vikariatets slut, trots att en sådan plats var utlovad.

Vad hade Fredrik Vallgren skrivit då? Han hade skrivit att det nya schemat på jobbet var genomruttet. Men enligt honom själv hade han inte skrivit

[…] varken namn, personangrepp eller grova uttalanden […]

Nu har Kvällsposten (<== Expressen) via sin artikel, i sin tur via BLT/Sydöstran, avslöjat att det handlade om äldreförvaltningen i Karlskrona, att Fredriks chef heter Susanne Nordin och att hennes chef heter Martin Olsson.

Jaa, så kan det gå när man gör en höna av en fjäder. Allt avslöjas, liksom. Även vilken arbetsgivare och vilka chefer det gäller. För i Sverige har vi yttrandefrihet och kritikrätt. Den som jobbar inom det offentliga har dessutom meddelarskydd, vilket ger arbetstagaren rätt att berätta om till exempel missförhållanden på en arbetsplats utan att h*n utsätts för nån form av straff av sin arbetsgivare. Jajamens!

Samtidigt kan jag tycka att det kanske inte är så smart att kritisera den arbetsgivare hos vilken man hoppas på att få ett jobb. Bättre vore att man tog upp det man tycker är fel med sin närmaste chef. Fast vi vet ju alla att detta är i den bästa av världar. I vår värld är det inte alltid så att det går att framföra kritik till sin chef – av en eller annan anledning. En sådan anledning kan vara att man känner det som att man befinner sig i ett underläge eftersom man faktiskt inte är fast anställd. Eller så är man rädd för att man inte får den där tjänsten man vill ha, bara för att man tycker att nånting inte är riktigt hundraprocentigt bra på jobbet.

Att få skriva av sig om jobbet tycker jag är ett bra sätt att ventilera och åtminstone sammanfatta sina tankar. Men det ska självklart inte handla om angrepp och grova uttalanden, hot eller allvarliga kränkningar, lika lite som man bör lämna ut sekretessbelagda uppgifter. Vill man verkligen ha det där jobbet ska man kanske i stället vara lite smidig och försiktig i sina formuleringar, kanske skriva av sig under lösen (om det nu går på Fejan?).

Men en smart arbetsgivare hade, när den fått information om vad Fredrik Vallgren skrivit på Facebook, tagit upp kritiken med honom och diskuterat vad man kunnat göra för att förbättra schemat, som det gällde i det här fallet. Tänk vilken positiv återkoppling en sån arbetsgivare hade kunnat få av en Facebookskribent!

Fredrik Vallgren lät bara sina Facebookvänner läsa inlägget. Ändå nådde det fram till cheferna. Och även om juristerna säger att det inte föreligger några skäl till avskedande fick Fredrik Vallgren inte fortsätta på sitt jobb. Är det så här vi vill ha det med yttrandefriheten i Sverige???

Livet är kort.

 

Read Full Post »

Nya lagar!

Nytt år, nya lagar. Ja så är det! Det är trettiotalet lagar som har trätt i kraft från och med idag. Jag har valt ut några som jag tycker är intressanta:

• Äldre par, som har bott tillsammans, ska kunna göra det även när de hamnar på ett särskilt boende.
• Pensionärerna får sänkt skatt. Fast det ger inte mer än 50 spänn extra per månaden.
• Vaccin mot smittsamma sjukdomar ska erbjudas kommun-/länsinvånare gratis för att förhindra spridning av sjukdom.
• Den som vill byta kön behöver inte längre vara svensk medborgare och ogift.
• De som har stora behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionshinder ska erbjudas det till sjukvårdsavgift av den organisation som är ansvarig för länens hälso- och sjukvård.
• Schablonavdraget om man hyr ut sin bostad är höjt från 21 000 kronor per år till 40 000 kronor.
• Arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag ska ha minst de grundläggande arbets-­ och anställningsvillkor som skulle ha gällt om h*n hade anställts direkt av kundföretaget för att utföra samma arbete.
• Skyddet mot diskrimi­nering på grund av ålder har utvidgats så att det är förbjudet inom samhällsområdena varor, tjänster, bostäder, allmän sammankomst, offentlig tillställning, hälso-­ och sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring, arbetslöshetsför­säkring, statligt studiestöd och offentlig anställning.

Här kan du läsa om alla nya lagar!

Livet är kort.

Read Full Post »

Vilket djur är du – på jobbet?

Djurkaraktäristik – kan det var en modell att använda sig av när man vill förbättra kommunkationen på ett företag? Det tror forskaren och coachen Philip Runsten på Handelshögskolan.

Tja, att det kan vara som en djurpark på en arbetsplats det vet väl de flesta. Men att verkligen benämna arbetstagare som olika sorters djur får en sorts löjets skimmer över sig, tycker jag.

Men Philip Runsten förklarar:

Ursprunget till modellen är att vi kommunicerar på olika sätt. Olika människor har olika språk, helt enkelt. Att prata i termer av djur och deras egenskaper ger oss ett verktyg för att diskutera skillnader i hur vi fungerar i grupp. […] Vissa utgår från handling, de är lejon. De är känslostyrda och går på instinkt. Ugglan, å andra sidan, är en betraktare. Sådana personer är analytiska, men har ibland svårt att bestämma sig. Den tredje personlighetstypen är St Bernardshunden. Hundtyperna är sociala på jobbet och de anpassar gärna sin egen personlighet efter omgivningen. De fungerar också ofta som gruppens fredsmäklare. Tyvärr tar de inte sällan på sig för mycket arbete i sin strävan att ”offra” sig för gruppen.

Philip Runsten menar att de flesta av oss är en kombination av typerna. Men det som är specifikt för en viss typ förstärks i vissa situationer, till exempel när man känner press och stress:

Under stress flyttar sig de flesta människor. En del kan byta skepnad, men ofta blir man MER av vad man redan är. Ett lejon blir ännu mer lejon: Nu måste vi komma någonstans! Ugglan å andra sidan hanterar sin stress genom logik: Hur löser vi det här?

Philip Runsten tycker att man i stället för att diskutera skillnader i ett pressat läge borde prata om hur man ska hantera olikheterna. Han tycker att djurmetaforen fastnar och är avväpnande. Den gör så att man kan skratta tillsammans åt missförstånd. Slutligen menar Philip Runsten emellertid att våra skillnader behövs.

Det JAG inte tycker behövs är tramsiga modeller för hur man ska klara att samarbeta på en arbetsplats när läget är pressat… Då har man väl rimligtvis inte tid att sitta och flamsa med och åt sina kollegor eller?

Fast, när jag tänker efter så har jag jobbat med råttor, björnar, ankor och en och annat tvestjärt. Om jag nu får dra paralleller till mitt eget, futtiga arbetsliv (23 år långt, bara).

Ett antal sega råttor har i vart fall jag jobbat med i min dar…

Read Full Post »