Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘äppelkaka’

Ett obegripligt inlägg.


 

Regn på fönster och lampor utanför i mörkret

En mörk värld utanför.

Nog är det fler än jag som konstaterar idag att det är mycket vi inte begriper. Jag skrev om laglöst land och hemskt våld i ett inlägg igår. Jag skrev om människor som aldrig mer får sjunga, dansa eller drömma. Inte en käft kommenterade det, men jag ser i statistiken att det är en och annan som har läst. Kanske orkar folk inte bry sig. Eller så skriver jag bara dåligt och ointressant. Hur som helst tror jag att det finns en gräns för hur mycket vi orkar med. Det känns märkligt när det är sån bevakning av detta i media – och så sitter jag och grottar ner mig i mina rapporter och översättningar om dagarna, borta från världen och all ondska.

Jag försöker komma ikapp med nyheterna, men det kan inte bli som tidigare. Det finns varken tid eller ork till det och dessutom sjunger ju bloggen på sista versen. I måndags noterade jag att regeringen vill höja pensionsåldern och det helst före valet 2018. I ett första steg kan det bli att lägsta pensionsåldern höjs ett eller ett par år, men sen är nog tanken att höja den övre gränsen också. Eller det som kallas

rätten att fortsätta ha kvar sin anställning.

Sol mot blå himmel

Det är svårt att se nån ljusning ibland.

Det går inte att låta bli att undra om folk orkar jobba tills de är 70. Många har långa arbetsliv bakom sig och förtjänar att få njuta av ledighet sina sista år. Det finns också många som har blivit utslitna efter många års arbete i till exempel vården. Men visst finns det andra som vill och kan jobba längre än 67. Jag tror att vi ska se det som en möjlighet, samtidigt som regeringen nog både en och två gånger bör tänka på alla som inte har nåt jobb också. Eller hellre, enligt min mening. Ska de drabbas av ännu sämre ekonomi – och samvete! – för detta? Att vara arbetslös innebär så mycket mer än att inte ha en inkomst, för övrigt. Det innebär skamkänslor och isolering för en del, hopplöshet och depression för några. Och det finns människor som avslutar sina arbetslösa liv för att de inte längre orka kämpa utan att få rätt hjälp och stöd från statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen och a-kassan. Det är svårt att se nån ljusning ibland…

Caps lock

Caps lock – onödig tangent (?) med en egen dag för att få bort den.

Bland de mer harmlösa nyheterna i veckan hittade jag den om att det var CAPS LOCK-dagen igår. Du vet, den där knappen på tangentbordet som är så lätt att komma åt och som åstadkommer stora bokstäver, som om en skriker. Och sen blir andra tecken fel också. Hur som helst, igår var det den internationella dagen för att avskaffa knappen ifråga. Stackars lilla knapp…

 


På det personliga planet
undrar jag mycket över varför mitt antal Twitterföljare ökar. Jag är minimalt aktiv på Twitter, för jag tycker att det är en plats där så många konstiga och elaka människor hänger. Det jag har Twitter till är för att hänga med i nyhetsflödet hjälpligt och för att hitta intressanta lediga jobb. Sen puffar jag för mina bilder på Instagram och för mina blogginlägg via Twitter, men jag har knappt några vänner som är aktiva på Twitter längre heller. Nä, jag funderar på att avsluta mitt Twitterkonto, helt enkelt, för jag ser inte nån större nytta med det.

För att runda av det här inlägget lämnar jag dig med några bilder från jobbet. Det var uppenbarligen Randiga dagen idag. Och dagens go-fika var äppelkaka. Mums!

Detta bildspel kräver JavaScript.


Ha nu en riktigt go helg!
 
Jag ska bland annat hälsa på en konvalescent och träffa en kompis, städa och lassa in däck i bilen för på måndag ska mina fälgar till Clark Kents* vintertofflor få nya gummin för vintern.


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om utomhus och inombords.


Kylan har trängt sig in.
Hur jag än gör hittar den mina innersta vrår. Att gråta hjälper inte. Det gör bara ont när tårarna fryser på kinderna. Jag suger i mig värmen från min älskade och från dem som vill mig väl. Men jag är så rädd att jag ska ta deras krafter också. Bli en energislukare. Bättre då att dra sig undan lite, hålla sig på sin kant.

Natten var fylld av märkliga drömmar. I en av dem var Anna och jag på min förra arbetsplats. Jag skulle sluta och hade massor att avsluta; Anna var där för att hjälpa till. Men jag blev så ledsen när jag inte hittade alla dem jag ville säga hej då till. Faktum är att jag blev så ledsen att jag hoppade upp ur sängen och ställde mig på golvet – och grät. Även i sömnen.

Det var skönt att få sova lite längre idag också. Mitt personliga batteri visar på low och jag gör vad som helst för att ladda det. Äter till och med grönsaker. Men just mackan på bilden nedan är Annas frukostmacka!

Macka med mycket tomat

Macka med mycket tomat…


Ljus och sol och frisk luft
är också bra för att ladda batterierna och få mer energi. Vi gick ut i den halvfrusna oktobersöndagen.

Eklöv

Eklöven har antagit en orange ton.


Det är ännu vackert ute.
Det är fortfarande liv. Men frosten äter sig in i buskar, gräs och löv.

Frostnupna gröna små blad

Frostnupna gröna små blad.


Om det är nånting vi alla måste
så är det att dö. Döden kan vara en befriare, den kan vara vacker.

Frostnupet brunt löv och gräs

Det är dött. Men vackert.


Vi gick till kolonilotterna.
Nån hade eldat där. Inte en människa fanns där. Frosten låg som ett vitt täcke.

Frostiga små gröna blad

Frosten låg som ett vitt täcke.


Till och med vattnet
 i pölarna hade stillat sig.

Frusen vattenpöl

Stillat vatten.


Vi gick mot kvarnen,
men det går inte längre att gå fram till bron och fallet. Husen är uthyrda. Närmaste ladan, dock, har blivit hunddagis. En alldeles lysande idé! Verkligen fin natur för hundarna! Så du som finns på Fejan, hoppa in och gilla Hunderbart Dagis!

 Hunderbart Dagis

Hunderbart Dagis.


På väg tillbaka
mötte jag en före detta kollega, upptagen med nån banderoll. Jag fanns inte för honom, han fanns inte för mig. Jag bara noterade.

Marken var full av fallna löv, fallna hjältar. De har fullgjort sitt uppdrag, nu behövs de inte mer.

Bruna löv på marken

De behövs inte mer.


Kaffe och äppelkaka
efter över fyra kilometers trampade satt fint! Lite inköp av mat och så hem till stan för min del. Här är som igår.

Gul björk

Björken är kvar.


I morgon har jag städdag.
På tisdag ska jag på en mässa, inte för att jag vill, bara för att jag borde. Om jag inte har frusit helt och hållet till is innan dess. Det finns en viss risk. För varje kallt ord fryser en kubikmilliliter av jag. Snart känner jag ingenting, för det går undan.


Livet är kort. Vi måste alla leva ett tag innan vi kan dö.

Read Full Post »

Den varmaste dan hittills tog vi en tur till kusten… Närå, vi åkte till mitt jobb. Mamma tittade på husets utsida och parkerade sig sen i entrén, medan jag åkte upp och skickade iväg en läkemedelsräkning till personal.

Vi hade bestämt att köpa kycklingspett på thaistället, men när vi kom dit var de slut. Det blev biff i stark sås och friterad fisk i stället. Maten tog vi med hem för att ätas i kväll. Jag fascinerades av ett antal bilder som väl gissningsvis föreställer en kung. Men jag tycker att det ser ut som en kvinna med mustasch, i alla fall bilden i mitten och den till höger.

Kvinna med mustasch i mitten och längst till höger? Jag hade gärna haft mustasch om det inte hade ansetts så konstigt som det gör. 


Vi tog en åktur på området
och jag försökte förklara var jag hade jobbat och var jag brukar äta min lunch. Det var tämligen dött överallt och uppe på min arbetsplats träffade jag bara R, som jag pratade med en liten stund. R satt och förberedde höstens lektioner… Känns lite avlägset, denna sommarens hittills varmaste dag. Jag såg också att S satt och jobbade, men h*n såg så upptagen ut att jag inte ville knacka på och störa.

På väg tillbaka stannade vi för att titta på skor. Det var vad mamma ville titta på, själv hann jag knappt med. Vi svängde in med maten i New Village så jag fick ställa den i kylen innan vi fortsatte till Gamlis för en eftermiddagsfika.

Odinsborg serverade oss kaffe och kaka.


På Odinsborg var det lite hejsan svejsan
som vanligt. Servetterna var slut och i stället erbjöds gästerna såna där pappershanddukar som finns på toaletter. Fräscht, liksom… Not! Tjejen i kassan hällde på vaniljsås så mammas äppelkaka simmade. Själv tackade jag nej till mjukglass till min kladdkaka. Det ska vara grädde, för fan! Sen tog kaffet slut. Ungar larmade, gamlingar skrek och en tant gasade på sin eloped så gruset sprutade. Men kladdkakan var svinigt god, svinigt! Och värmde gott i värmen…

Svinigt god.


Mamma frös, jag svettades,
termometern i bilen visade på 28 grader. Allting är kladdigt och svettigt och takfläkten snurrar på max i sovrummet. Inte blev jag mindre sugen på att vara vid vatten när Fästmön messade att det var just vid vatten hon befann sig…

Mamma frös i sommarkylan.


Innan vi svängde hemåt
blev det en tur till Tokerian och apoteket. På Tokerian sprang ungar kors och tvärs så jag höll på att krevera, men annars var där svalt och skönt.

I kväll och i morgon tar vi det lugnt. Jag ska se Tyst vittne i afton. I morgon har mamma tid hos min frissa och efter det tänkte jag att vi skulle göra som Anna och jag gjorde när jag hade klippt mig – gå till Luckan och äta. På fredag väntar nya shoppingäventyr och på lördag ska det shoppas igen, packas samt minneslund besökas. Fullt ös, medvetslös, alltså.

Livet är kort.

Read Full Post »

Jag trodde aldrig att jag skulle längta så till en helg! Den här arbetsveckan har varit så intensiv att Tofflan är oerhört trött i mössan så här på fredagseftermiddagen. Men det är en skön trötthet och jag bävar för tiden som kommer ”sen”. I veckan fick jag besök av M från Arbetsförmedlingen och i morse läste jag ett fint och upplyftande mejl från henne. Äntligen får jag dessutom henne som handläggare i stället för den person jag inte fick nån hjälp eller peppning av, enligt mitt eget tycke!

Det var fredagsfika idag på ”jobbet”. Jag hade bara ätit yoghurt med müsli till frukost och längtade efter mackor. Men det blev kakor den här fredagen också. Såna där goda, frysta… Och eftersom det fanns flera sorter och jag var hungrig provade jag samtliga: Almondy, kladdkaka och äppelkaka.


Gott som slank ner vid tio-tiden!

                                                                                                                                                             Resten av förmiddagen ägnade jag åt att skapa sidor till mina forskartexter, ett jobb jag fortsatte med efter lunch. Dagens lunch var oerhört torftig, så nu sitter jag här med knorrande mage som tillfälligt tystats med ett av äpplena som Fästmön pallade i söndags!..


Päron, mackor och kaffe, en rätt torftig lunch idag.

                                                                                                                                                  Eftermiddagen fortsatte jag med forskarsidorna. Carl gick igenom dem också och vi gjorde en del finjusteringar. Och tänk! De två sista underlagen kom in och jag kunde skapa 2 x 2 nya sidor! Carl är imponerad över svarsfrekvensen och jag fick också omdömet att mina texter är

överlag bra och inte mycket att ändra, troligen

Det känns skönt, för detta har varit/är ett hästjobb! På måndag ska forskarnas texter, nu på webbsidor, ut till dem för en sista granskning. De får alla en svensk sida och en engelsk. Och efter slutjusteringar ska sidorna granskas av fru Chef innan publicering. När allt är ”utskjutsat” är det sen dags att skriva om projekten och fota. Men där är jag inte än… Och det är ju inte säkert att jag är kvar där mer än månaden ut.

Anna fick hem barnen idag, så hon åkte hem till sig efter jobbet klockan 13. Eller hem och hem, det var väl en pojke som skulle hämtas i skolan och väskor och en cykel. Smart nog hade hon lämnat kvar den gamla barnkärran hos barnens pappa som bor nära skolan, så att hon kan stanna vid ICA Solen och få med sig fredagskvällsgott och middag hem.

Vad det blir för middag i New Village, där jag stannar tills i morgon, är i skrivande stund oklart. Men det finns goda ostar i kylen och några kex i ett par burkar. En halv flaska rödvin är kvar sen förra helgen. Ost och kex och vin låter väl inte så tokigt en fredag?

Det blir nog en öl och chips (vi åt inga förra helgen, så det finns kvar i skåpet!) också, möjligen till Tyst vittne om jag orkar stanna uppe så länge. I natt var det nämligen en dålig natt. Jag vaknade vid halv tre-tiden och kunde sen inte somna om på ett par timmar. Låg och vände och vred på mig i sängen, det kliade överallt och jag funderade på min gulliga tandläkare som ringde mig i veckan och som försöker se till att jag får ett bra pris. Jag har emellertid inte bokat nån tid än, det får anstå ett tag tills jag vet lite mer hur framtiden blir… Det är två och ett halvt år sen jag var hos tandläkaren sist, så det är verkligen hög tid för en undersökning.

Read Full Post »