Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Antikintresserad’

Ett härligt antikt inlägg igen!


 

Antikintresserad i JärvsöJepp! Det är skärTORSDAG – med betoning på den sista delen i ordet. För torsdag betyder ju Antikrundan för min del. Jag hängde med tillbaka till Järvsö. Och självklart var mobilen laddad och appen påslagen så jag kunde amatörvärdera från bästefåtöljen i New Village, Uppsala.

De här grejorna tyckte jag var mest spännande i kvällens program:

  • En fin liten Buddha värderade jag helt korrekt till 50 000 kronor.
  • Den gula glasvasen var otroligt vacker – från bästefåtöljen. Experten såg blåsor i glaset med mera och vasen var inte värd ett smack. Jag trodde den var värd 60 000 kronor.
  • Hörnskåpet var både ovanligt och fint. Det värderade både experten och jag till 50 000 kronor.
  • Mumintrollen var värda hela 10 000 kronor. Jag tyckte att de var gulliga, men värderade dem till endast 7 000 kronor.
  • Silverkannan var bara så fin. Ändå var jag snålare än experten och satte ett värde på 80 000 kronor när den senare tyckte 100 000 kronor.
  • Mässingshinken värderade jag till 18 000 kronor och experten till 15 000 kronor.
  • Den läckra glasskulpturen av Bertil Vallien värderade jag till hela        80 000 kronor. Experten la sig på hälften, ungefär.
  • Järvsöskåpet var otroligt vackert. Där var experten och jag överens om värdet, 50 000 kronor.

Denna andra runda från Järvsö tyckte jag var lite svårMen även om kunskaperna var låga hos mig, är det inget fel på intresset. Jag fick diplom som Antikintresserad. Nästa gång är den sista Antikrundan från den här säsongen. Experterna är tillbaka i Västerås- och det är även jag!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett antikt inlägg.


 

Antikintresserad Lidköping 2Äntligen torsdag! Med laddad mobil och påslagen TV var Antikrundan i mitt fokus. Ja, mobilen måste ju vara laddad för att jag ska kunna amatörvärdera via Antikrundans app. Roligt och lärorikt, även om jag naturligtvis aldrig blir varken världsbäst eller expert. I kväll var vi tillbaka på Läckö slott för att se fler fina saker.

De här föremålen tyckte jag var mest intressanta i kvällens program:

  • Hundhalsbandet tog jag full värderingspott på. Experten värderade det till mellan 3 000 och 5 000 kronor.
  • Soffan var lite häftig tyckte jag och ansåg att den borde vara värd runt   14 000 kronor. Experten tyckte bara mellan 10 000 och 12 000 kronor.
  • Stenskulpturen var jättegammal och den värderade jag och experten till ungefär lika mycket, runt 40 000 kronor.
  • Den handskrivna boken värderade experten till 100 000 kronor och jag till 90 000.
  • Ekskåpet blev jag väldigt förtjust i och tyckte att det var värt 12 000 kronor. Experten la sig lägre, på mellan 6 000 och 8 000 kronor.
  • Den gulliga gosedjurshunden värderade jag helt korrekt till 5 000 kronor.
  • Armbandet värderade experten till mellan 40 000 och 50 000 kronor. Jag la mig lite lägre, på 35 000 kronor.
  • Väggsekretären av Bruno Mathsson tyckte jag var både snygg och smart och värd 40 000 kronor. Experten, däremot, ansåg att den var värd mellan 15 000 och 25 000 kronor.
  • Den kinesiska skålen värderade både experten och jag till 50 000 kronor.

Den här omgången var svår. Det finns brister i kunskaperna, men intresset för antikviteter är det inget fel på. Idag fick jag diplom som Antikintresserad. Nästa torsdag är Antikrundan tillbaka i Varberg.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett antikt inlägg.


 

Antikintresserad i VarbergTorsdag och ordningen återställd: jag glodde på Antikrundan. Kvällens program gick från Varberg och där har jag aldrig varit. Vilken tur att Antikrundan åkte dit i somras så att jag åtminstone kunde få se varbergarnas snygga saker! Som vanligt satt jag i mitt högsäte (<== bästefåtöljen) och amatörvärderade via programmets app på min mobil.

Här är kvällens coolaste prylar, enligt min mening:

  • Glasfirren, som var en fågel, värderades till     30 000 kronor. Jag tyckte att det var läcker och ovanlig och satte ett värde på hela 75 000 kronor.
  • Guldbroschen med tre prinsars lockar värderades till mellan 8 000 och   10 000 kronor. Jag tycker den var värd 25 000 kronor.
  • Silverskrinet värderade både experten och jag till 150 000 kronor.
  • Kabinettskåpet värderades till mellan 15 000 och 20 000 kronor. Där var jag överens med experten!
  • Carl Larsson-skissen var både fläckig och trasig, men värd mellan        30 000 och 35 000 kronor. Jag värderade den något lägre, till 25 000 kronor.
  • Briljantbroschen värderade experten till mellan 33 000 och 37 000 kronor. Jag värderade den mitt i prick, till 35 000 kronor.
  • Hästekipaget värderade experten till mellan 50 000 och 60 000 kronor. Jag la mig lite lägre, på 45 000 kronor.
  • Spegeln värderades till mellan 8 000 och 12 000 kronor. Jag la mig lite högre, på 15 000 kronor.
  • Fickuret visade sig vara värt 50 000 kronor. Jag värderade till 40 000 kronor.

Nästa vecka är Antikrundan tillbaka i Simrishamn. Jag hoppas att jag har blivit lite bättre på att värdera till dess. I kväll var jag antikintresserad – och det stämmer ju.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett antikt inlägg.


 

Antikrundan Simrishamn 2016Äntligen! I kväll var det säsongsstart för AntikrundanJag bänkade mig med laddad mobil och körde igång appen. Men… jag måtte vara rejält rostig, för nån vidare antikvärderingsperson var jag inte idag, bara antikintresserad. Roligt var det i alla fall att se alla fina prylar. Lite extra roligt eftersom jag själv köade för att få några saker värderade när Antikrundan spelades in i Uppsala. (Jätteglad var jag emellertid inte efter sex timmars köande, men jag är ändå nöjd att jag kunde pricka av en sak på min bucket list*.)


De här grejorna tyckte jag var mest intressanta i Simrishamn:

  • Svartgodset, flaskan för brännvin. Den tyckte jag skulle vara värd uppåt   8 000 kronor, men den blev värderad av experterna till mellan 2 000 och   3 000 kronor.
  • Kinesiskt fat. Fatet var stort, väldigt vackert och värderades till nånstans mellan 75 000 och 80 000 kronor (min värdering: 85 000 kronor).
  • Saltkaret värderades till mellan 45 000 och 55 000 kronor av experterna och till 40 000 kronor av mig.
  • Dryckeskärlet från 1500-talet värderade både jag och experterna till cirka 30 000 kronor.
  • Fåtöljen var otroligt snygg och jag värderade den till 85 000 kronor. Experterna la sig ”bara” på 50 000 kronor.
  • Skäktknivar var dagens bra, bättre, bäst. Där fick jag inte ett enda poäng…
  • Glasbägaren, gammal och skir, värderade både jag och experterna till ungefär 55 000 kronor.
  • Kartboken, som ägaren hade kallat skit, visade sig vara värd en halv miljon. (Min värdering: 400 000 kronor).

Nästa program filmades i Uppsala i augusti förra året. Och den som tittar riktigt noga kanske ser en och annan känd profil…


*bucket list = saker man vill göra innan man ”kick the bucket”, dvs dör

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Antikrundan i Uppsala: Sex timmar för tre minuter

Ett inlägg om en lördags köande.


 

Att köa i sex timmar och sen få höra att jag själv kan googla på värdet kanske hade gjort nån annan förbannad. För mig var det ändå en häftig upplevelse att ha varit med om detta igår, när Antikrundan besökte Uppsala.

Klockan tolv skulle portarna öppnas till Uppsala Konsert & Kongress och antikintresserade med spännande saker släppas in. Jag åkte ner vid elvatiden – och hittade slutet av kön på husets baksida. Fast då ringlade den sig några varv på framsidan först. Det var en het dag och första timmen hade jag turen att stå under ett skuggande träd. Därefter blev det hett om örona. Eller mest om ansiktet och nacken – jag försökte snurra runt då och då för att inte bränna mig. Det lyckades väl sisådär. Fejan och nacken hettade som eld under lördagskvällen.

Solbränd i nacken

Det hettade bra…


Fästmön anslöt vid 12-tiden
och det var tur. Det finns inte så mycket en kan roa sig med när en bara står och står och står. Men hon stod troget vid min sida, smet bara iväg för att köpa dryck åt oss en gång och när vi kommit runt till framsidan, kaffe åt oss och bulle till mig. Barnen, det vill säga 23-åringen och 13-åringen, fick klara sig utan sin mamma under lördagseftermiddagen. När vi nästan nått målet, det vill säga experten och hans bord, ringde äldsta bonussonen. Anna blev entledigad från matlagningen.

Kölapp nr 25

Vi fick så småningom en kölapp…

En försökte kika lite på vad andra hade med sig och vilka föremål som filmades för TV. En kvinna släpade på en enorm träfigur med ett hål nånstans strax under mitten. Självklart spekulerade jag i vad det hålet var till för. Eller vad som eventuellt saknades där. Annars var det konst, klockor, skrin och en och annan märklig mackapär som paret bakom oss hade med. Jag tror aldrig de fick veta vad det var – jag hörde fragment av ett samtal dem emellan efteråt, på en närbelägen lokal.

På avstånd beundrade vi antikexperter, men träffade också på det härliga gänget C, A och B som fotade hej vilt. En annan gammal bekant steg ur kön för att hälsa och pinsamt nog kände jag inte igen Arne först. Det var väl en sex år sen eller mer sen vi sist sågs. Mindre hår ovanpå huvudet, mer i ansiktet gör viss skillnad, vilket jag tänkte och han själv sa.

Efter ungefär sex timmars köande fick vi en kölapp och tillträde till lokalen. Att gå runt och titta fanns det varken ork eller tid för vid det laget. Vi blev placerade i ytterligare en kö, men denna var kortare och gick direkt till litteraturexperten, som jag ville träffa.

Jag hade med mig…

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

I ett av 15 band Sveriges historia, ett uppslagsverk jag fått av pappa efter farfar, hittade jag för länge sen en Stockholms Posten från den 15 mars 1792. Jag tog med mig den del av uppslagsverket i vilken jag förvarar tidningen och halade upp den ur min rygga. Litteraturexperten tog boken, vände på den och deklarerade att det inte var nåt värde i den. Jag bad honom öppna boken på ett visst uppslag där Stockholms Posten låg. Han tog upp tidningen, inte särskilt försiktigt, och sa lojt:

Jag har nog sett en åtta stycken Stockholms Posten idag…

Jag bad honom vända på tidningen och läsa det som var skrivet med bläck.

Ah! Då är det en annan femma. Den här är det värde i!

Fast vad det var för värde tyckte han att jag skulle googla på… Bara det att jag har försökt göra det och inte hittat nåt. Det var liksom för att få svar av en expert som jag gick till Antikrundan. Jag hade inte förväntat mig att få höra att jag skulle googla på det, nåt jag självklart redan har gjort och gör då och då, hittills utan nån framgång. Idag på morgonen fick jag i stället god hjälp och bra tips från Uppsala Auktionskammare, som sett mina bilder på Instagram. Stort TACK!

Miniatyrerna då? Litteraturexperten sa om den ena…

Den är ju inte ens bunden…

Varpå jag svarade:

Nej, det är små kort med bibelord i asken.

Han tittade en gång till på den silvriga asken de låg i och sa att han inte orkade kolla om den är gjord av silver.

Den lilla miniatyrbibeln, Nya testamentet på engelska, tittade han nästan inte på, trots att jag försökte göra honom lite intresserad genom att påpeka att det i dess silverfodral finns ett förstoringsglas.

Värdet för miniatyrerna sattes till 500 kronor styck. Och värdet på Stockholms Posten får jag alltså googla på. Eller nej, jag har fått annat tips från Uppsala Auktionskammare, ju!

Jag är inte missnöjd med min lördag. Det var en häftig upplevelse att få ha varit med, även om det mest innebar att stå i kö. Aningen frustrerande var det dock med de svar och det bemötande jag fick av experten, men jag är inte besviken – jag är van att googla på saker sen tiden vid Sigtuna kommun, om en säger så… Om miniatyrerna hade jag gärna velat veta mer, särskilt tidsbestämma dem. Det jag själv tror är att det lilla Nya testamentet följde med min pappas farmor Mabel från hemlandet England när hon flyttade till Finland som fru Hurtig.

Den som tänker ta sig till en Antikrundeinspelning nån gång rekommenderar jag följande:

  • vatten (om det är varmt)
  • drick lagom (det kanske inte finns tillgång till toa hur som helst…)
  • paraply (skydd mot solen)
  • ha sällskap (du fördriver tiden och du kan gå ifrån en stund, kanske sitta ner)
  • bra skor
  • lätt matsäck och gärna nåt som ger snabb energi
  • saker du orkar bära och hålla reda på. Du ska nämligen göra det ett antal timmar…

Annas och mina vägar skildes snabbt åt efter den så kallade värderingen. Jag traskade över torget och unnade mig en lördagsmiddag och två stora starköl på lokal. Soulfood på Väderkvarnsgatan har bra priser på riktigt bra mat, trots att de tagit bort grillspetten från menyn!

Medan jag åt kollade jag läget med Kommunalrådet, som öppnade sin retro-, antik- och vintagebutik igår. Tyvärr hade jag inte möjlighet att gå dit, men på onsdag är affären öppen kl 15 – 18 och då ska jag ta mig till Hjalmar Brantingsgatan 4 A.

Hemma i New Village värmde jag morgonens överblivna kaffe och la mig på sofflocket. Jag var så trött att jag inte ens orkade sitta i bästefåtöljen…

Kanske ser du skymten av mig på TV i januari, när denna inspelning från Uppsala visas på SvT. Till dess får du nöja dig med de bilder jag tog igår:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett sista antikt inlägg för säsongen.


 

Snyft! I kväll var det säsongsavslutning för Antikrundan. Örnsköldsvik fick besök igen. Jag slog mig naturligtvis ner i bästefåtöljen framför TV:n, höjde volymen och startade appen. Det är riktigt roligt att amatörvärdera och jag lär mig massor! Kanske kan jag ställa upp som en av experterna när Antikrundan spelas in här i Uppsala på Uppsala Konsert & Kongress den 22 augusti???

Tavla av råtta

En tavla – av råtta!!!


Säsongens sista program
spelades emellertid in lite norr om Uppsala, i Örnsköldsvik alltså. Som vanligt fick vi tittare se fina saker.

De här föremålen tyckte jag var mest intressanta i kvällens program:

  • Tavlan av råttskinn (värderad till 10 000 kronor)
  • Silverdosan (värderad till 30 000 kronor)
  • Luktdosan (värderad till 10 000 kronor)
  • Fällbordet (värderat till mellan 8 000 och 10 000 kronor)
  • Halsbandet (värderat till 40 000 kronor)
  • Äpplet (värderat till mellan 40 000 och 60 000 kronor)

Amatörvärderingsfinalen då? Ja jag värderade hej vilt, men var alldeles för snål och värderade för lågt. Bara två fullpoängare blev det. På diplomet står det Antikintresserad och det stämmer alldeles utmärkt. Jag ÄR genuint antikintresserad.

Antikintresserad i Örnsköldsvik

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om spännande gamla saker.


 

Torsdagskvällar klockan 20 är heliga för mig. Då får Antikrundan hela min uppmärksamhet. Samtidigt amatörvärderar jag föremålen via appen – om det trådlösa nätverket samarbetar. Det händer att det inte gör det, Bredbandsbolaget!!!

Tavelvärdering i Antikrundan från Örnsköldsvik foto CarlJohan Söder SVT

Ifrågasatt tavelvärdering i Antikrundan från Örnsköldsvik! Experten Andreas Rydén värderar en Bengt Lindström. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats. Foto: Carl-Johan Söder/SVT)


Platsen för kvällens runda var Örnsköldsvik. 
Där har jag inte varit nån endaste gång. Det är tur att Antikrundan finns, för som tittare får man inte bara se fina saker, man får resa också.

Men de här föremålen fastnade jag för i kväll:

  • Millesskulpturen (Panfiguren värderades först till mellan 40 000 och 50 000 kronor. Den värderades upp rejält till mellan 60 000 och 80 000 kronor när den sen hittades utanför Dramaten.)
  • Tekannan (Värderad till mellan 12 000 och 15 000 kronor)
  • Leksaksbilen Cadillacen från 1951 (Värderad till mellan 20 000 och 30 000 kronor)
  • Golvlampan (Värderad till 40 000 kronor)
  • Krabbfatet (Värderat till 15 000 kronor)
  • Fåtöljerna och skänken (Värderad till sammanlagt 80 000 kronor)

Hur jag lyckades med mina värderingar i kväll? Tja, jag tog poäng på alla föremål utom två, men nådde bara upp till en stjärna. Jag fick diplom som antikintresserad:

Antikintresserad i Örnsköldsvik

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »