Julen är slut, hösten är här, eller..?

Ett förvirrat inlägg.

---

 

Höstväder igår kväll med regnet mot rutan.

Igår kväll kom regnet. Älskade regn! Det var som om det höll på att bli höst igen. Fast… även om det tog bort en del av den förhatliga snö som fallit gissade jag att det skulle komma ett bakslag. Och mycket riktigt! Under natten blev det kallare igen och regnet övergick i snö. När jag slog upp mina ljusblå i morse höll vaktis på att ploga för fullt här utanför. Synd att han inte sandade också – det var nämligen snorhalt. Och är fortfarande.

Temperaturen fortsätter att sjunka och det snöar fortfarande lite lätt. Jag avskyr verkligen vintern med kyla och halka, men jag måste erkänna att en solig vinterdag kan en till exempel ta riktigt fina foton. Nu har jag inte så stora möjligheter att göra detta eftersom jag jobbar ganska mycket och det är mörkt när jag kommer hem. Men jag kunde ha gått ut för att fota i lördags, till exempel…

Nej, jag klagar inte på mitt jobb, jag trivs fortfarande och tycker att det är roligt. Igår hade jag inte alltför mycket att göra, bara, men idag satte jag fart och försökte fixa till några foton – med viss igångsättningshjälp av NK*. Sen fick jag en beskrivning att textgranska och den kom jag nästan halvvägs i. I morgon väntar ett arbetsmöte efter lunch kring en rapport. Kanske blir det en spännande lunch, dessutom, med författaren och dess moder. Det vore så roligt om det blev av!

Jag kom ihåg att ringa min läkarmottagning och förnya recept på två mediciner idag. Toppenfint att nån från mottagningen ringde tillbaka lite senare på dan för att verifiera att min receptförnyelse gått fram. På fredag ligger ett e-recept på apoteket.

Det blev vinter igen idag, inte helt oväntat.

När klockan närmade sig gå-hem-dags gäspade jag och NK ikapp. Men det var bara att försöka hålla sig vaken så en inte slirade av vägen. Innan jag fick träda innanför hemmets dörrar skulle jag handla, så jag stannade vid Tokerian. Tre matkassar följde med hem – och ändå glömde jag köpa mjölk och Bregott havssalt… Trött jag blir på mig själv…

Eftersom jag fortfarande var på benen när jag kommit hem gjorde jag nästan helt slut med julen. Alla stakar och stjärnor åkte ner, stoppades i kartonger och påsar och förpassades ut till förrådet. Kvar att göra nu är att köra en maskin med julrött, men det blir i morgon. Vid 19-tiden kunde jag äntligen inta min middag mina två rostade mackor med ost och två glas mjölk. Medan jag tuggade på mackorna kollade jag TV-programmet framöver. I afton blir det nog Veckans brott klockan 21 på SvT 1 för min del, för det är säsongsstart. I morgon ser jag fram emot premiäravsnittet av Vänligen Lars Lerin klockan 21 på SvT 1. I totalt sex avsnitt träffar konstnären Lars Lerin lika många kändisar. Först ut är Anni-Frid Lyngstad. På torsdag är det säsongsstart för Antikrundan. Första avsnittet är från Simrishamn, men nästa veckas avsnitt är inspelat i Uppsala. Den som kollar då kanske får se en och annan lokal kändis… (Jag ska ALDRIG glömma Anne Lundbergs iskalla ögon…) Till torsdag får jag träna upp mig på värderingarna genom att kolla Antiktidningen, som kom idag i postboxen. Antikrundans app är redo att användas igen på mobilen!

Vilka TV-program tittar DU helst på??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

Tofflan på en TV nära dig.

*NK = Närmaste Kollegan

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Säsongspremiär: Antikrundan från Karlskrona

Ett antikviterat inlägg.

---

 

Ett program som definitivt höjer kvaliteten på SvT är Antikrundan. Dessutom höjer programmet min livskvalitet. I kväll var det säsongspremiär från Karlskrona. Självklart var både Knut Knutson och Anne Lundberg där. Jag själv deltog – med appen – från bästefåtöljen.

Knut Knutson och Anne Lundberg var i Karlskrona. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats. Foto:Carl-Johan Söder/SVT)

I kväll körde den tjugosjätte säsongen av Antikrundan igång. Förutom Karlskrona besöker experterna Jönköping, Norrköping, Mariehamn, Falun och Örnsköldsvik. Det blir totalt tolv avsnitt, det vill säga två avsnitt från varje stad. Några nya ansikten (klockexperterna Mikael Wallhagen och Per Ekelund) bland experterna får vi tittare se, liksom ett återseende (bokexperten Inger Johansson-Thor.)

Premiärkvällens höjdpunkter var, enligt min mening:

• Tennservisen (ett fat värderat till 100 000 kronor och en terrin värderad till samma)
• Diamantringen (värderad till 90 000 kronor)
• Spegeln (värderad till 15 000 kronor)
• Gulduret (värderat till 18 000 kronor)
• Vasen (värderad till 300 000 kronor).

Mina egna värderingar tycktes hyfsade i kväll:

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Vem efterträder mr Efterlyst???

Ett spekulerande inlägg.

Tack vare mina bonusbarns pappa lyftes min blick till TV-rutan i afton klockan 21. Då gick nämligen det sista avsnittet av Efterlyst under Hasse Aros ledning. Jag har följt programmet av och till under alla år. Mest i början, ska jag erkänna, och då mest för Brynolf Wendts skull. Han hade ju så… speciella uttryck. Brynolfs favoritord var definitivt

huliganer

och det ordet användes flitigt i dialogerna här hemma.

Men med Hasse Aro blev programmet mer seriöst och samtidigt fartfyllt. Det blir nog ingen enkel uppgift att efterträda honom. Därför tänkte jag

hjälpa 

TV3 att en lämplig efterträdare – oavsett vad h*n gör nu. Här är mina förslag:

• Anne Lundberg (hon syns ändå överallt och kan vi slippa se henne i Antikrundan blir det rätt bra)
• Ernst Kirschsteiger (han kan nog fånga in de flesta i nåt hemtvinnat, växtfärgat garn som han sen dekorerar studion med)
• Arne Weise (alltså, ta tillbaka denna Snett med naturen-man, denne… jultomte – i rutan!)
• Linda Lindorff (har ju ganska bra hand med lantbrukare, kanske också med missbrukare av… brott..?)
• Gudrun Schyman (hon kan prata omkull de flesta)

Detta var några Toffelförslag. Har DU några andra kandidater? Seså, skriv ner namnet/n i en kommentar här och låt oss hjälpa TV3. För det blir väldigt, väldigt svårt att hitta nån riktigt bra efter Hasse, det blir det…

Livet är kort.

Read Full Post »

Lördagskväll vid sjön och TV:n

Ett inlägg om en lördagskväll hos mamma.

I afton var Findus vår kock. Mamma åt nån grismuskel, jag kycklingdito. Det var rätt OK med en öl till.

Findus kockade. 

Efter maten tog jag en promenad ner till sjön. Då var klockan runt 19. Jippot pågick fortfarande och jag såg en löpare komma stapplande på gatan – som var avstängd för biltrafik. (Hört det förut?)

Passerade mitt favorithus här i stan och lyckades fånga ett av husets torn med iPhonens annars rätt kassa kamera.

Ett hus med torn.

Vätterpromenaden var grå och trist, men det var ändå ganska varmt. Mamma hade ont och orkade inte gå, jag haltar fram igen eftersom hälhelvetet gör ont efter källarfixandet. Överväger att lära mig gå på händerna (har jag aldrig kunnat, men vaffan, jag är utvecklingsbar!) i stället för på mina onda fötter…

Försöker gå på händerna.

Ganska folktomt nere vid vattnet, men ett par funktionärer såg jag samt ett par som stod och metade. Bron stod kvar även i kväll.

Den stod kvar i kväll. 

Kvar fanns också pilträdet vid den lilla bryggan där jag åkte skridskor ett par gånger som barn. Ja, när jag var barn, på stenåldern, åkte man inte på nån konstgjord skit-is utan på riktig is, frusen ovanpå Vättern.

Pilträdet är också kvar.

Sen gick jag hem till mamma som satt och retade upp sig på typ ”allt” på TV:n, men Anne Lundberg i synnerhet. Det var svårt att njuta av Kommissarie Banks eftersom jag hela tiden måste försöka svara på frågor… Men jag hade vissa njutningsmedel så att det blev uthärdligt…

Njutningsmedel.

I morgon ska jag ner i källaren igen eftersom det plötsligt dök upp flera saker. Därefter blir det storhandling samt besök hos pappa. Och så äter vi kinesiskt i morgon kväll. Findus får ledigt!

Livet är kort.

Read Full Post »

Antikrundan 2013: Linköping igen!

Torsdagskväll och dags för Antikrundan. Rundan har nu vänt tillbaka till Linköping där man var för ett tag sen. Dags igen att återse mina hemtrakter (Linköööping ligger ju nästgårds till Metropolen Byhålan.)

Ett guldur i Linköping.

Just de här föremålen i kvällens program tyckte jag var lite häftiga:

• Anne Lundberg. ÄH, jag bara skojar!
• En dam kom med guldörhängen. Örhängena var förändrade, vilket minskade värdet. Smycken sades ha 15 000 kronors guldvärde, men värdet på dem som örhängen sattes till 35 000 – 40 000 kronor.
• En gosse kom med en klocka. Men klockan var inte antik! Trots det värderades den till en tusenlapp. Killen hade köpt den för 15 spänn.
• En kvinna kom med en vas som hennes pappa hade hittat. Grodor och andra djur klängde på vasen, som var så där fulsnygg. Värdet sattes till mellan 4 000 och 8 000 kronor.
• En kvinna kom med en jättevacker ring och lite andra smycken. Ringen värderades till 25 000 kronor. Ett pärlhalsband med en revolutionsring som lås värderades till 100 000 – 125 000 kronor.
• En kvinna kom med en bröllopsbild på John Lennon och Yoko Ono i Gibraltar. Hon hade betalat väldigt lite för det. Foton av den här sorten värderas till mellan 3 000 och 5 000 kronor.
• En kvinna kom med en liten kvinnoskulptur av Alice Nordin. Värdet sattes till mellan 15 000 och 20 000 kronor.
• En kvinna kom med en tavla av Einar Nerman. Tavlan var ett porträtt av kvinnan själv som femåring! Kvinnans pappa beställde tavlan som present till kvinnans farfar. Tavlan kostade 5 000 kronor då och värderades till mellan 10 000 och 15 000 kronor idag.
• En man kom med ett guldur – se bilden ovan! Uret var från 1800-talets mitt. Klockan hade en slagfunktion. Uret värderades till ungefär 8 000 kronor.
• En kvinna kom med en blå Mingskål. Skålen värderades till 50 000 kronor.
• En kvinna kom med ett gult glas som inte kunde identifieras.

Nästa vecka går Antikrundan från Halmstad igen.

Livet är kort. 

Read Full Post »

Antikrundan 2013: Halmstad

Förra veckan var det ju säsongspremiär för ett av de TV-program som jag har följt längst, Antikrundan. Och så klart jag inte missar det i kväll heller! Kvällens program var från Halmstad.

Bosse och Knutte, med samma efternamn men inte gifta, för Bosse stavar Knutsson med två s, Knutte med ett. Men de är båda två experter i Antikrundan. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)

Anne Lundberg skorrade vidare, men jag måste ändå säga att hon känns lite nedtonad, tack och lov. Men hon var tvungen att tramsa lite, förstås, om kärleksstaden Halmstad.

• En kille som såg lite rolig ut med långt, lockigt skägg, kom med ett Marimekkotyg. Jag avskyr verkligen Marimekko, alldeles för färgglatt för en som föredrar tjockis-svart. Värderingen för tyget landade på mellan en tusenlapp och två.
• En kalkstensburk som kostat 30 kronor värderades till cirka 5 000 kronor. Men så var den rätt häftig också!
• Ett äldre par kom med en jättefin nattljusstake från 1750-talet. Paret äger faktiskt ett par stakar. Värderingen sattes till hela 100 000 kronor. Dessutom tog paret med ett (av två) silverfat som värderades till         125 000 kronor…
• Ett otroligt vackert skrin i sköldpaddsskal daterades till 1600-talets slut när just sköldpadda var ett populärt material. Skrinet värderades till mellan 30 000 och 50 000 kronor.
• Knutte, iförd hemsk kavaj, tog emot en rätt gravid tjej och ett bord. Tjejen hade betalat 8 000 för den väldigt stora och tunga möbeln. Bordet är troligen nytillverkat, även om skivan ursprungligen hade varit ett golv, ungefär hundra år gammalt.
• Ett par kom med en GAN-tavla som de hade fått i lysningspresent. Tavlan var ganska gräslig, vilket också kvinnan tyckte. Denna akvarell värderades till cirka 100 000 till 125 000.
• Ett stort fotoalbum med 150 bilder från Indien från 1860 – 1880-talet kom med en man. Bilderna visade sig vara väldigt sällsynta och av god kvalitet. Mannen hade gett 1 800 kronor för albumet. Idag värderades det till… minst 150 000 kronor.
• En kvinna kom med ett otroligt vackert skrin i porfyr. Några små naggar i locket, men annars i bra skick. Skrinet värderades till 15 000 – 20 000 kronor.
• En annan kvinna kom med en rysk medalj i 23 karats guld. Medaljen är troligen från 1900-talets början. Medaljen värderades till mellan 35 000 och 40 000 kronor.
• En man kom med två underbart vackra ringar. Den ena, med rubiner och diamanter, värderades till 16 000 kronor. Den andra ringen, med diamanter, värderades till 150 000 – 200 000 kronor.

Nästa vecka går Antikrundan från Gävle.

Livet är kort.

Read Full Post »

Säsongspremiär: Antikrundan

Torsdagar innebär inte enbart Tofflans hiss- och disslista. I terminerna kan det betyda Antikrundan på SvT1. Idag gjorde det det, för det var säsongspremiär. Äntligen! (Fästmön låg och halvsov i soffan.)

Antikrundans experter. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)

Totalt blir det sex orter och tolv program. Säsongens första gick från Linköööping, döh! Och så där får bara såna som jag och FEM skriva, för vi är äkta östgötar!

• Först ut var en dam med en spindelbrosch med rosenstenar och granater. Broschen visade dig ursprungligen ha varit ett hänge. Värderingen sattes till hela 60 000 kronor!
• En bägare/kanna med etui var ett annat läckert föremål. Bägaren har varit i mannens släkt under hundratals år och är gjord cirka 1680 i Hamburg. Värdet kan vara upp till 600 000 kronor.
• En rysk porslinstavla, otroligt vacker, värderades till mellan 100 000 och 150 000 kronor.
• Ett klumpedumpe-lejon av Lisa Larsson från 1960-talet värderades till mellan 3 000 och 4 000 kronor. Lågt, tyckte experten. Högt, tyckte jag som också anser föremålet ganska fult.
• Ett vackert halva-bord med vit marmor skiva värderades till cirka 100 000 kronor.

Jag gillar Antikrundan, men jag blir fullkomligt galen på Anne Lundberg. Hon är som den där kakaduan i Kalle Ankas fotografiska expedition som visas om jularna – dyker upp både här och var. Ta bort! Hon är bara för mycket överallt! Då blir Antikrundan perfekt!

Annars, en riktigt bra start på Antikrundesäsongen, tycker jag!

Livet är kort.

Read Full Post »

Reklamfilmer – who loves them???

Ja, inte jag i alla fall. Alltså jag tillhör inte skaran som älskar reklamfilmer. En gång i tiden var det kul. Som när man kunde gå på bio utan att bli ruinerad. Då var det lite häftigt med reklamfilmer för såväl godis som tandkräm. Men nu… Jag tror att sista gången jag skrattade åt en reklamfilm var nån av dem med Ipren-mannen. Du vet han med blåa armar och ben. HAN var rolig, han!

Idag försöker de som tillverkar nya Ipren göra nya reklamfilmer och jinglar för radio. Hittills har det bara blivit tråkigt och irriterande och inte ett dugg kul.

Jag kollade en del på TV igår kväll och det är så tröttsamt med all reklam. Siba-reklamen är bara så uttjatat tråkigt och jag förstår om Peter Pluntky ville göra en insats där. Tyvärr blev han av med jobbet på Anne Lundberg-rundan, jag menar Antikrundan. Det är synd. Varför inte ta bort Anne Lundberg i stället, hon dyker ju upp och irriterar lite här och var, inte enbart i Antikrundan, ungefär som Ipren-mannen. Fast med den skillnaden att Ipren-mannen var rolig. Anne Lundberg är bara… för mycket och överallt. Dessutom förstår jag inte vad hon säger. Knappt. Antikrundan har blivit tramsig, tycker jag och förstår inte varför Peter Pluntky fick gå. Larv!

ICA-reklamen har varit en långkörare, en sorts såpa där vi tittare och konsumenter har lärt känna karaktärerna. Men frågan är om det inte räcker snart. Den är liksom inte rolig längre. För reklamfilm ska ju uppenbarligen vara humoristisk. Coop försöker ta efter som värsta härmapan och det blir inte heller roligt. Inte ett dugg. Bara irriterande.

Men mest irriterande av alla reklamfilmer och jinglar just nu är nog baske mig IKEAs. Jag tänker då på dejtreklamen. Lyssna själv här och… må illa!

Vilken reklamfilm eller jingle tycker du är hemskast???

Read Full Post »

Antikt från Nyköping

Kvällens Antikrundan på SvT1 gick från Nyköping, en av Sveriges äldsta städer. I programmet värderades en del märkliga ting eller vad sägs om en örnklobägare och en platåsko, med mera? Dessutom fick vi kika in i Sveriges enda magiarkiv med massor av spännande trolleriprylar.

Många av föremålen var vackra och fick höga värderingar. Habegäret brände i magen, men ögonen nöjde sig med att godistitta. Bland mina favoriter var den blåa vasen, ett vandringspris från en skidtävling (vasen värderad till cirka 25 000 kronor), ett fint porträtt av en ung flicka, målad av en holländsk målare (värderad till mellan 100 000 och 250 000 kronor), ett vackert jämtskåp (värderat till mellan 200 000 och 250 000) samt en brosch med rubiner och diamanter (värderad till mellan 35 000 och 40 000 kronor).

Anne Lundberg besökte en av Sveriges mest kända skulptörer, Gudmar Olovsson, i hans ateljé i Paris. Dessvärre är denne konstnär tämligen okänd i sitt eget hemland, trots att han gjort skulpturer av kända personer som Ingrid Bergman, Charles de Gaulle och svenske kung Carl XVI Gustaf.

Anne och Gudmar skålar i champagne, en dryck som enligt Gudmar finns i många kostverk. Bilden är lånad från SvT:s hemsida.

                                                                                                                                                    Joakim Bengtsson och Knut Knutsons fynd från förra veckans loppistur auktionerades ut. Av de 2 000 kronor de fick spendera vardera gick Joakim ut som segrare  – med en hundralapp över ursprungsbeloppet! Högst värderade prylen blev en äppelskalare som auktionerades bort för 700 kronor.

Nästa vecka går Antikrundan från Grängesberg.

Read Full Post »

Säsongspremiär för Antikrundan!

Det är två TV-serier jag följer – och de är helt olika sinsemellan! Den ena är Desperate Housewives, som brukar gå på Kanal 5, den andra är Antikrundan på SvT 1. I kväll hade den senare serien säsongspremiär, nåt jag självklart inte missade!

För 21:a säsongen får vi möta Knut Knutson och de andra antikvetarna. Ja, alla har ju inte varit med lika länge som Knut, men programmet sänds för 21:a säsongen. Äntligen får vi se Knuts kaninryckningar vid näsroten av hänförelse över ett orört, antikt objekt, gärna nåt riktigt ovanligt.

Det blev publikrekord i Höganäs.

                                                                                                                                                            Premiäravsnittet gick från skånska Höganäs. Programledaren Anne Lundberg besökte också såväl en antikmässa i Maastricht som konstsamlaren Bert Karlsson i Skara.

Men roligast och mest intressant är nog när de kunniga experterna berättar om de olika föremål folk kommer med. Och så värderingarna, förstås! För alla som gör sig omaket att köa i timmar vill väl för 17 veta vad deras objekt är värt – trots att så gott som alla höjer oskyldigt på ögonbrynen när experten börjar tala värde… Den som inte vill göra sig omaket att köa och att rodna i TV, kan söka gamla värderingar i programmet via SvT:s Antikrundesida.

I kvällens program visades och värderades bland annat en tysk föregångare till Barbie-dockan, en urläcker och värdefull madonna i elfenben, en snäckask, en handgjord lagård med djur, en fulsnygg 80-talslampa med mera.

Nytt i den här säsongen är skitsnygga vinjetter i programmet samt upplysande pop up-rutor med kort info om nåt kring föremålet. Kul och informativt! Värdefulla tips delas också ut. Denna gång fick tittarna se hur man kan rengöra flottigt porslin, ett riktigt tålamodsprövande göromål…

Nästa program är inspelat i Söderhamn. Då besöker Anne Lundeberg också centerledaren Maud Olofsson som är mortelsamlare.

Read Full Post »