Stjärnorna på Slottet: Christer Lindarws dag

Andra delen – andra dagen av säsongens Stjärnorna på Slottet var Christer Lindarws. Tyvärr missade jag början eftersom jag fick besök, men sen kastade jag mig i TV-fåtöljen och insöp Chrippe & co!

Christer Lindarw, dagens stjärna och en gång utsedd till Sveriges snyggaste kvinna.

Jag hade verkligen sett fram emot kvällens avsnitt, så det var synd att jag missade början. Enligt mamma pratade Christer då mest om sin uppväxt med en ensamstående mamma. Sen berättade han förstås om hur han kom in på den yrkesbana han gjorde och hur det kunde bli succé.

Christer visade sig vara ett stort fan av småkakor, så förmiddagens aktivitet visade sig vara bakning av sju sorters kakor…  Men först fick vi se de övriga deltagarna stappla fram på högklackat, iförda var sin rosa boa. Christer gav dem slutligen en lektion.

Dagens roligaste var när Christer lurade de andra att de skulle göra nån sorts bungyjump på en pulka nerför taket på slottet. Kvartetten såg mycket tveksam ut, rentav livrädd. Men när en av männen slutligen erbjöd sig att testa avslöjade Christer att det var ett skämt – och så gick de och fikade.

Till kvällen sminkades damerna till Anita Ekberg, medan herrarna klädde sig i mörka kostymer, smala slipsar och solbrillor.

Jag tyckte veckans program var bra mycket bättre än förra veckans, men det kanske har att göra med att jag tycker att Christer Lindarw är en mer intressant person än Kim Anderzon. Däremot tycker jag att en timma känns kort! Jag skiter rätt mycket i vilka aktiviteter stjärnorna ägnar sig åt. Det roliga och intressanta är när de berättar om sig själva, kanske avslöjar nåt man inte hade haft en aning om. I Christers fall har jag ofta funderat över att det trots att han är så känd aldrig har florerat några rykten om kärleksaffärer kring honom. Han avslöjade i kväll att det hade funnits såväl kärlekar som flirtar i hans liv – varav en del rätt kända personer. Men det var ganska sorgligt när han berättade att han aldrig hade bott ihop med nån, att han varit en typisk ensamvarg hela sitt liv…

Christer Lindarws dag får högt betyg för att den var intressant – trots att de, enligt Christer, skulle ägna sig åt att göra inget. Men tyvärr är de personliga samtalen och berättelserna för korta – alternativt hårt klippta.

Näst vecka är det Louise Hoffstens dag och den ser jag också fram emot!!!

Read Full Post »

Fredag med foton, vimmel och gamla och nya vänner

Fredag skulle vi se foton, hade vi bestämt. Efter en bastant frukost, där vi naturligtvis satt och kommenterade allt och alla, gav vi oss ut i fotriktiga sandaler, vi är ju två robusta fruntimmer… Efter fem minuter träffade vi bekantingarna A och J från Metropolen Byhålan, ett kärt återseende. Tyvärr har mycket tråkigt hänt sen sist, men ändå står vi här idag… Livet kan ta märkliga vändningar…

Vi promenerade genom Kungsan. Lite kul att se i dagsljus vad som fanns där och inte bara nattens mystiska människor och ställen…

Anna i Kungsan.

                                                                                                                                                            Min Pride-flicka poserar mycket ovilligt, men här fick jag henne att ställa sig nedanför den gigantiska scenen.

Min Pride-flicka!

Solen var lika stark som dagen innan. Och överallt vimlade det av regnbågsflaggor…

Sol och regnbågsflaggor över allt!

                                                                                                                                                            När vi passerade Slottet såg vi en härlig fontän. Jag försökte få Anna att göra en Anita Ekberg, men hon vägrade.

Vatten, utan Anita och Anna.

                                                                                                                                                                Kung Gustaf III stod rak i ryggen och syntes försöka dirigera flaggorna att blåsa åt Kungsträdgården till. Men de var olydiga, flaggorna.

Flaggorna blåste åt ett annat håll än kungen dirigerade.

                                                                                                                                                                 Vi promenerade som sagt till Fotografiska museet. Det var varmt och jag solbrände mina axlar lite, upptäckte jag senare. Vid hamnen passerade vi bussar som gick till Paradiset… Undrar var det ligger…

En Birka-buss till Paradiset.

                                                                                                                                                              Vi stannade och fotade en del. Och så fläktade det så härligt vid vattnet…

Anna vid vattnet, här mixtrar hon med sin mobilkamera.

                                                                                                                                                    Fotografiska hade flera spännande utställningar som jag verkligen rekommenderar! Det enda som är mindre bra är inträdet, hela 110 pix. Det är dyraste laget, tycker jag som lever på a-kassa.

Bäst var förstås Robert Mapplethorpe-utställningen, men man får vara beredd på att en del av bilderna är väldigt nakna och, ja, pang på, så att säga. Vidare såg vi en utställning om nordiska modeller i Chanelutstyrslar samt kinesen Liu Bolins märkliga utställning Den osynlige mannen. En utställning om en anorexiasjuk flicka var gripande och nästan alltför svår att ta in. Utställningen av Jacob Felländers analoga foton kändes mest rörig. Men utställningen Circle of memories av Eleonor Coppola var den i särklass mest berörande. Jag kände en sån sorg i bröstet hela tiden jag gick bland höet och alla handskrivna lappar…

Mest berörande.

                                                                                                                                                                Så strosade vi tillbaka igen, genom Gamla stan. Vilade ut med var sin kall öl och passade på att skriva några rader till lilla mamma.

En hälsning till mamma.

                                                                                                                                               Naturligtvis satt vi och spanade på folk och deras klädsel. Vi är fortfarande snyggast klädda själva. Eller i alla fall mest diskret klädda…

På Drottninggatan stannade vi och köpte med oss lite gottis. Anna fick först betala lite väl mycket för sina små bitar, men till sist blev det rätt.

Det var lite Goddag Yxskaft – eller Hello Kitty på godisaffären…

                                                                                                                                                                 Vi vilade en stund på hotellet och tog var sin svalkande dusch. Ursprungliga tanken var att traska tillbaka till Gamla stan och äta, men vi valde ett ställe intill hotellet, Taverna Efes.

Taverna Efes, en grekisk restaurang, finns intill vårt hotell.

                                                                                                                                                            Där underhölls vi – NOT! –  av en kvartett varav en dam i 55-60-årsåldern med basröst och tillika megafon höll låda hela tiden. Anna satt med ryggen mot sällskapet och fick uppfattningen att det var en ung man i 30-årsåldern som talade. Inte ens när jag nämnde ett par bekanta till mina föräldrarsom Bastuban och hennes man påminde om fattade Anna. Men sen såg hon. Och då skrattade vi förstås ännu mer…

Jag åt lax.

                                                                                                                                                              Sen bar det av till Kungsan. Vi träffade både mindre trevliga och trevliga bekantskaper och vänner. Blan de trevliga märktes G från Västerås (ses alltför sällan!), Gunilla och Anna (äntligen)  och Siv och K (jamen varför har vi inte träffats tidigare?!). Tyvärr lyckades jag endast fånga Gunilla och Anna på bild, men visst är de väl söta???

Gunilla och Anna.

                                                                                                                                                                      Så småningom strosade vi hem i julinatten augustinatten. Köpte med oss räkmackor och kaffe upp på rummet och somnade – framför TV:n. Två trötta tanter.

Och nu laddar vi förstås för den stora paraden! I den lär Anna vara sötast!

Anna är sötast!

                                                                                                                                                              To be contiued…

Read Full Post »