Ett ljus i mörkret

Ett inlägg om en bok.

---

 

Andlighet har alltid intresserat mig. I somras, när jag hälsade på min äldste bonusson på jobbet, kom jag därifrån med ett par böcker. Agneta Sjödins bok Ett ljus i mörkret fyndade jag inbunden med skyddsomslag för endast 20 kronor. Nu har jag just slagit ihop pärmarna om Lucia.

Lucia föds år 286 i Syracusa på Sicilien. Det är nåt speciellt med henne, det märker omgivningen tidigt. Inuti sig har hon en godhet som drabbar andra människor. Men godheten stannar inte bara på insidan. Lucia ger sig ut i stan för att hjälpa dem som har det svårt. Hon sätter sin tro till Gud. Dessvärre ses de kristna inte med blida ögon i romarriket. När fadern dör tar Lucias farmor makten i familjen. Lucia ska giftas bort med en grym man. Då lovar hon att leva ett liv i kyskhet. Straffet låter inte vänta på sig – hennes tro avslöjas för maktens herre på jorden. Lucia är dödsdömd.

Det här hade kunnat vara en riktigt bra bok. Berättelsen är fängslande, Lucias öde är grymt och fascinerande. Vi här i Sverige firar hennes minne med en egen dag, den 13 december. Tyvärr lyfter Agneta Sjödin ner historien till nån sorts barnboksnivå. Språket är alltför enkelt på sina ställen, för att inte säga torftigt. Och jag tror inte att soldaterna på 300-talet sa till sina fångar:

Seså, rör på påkarna!

Nej, här blir inte bra. Det blir inte alls bra. Och det är synd om den goda historien som faller platt och blir snudd på en Allersroman.

Toffelomdömet blir lågt!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Andlighet, intuition och Tarot

Det här med andlighet… Det ÄR min grej. Jag tänker på det varje dag, vissa dar starkare än andra. Igår skrev jag om min intuition, den jag har på gott och ont. Ibland är det en fördel att inte veta nåt om framtiden… Men jag tror att just min intuition är av den arten att den ger vinkar, vinkar som jag sen kan använda mig av hur jag vill. Den ger mig inga svar eller råd när det gäller mig själv. Det låter märkligt, men det handlar om en blockering jag har satt upp. En blockering därför att jag faktiskt inte får utnyttja min intuition för egen vinnings skull. Rätt eller fel???

Om du har läst så här långt undrar du kanske vad min intuition har med andlighet att göra. Jag har inga svar att ge dig, bara att det hänger ihop för mig.

När jag var som djupast nere i min kris träffade jag en vänlig själ som ställde mitt horoskop light. Du bör veta att den vänliga själen inte kände till särskilt mycket om mig. Att vara i svartaste djupet, nere på botten i den berömda brunnen, och få höra att man har varit med om sitt livs stora kamp och klarat sig med livet i behåll blev en vändning. Efter detta har det kommit både små och stora bakslag och vid ett tillfälle var det en annan vänlig själ som inte tillät att jag utplånade mig från världen. Men jag kan nog säga, att det mesta av kampen har jag fört själv.

I mitt förra arbetsliv var vi två personer som hade intuitionen som förmåga. Men det gick snett emellan oss – därför att jag tror att vi använde våra förmågor på fel sätt. Min före detta kollega hade dessutom en annan förmåga: kunskapen att använda Tarot. Vid ett tillfälle, när det hade varit kris i arbetsgruppen och en person hade tvingats lämna oss, gick min före detta kollega emot sina principer att inte titta i Tarotkorten efter hur det skulle gå för den som fått avsked. H*n vågade inte göra en hel spådom i Tarotkorten, men h*n drog ett enda kort. Det kortet slog h*n sen in i ett fint paket och la detta tillsammans med övriga avskedspresenter till den som fått sluta. Vilket kort det var? Det var det här:

Solen…

Jag själv har aldrig blivit spådd i Tarotkort, men jag har alltid velat. Kanske är det så att jag inte har vågat, jag vet inte. Tarotkort används ju för övrigt inte bara till att spå. Framför allt används de som vägledning. Man kan se framtiden likväl som det förflutna och man kan få råd i frågor. Jag hittade en sida om Tarot och lärde mig bland annat att Tarot bygger på ett siffersystem. Och kanske är det ytterligare en indikation på att jag inte har vågat testa – jag brukar ju säga att jag ibland drabbas av akut dyskalkyli…

Har du testat Tarot??? Fick du vägledning eller var det bara blaha, tyckte du???

Livet är kort.

Read Full Post »

Babel den 26 maj: Afrika, ålderdom och naturewriting

För ovanlighetens skull har jag möjlighet att titta på Babel i kväll! Det känns lite extra kul att kunna blogga också. Hoppas jag pallar sitta upprätt den här timmen. Let’s go!

Veckans dokudiktare var Kajsa Grytt. Jag blundade. Inte för Kajsa utan för tramset.

Första gäst i studion var författaren och resenären Lasse Berg. Lasse Berg har även gjort filmer och dokumentärer för TV. Så småningom vändes intresset mot Afrika och sökandet efter vår arts ursprung. Skymningssång i Kalahari är den andra och nyutkomna delen om detta. Bland annat diskuterade man roten till allt ont. Programledaren tramsade och slängde upp en limpa. Sen fånade han sig vidare och tog fram Jantelagen på två stora plakat. Jantelagen har visserligen påverkat Lasse Berg, men på nåt vis förringades detta och blev till nån sorts överpedagogiskt barnprogram. Lasse Berg hade kunnat tala för sig själv, utan en massa larv bredvid.

Åldrande och ålderdom var nästa ämne som debatterades. (Ja, ibland känns det som om litteraturen får minimalt med plats…) Boken Rhesus av den unga och vackra författaren Héléna Marienské  handlar om åldringar som gör revolt mot åldringsvården och det blev ett intressant reportage från Frankrike om boken!

I studion hade därefter Ann Heberlein, Marianne Lindberg de Geer och PC Jersild tagit plats. Ann Heberlein är bara så lysande och klok! Kvinnorna ansåg att barn i viss mån gör oss gamla. Vidare diskuterades dagens ungdomskult. Och att åldrandet faktiskt kan vara positivt för kvinnor eftersom man blir friare, menade Marianne Lindberg de Geer. Samtidigt får man som gammal inte vara pinsam och skämma ut sina yngre släktingar…

Naturewriting är den senaste storstadsgenren, åtminstone i USA och delvis i England. Nästa reportage handlade om genren i Sverige. Trädets tid är en ny svensk bok inom naturewriting. Häftigt! Jag som älskar träd! Andlighet och civilisationskritik är ingredienser i naturewriting. Entropi är en annan ny bok i genren.

                                                                                                                                                        Boktipsen den här veckan var bra populärvetenskaplig litteratur:
PC Jersild: Engines of creation av K Eric Drexler 
Ann Heberlein: Döden och odödligheten i det moderna samhället av Zygmunt Bauman
Lasse Berg: Nisa av Marjorie Shostak

Read Full Post »

Erotiskt Babel den 22 april

Erotik var huvudämnet när sist litteraturprogrammet Babel visades på SvT 2. Eftersom jag varit i flyttagen hade jag inte möjlighet att titta förrän idag.

Första gäst i studion, och därmed erotikförfattarrepresentant, var danskan Suzanne Brøgger. Hennes senaste roman Slöjan är en sorts erotisk Tusen och en natt-historia i haremsmiljö.

Henry Miller skrev sin första erotiska roman, Kräftans vändkrets, redan på 1930-talet. Eftersom han är död sedan 30 kunde han inte gästa Babel-studion, men redaktionen hade rest till Paris för att göra ett Miller-reportage. Kräftans vändkrets gjorde skandal i Millers hemland USA och ledde till fängelsestraff för förläggaren. Så sent som på 1960-talet blev det nya rättegångar, men nu blev utslaget att boken var litteratur, inte pornografi. Litteraturkritikern Jessika Gedin var nästa studiogäst och tyckte förstås väldigt mycket om Henry Miller och hans erotiska litteratur.

Den här farbrorn, Henry Miller, skrev så snuskigt att hans amerikanske förläggare fick fängelse…

                                                                                                                                                          Bob Hansson läste dikter, som vanligt, och kom denna gång med goda råd, dessutom. Hmmm… Mest lite pinsamt.

Den erotiska litteraturens uppsving handlade nästa reportage om. Därför blev jag inte så förvånad när Uppsalaförfattarinnan Elsie Johansson stegade in i studion – även om hon själv inte anser sig skriva erotiska böcker. Elsie Johanssons senaste roman handlar om en åldrande kvinnas erotiska längtan, Sin ensamma kropp. Förläggaren Carl-Michael Edenborg diskuterade trenden tillsammans med Elsie Johansson och Jessika Gedin. Elsie Johansson kom aldrig riktigt med i diskussionen, tyckte jag (hon pratade mest om sitt eget författarskap), men däremot var det roligt att hon direkt uppfattat och förstått termen ”enhandslitteratur”, en litterär genre som jag behövde ett par, tre tankeomgångar för att förstå vad den innebar…

Kvinnor på väg var nästa reportage. Detta tycks vara en ny genre, om kvinnor och tvåsamhet och vad som händer när ”tiden rinner ut”. Åsa Ericsdotter, Anne Swärd, Maria Zennström togs som författarexempel.

Det amerikanska reportaget handlade om författarinnan Erica Jong. Hon tycker att det är lika svårt att skriva om bra erotiska upplevelser som att skriva om andliga upplevelser.

Veckans boktips blev:
Suzanne Brøgger:  Boken av Adonis 
Elsie Johansson:  Höga visan ur Bibeln 

Förra veckan gick inget Babel eftersom det visades sport på SvT, men i morgon kommer nästa program! Och då ska jag baske mig bänka mig och se live, för då är Birgitta Stenberg och Sarah Waters, två favoriter, med!

Read Full Post »