Deckarna: Denise Rudberg

Ett inlägg om en TV-serie.

---

Mina onsdagskvällar fortsätter i samma stil: Jag kollar på Deckarna. Av de sex deckarförfattare som har samlats på värdshuset var det Denise Rudbergs tur att bli skärskådad i afton. Om henne vet jag typ ingenting. Jag har inte läst nån av hennes böcker.

Om Denise Rudberg visste jag ingenting innan jag såg på programmet.

Denise Rueberg har gjort sig känd på en genre som inte intresserar mig så särskilt mycket: chick-lit. Jag har gett mig på några av de mest kända utländska författarna som har skrivit den typen av böcker, men det hjälper inte – jag är totalt ointresserad. Kanske är det därför jag hittills har dissat att läsa nåt av Denise Rudberg..? Den genre hon skriver nu kallar hon själv

elegant crime.

Och jag tycker nog att det låter lite… töntigt. Eller i vart fall inte som min stil. Samtidigt går det inte att komma ifrån att jag efter kvällens avslöjanden får en annan bild av Denise Rudberg. HON är nämligen inte töntig. Det visade hon redan som femtonåring när hon packade sin väska och drog – av skäl som hon ger vissa obehagliga glimtar från under programmet.

Det hon berättar om Författarförbundet får mig att pysa av ilska. Ett fack ska väl måna om medlemmar och om dem som vill gå med, inte avslå ansökningar på grund av tycke och smak?!

Om genrebytet säger Denise Rudberg att hon ville gå vidare. Hon tyckte att det blev tjatigt med chic lit och ville skriva böcker med mer samhällskritik. Då är deckare den perfekta genren.

Programmet om Denise Rudberg blev väldigt hattigt. Ett skäl till det var att Katarina Wennstam, som suttit tillsammans med Christoffer Carlsson och skrivit en kortroman där Denise Rudberg var mördare, föll ner för en trappa och skadade sig. Det blev ambulansfärd till röntgen, så Roslunds, Hellströms och Anna Janssons romanprojekt fick vi aldrig riktigt höra.

Toffelomdömet blir medel. Programmet blev för rörigt och jag hade svårt att få en bra bild av författaren.

Nästa gång är det Christoffer Carlsson som ska utredas.

Här kan du läsa vad jag tyckte om övriga författare:

Deckarna: Anna Jansson

Deckarna: Roslund och Hellström

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Deckarna: Anna Jansson

Ett inlägg om en TV-serie.

---

 

Förra onsdagen var det premiär för SvT:s Deckarna. Serien där sex deckarförfattare strålar samman på ett värdshus nånstans i Sverige för att utreda varandras drivkrafter. I kväll var det Anna Janssons tur. Och det var verkligen tur för mig, för hon är en av mina klara favoritförfattare.

En av mina favoritförfattare Anna Jansson. (Foto: Janne Danielsson/SVT)

Anna Jansson är så mycket av allting: 

• hon är inte bara författare, hon är sjuksköterska också
• hon har begått 57 mord i sina böcker
• trots sen debut (hon var 42 år) är hon den mest utlånade vuxenförfattaren på våra bibliotek
• hon har varit på vampyrlajv i Uppsala

för att nämna några saker. Hon beskriver skrivandet som att ha en hemlig älskare. Intressant att få veta är att hon har dyslexi, men ändå skriver så bra böcker. Det är möten med människor som inspirerar henne (känns igen!) – särskilt möten på tåg. Därför ger sig gänget ut på en resa för att skaffa sig underlag till kommande böcker (?). På en perrong i Arvika träffar de en låtskrivare/musiker. (Ja, vi slipper höra musiken, tack och lov!)

Det är vid middagen på kvällen det blir djupt och allvarligt. Efter den gotländska femkampen där rövkroken nästan bryter nacken av dagens huvudperson. Då berättar Anna Jansson mer om sina katastroftankar, sin övergivenhet, om hur det var att bli änka och låta makens organ ge andra människor nytt liv. Och kärleken. Lite grann. Anna Jansson säger bland annat:

Vi pratar inte om döden.

Så väl jag känner igen dessa ord! Men det blir inga tårar kring bordet. Bara insiktsfullt, på nåt sätt. Den här gången hade kvinnorna i gänget (Denise Rudberg och Katarina Wennstam) lugnat ner sig lite och tillät männen att ställa frågor. Och ja! Christoffer Carlsson tillförde nånting i kväll, han sänkte inte bara medelåldern. Ärligt!

Toffelomdömet blir det högsta!

Nästa gång är det Denise Rudberg som ska utredas.

Här kan du läsa vad jag tyckte om övriga författare:

Deckarna: Roslund och Hellström

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

På TV framöver

Ett inlägg om kommande TV-program.

---

 

Den senaste tiden har jag kollat lite mer på TV än vanligt av olika skäl. Även om vi har dränkts av diverse, i mitt tycke, dåliga filmer och repriser under storhelgerna, har där ändå varit en del pärlor. Men vad händer i vår?

Kommer Tofflan på TV???

Som stort fan är jag förstås skitglad över att Antikrundan startar igen på torsdag kväll. Totalt blir det tolv program. Starten går i Karlskrona. Jag ska givetvis så ofta som möjligt försöka sitta med min app och göra amatörvärderingar från bästefåtöljen!

På deckarfronten visas i februari Backstrom på Tv3, en amerikansk serie baserad på Leffes vidriga karaktär Bäckström. Jag vet inte, ärligt talat, om detta är nåt för mig… Nä, då ser jag nog hellre på brittiska Fortitude som har premiär i SvT den 22 februari och framför allt Deckarna, som startar den 21 januari. I den första delen är det författarparet Roslund/Hellström som står för morden.

En serie jag definitivt inte ska se se är Ginas show i vilken hon sägs spela en skruvad version av sig själv i en påhittad dokumentär om en programledare som blir erbjuden en pratshow… Bara konceptet får mig att utbrista:

Orka!

Vad ser DU helst på TV??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Årets kriminalromaner nominerade!

Det är ju inte enbart årets skönlitteratur, facklitteratur och barn- och ungdomslitteratur som har sitt pris, Augustpriset. Svenska Deckarakademin har också ett pris.

Varje år nomineras fem svenska kriminalromaner och lika många till svenska översatta kriminalromaner. Häromdagen blev nomineringarna klara och så här blev det:

Nominerade till bästa svenska kriminalroman:

• I tystnaden begravd av Tove Alsterdal, Lind & Co
• Innan du dog av Camilla Grebe och Åsa Träff,  Wahlström & Widstrand
• Sandmannen av Lars Kepler, Bonniers
• Till offer åt Molok av Åsa Larsson, Bonniers
• Två soldater av Anders Roslund och Börge Hellström, Piratförlaget

Nominerade till bästa till svenska översatta kriminalroman:

• Ni älskar dem inte av Belinda Bauer;”Finders keepers”, översättning: Ulla Danielsson, Modernista
• Skuggsida av Belinda Bauer; ”Darkside”, översättning: Ulla Danielsson, Modernista
• Den kalla elden av Arnaldur Indriðason; ”Furðustrandir”, översättning: Ylva Hellerud, Norstedts
• En förgiftad man av Peter Robinson; ”Before the poison”, översättning: Jan Malmsjö, Minotaur
• Eldnatt av Yrsa Sigurðardottir; ”Horfðu á mig” översättning: Anna Gunnarsdotter Grönberg, Modernista

Priset har delats ut sen 1971, men hette då The Martin Beck Award. Från och med 2009 belönas pristagarna med Den Gyllene Kofoten, en skulptur formgiven av Sten Zetterlund och diplom. Årets pris tillkännages i samband med Svenska Deckarakademins höstmöte den 24 november i Eskilstuna.

Mina favoriter är förstås Till offer åt Molok och Två soldater, som jag gav högsta Toffelbetyg här på bloggen. Bland de översatta har jag inte läst nån bok, men om jag ska gissa tror jag på en islänning som vinnare.

Livet är kort.

Read Full Post »

Två soldater

Två soldater är en kombination av en riktig tegelsten och en äkta bladvändare. Anders Roslund och Börge Hellström har skrivit en riktigt, riktigt bra bok tillsammans, den sjätte i serien om polisen Ewert Grens.

Tegelsten och bladvändare. 

Boken handlar om två ”soldater” och bröder i kriminalitet. Två unga män som följts åt sen barndomen in på brottets bana. Nu är det dags för en av dem att bli fritagen från fängelset och den andra väntas ställa upp. Och det ska inte bara bli en fritagning, det ska förstöras, till och med mördas.

Det här är en otroligt bra bok. Den känns trovärdig och realistisk. Författarna skriver alltid om aktuella ämnen inom brottsligheten. Den här gången handlar det om droger och gängkriminalitet. Det finns mycket att säga om boken, men jag vill inte avslöja alltför mycket av varken innehåll eller varför jag tycker den är bra. Jag tycker att du ska läsa den, helt enkelt. Den är värd högsta Toffel-betyg!

Livet är kort.

 

Read Full Post »