Mitt bokår 2016: April

Ett litterärt inlägg.

---

 

I början av februari ställde jag upp några mål för min läsning. Det handlade om en sorts TBR-lista. (TBR står för To Be Read, en att-läsa-lista, alltså). Jag satte ett mål bakåt för januari och det målet var att läsa julklappsböcker från 2015. Jag läste hela nio julklappsböcker i januari (och ytterligare nån bok), så en kan verkligen säga att jag uppfyllde målet. I februari var bokmålet att läsa fler andra böcker än deckare och det målet nådde jag. Mars månads bokmål var att läsa böcker av svenska författare. Det målet nådde jag också. Det blev åtta böcker av bara svenska författare lästa och en påbörjad.

En skärmdump av de böcker jag läste i mars samt den sista boken jag påbörjade den månaden.

Bokmålet för april månad var att läsa brittiska deckare. Det gick väldigt bra tack vare vännen Agneta. Jag började med att läsa ut en självbiografi av en svensk deckarförfattare, men sen läste jag bara brittiskt. Nästan. Det smög sig in nån amerikansk författare också, men hon räknas ändå eftersom miljön för hennes deckare är England. De här böckerna läste jag i april (om du klickar på böckerna kommer du till mina inlägg om dem):

  

  

  

Det blev nio lästa böcker i april och åtta av dem kan kategoriseras som brittiska deckare. Tana French var en ny författarbekantskap som jag hade turen att vinna i en utlottning hos Johanna. Bokmålet nåddes och det är jag nöjd med. Nästa månad är bokmålet att läsa böcker från loppis och second hand. Jag påbörjade maj-läsningen redan sista april i Metropolen Byhålan, passande nog med Emelie Schepp, född här och liksom Tana French en författare jag inte har läst tidigare. Ett plus redan är att det är en deckare!

To be continued…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Söndagsmorgon den 17 maj 2015

Ett vilsamt inlägg.

---

 

Anna är en pärla. Pärlorna på bilden köpte hon på loppis igår.

Den 17 maj… Medan norrmännen firar sin dag med fest och parader har jag legat och tänkt på mormor. Hon gick bort den här dagen för 44 år sen, bara 59 år gammal. Hjärtfel och diabetes är ingen bra kombo. Min morfar levde vidare, ensam i nästan 20 år.

Jag är inte ensam. Efter många nätter av dålig sömn sover jag som en prinsessa utan nån ärt om nätterna bara för att Fästmön ligger bredvid. Två nätters ganska bra sömn har varit skönt, för i morgon förmiddag behöver jag alla krafter jag kan uppbåda. Då ska jag nämligen se sanningen i vitögat. Då går det inte längre att fly in i ordens värld.

Men idag vill jag bara vara. Jag tog in kaffe på sängen och vi låg och läste. Linwood Barclay skriver så spännande böcker och den jag läser just nu, Utan ett ord, har jag letat efter i flera år. Förra helgen hittade jag den hos Myrorna i Boländerna. Det är sällan jag faller stenhårt för amerikanska författare, men Linwood Barclay och Harlan Coben är två som skriver riktigt bra och spännande böcker i genren psykologisk thriller.

Spännande i sängen!

Det har regnat hela natten, tror jag bestämt. Men regnet söver mig fint och jag finner tröst i smattret mot taket. Tennisbanan är pool idag, fast inte en enda unge är där och plaskar för tillfället. Vi hade tänkt åka ut till Himlen med Annas längsta loppisfynd idag. Bara det att ingen av oss har lust att gå utanför dörren. Det är skönt att bara få dra här hemma i nån fläckig tisha, med adidasbrallor på och nyborstade tänder efter en cooked breakfast bestående av scrambled eggs. Ja, lite fil och bär slank också ner.

Scrambled eggs à la Anna. Jag tog disken i stället.

Det får vara höst utanför den 17 maj 2015. Vi har det gott här inne och morgondagens tråkigheter får vänta knappt ett dygn.

Vad händer hos DIG denna söndag??? Skriv gärna några rader och berätta!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Willkommen… Bienvenue… Welcome

Ett amaaazing inlägg.

---

 

Biljetter till Cabaret.

Så rätt i tiden. Det är fyra ord som skulle kunna sammanfatta evenemanget vi bevistade igår kväll på Uppsala Stadsteater. Men det är så mycket mer. Det är svårt att hitta ord som ingen annan har använt, säkert. (Nu läser jag aldrig recensioner i förväg, men…) Cabaret var en helt fantastisk föreställning!

Vi hamnade ganska omgående på The Kit Kat Klub där Sally Bowles är stjärna. Men scenen när den amerikanske författaren (Cliff) sitter på tåget till Berlin ger oss en tydlig vink om att allt inte riktigt står rätt till i Tyskland. Strax slår Sally klorna i författaren, emellertid, och tar honom med ut i ett dekadent nöjesliv, där allt går ut på att partaja, sexa, blunda för verkligheten… Så mycket skrivet blir det inte.

Fast det går inte att blunda. Den nya tidens influenser kryper närmare och till och med ända in hos fräulein Schneider,  Cliffs och Sallys hyresvärdinna. Det står inte på förrän glas krossas, precis som drömmar. Föreställningens slutscen kan jag inte tolka annat än… ett fruktansvärt farväl…

Tja som du förstår kan jag inte berätta för mycket. Den som trodde att Cabaret på Uppsala Stadsteater slaviskt följer filmen eller boken tror fel. Som alla pjäser/musikaler är det en tolkning. Jag tycker, på ren svenska, att det är en förbaskat fantastiskt bra tolkning. Det går inte allt låta bli att tänka på det som sker i Sverige detta valår, till exempel. Jag blir ganska rädd, när jag associerar.

Sarah Dawn Finer är en underbar Sally Bowles! Det är nästan så jag vill utbrista:

Glöm Liza Minelli!

Oscar Pierrou Lindén. Ur programbladet.

Men de gör båda sina tolkningar av rollen på allra bästa sätt. Bra rollprestationer gör även Babben Larsson, som fräulein Schneider och Oscar Pierrou Lindén, som konferencieren. Dansarna är enormt duktiga! Den svagaste i föreställningen är dock Francisco Sobrado i rollen som den amerikanske författaren Cliff. Och det är lite synd, för även den rollen är viktig. Samtidigt glänser alla de övriga så att man nästan kan bortse från detta.

Det rådde fotoförbud i salongen, så några egentagna bilder får du inte se av det skälet att jag lydde lagen och inga tog. Jag tycker att du som har missat Uppsala Stadsteaters uppsättning av Cabaret ska masa dig dit, men snabbt – föreställningen ges endast maj månad ut.

Tusen tack, Anna, för den fina födelsedagspresenten! Och tusen tack, Sarah Dawn Finer & crew! You were amazing!

Toffelbetyget blir det högsta, jag drar inte av för en yttepyttesvag presentation, när alla andra glänser!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

En pilgrims död. Del 2

Söndagskväll och dags för den andra delen av Leif GW Perssons En pilgrims död. Efter den första delen tyckte jag att Rolf Lassgård var den stora behållningen. Men vad tyckte jag i kväll?

Behållningen av första delen: Rolf Lassgård. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)

I kvällens avsnitt, liksom i det första, pendlar händelserna mellan dåtid (sent 1985) och nutid. Ett mord på en amerikansk författare sker medan denne utreds. Inblandad i utredningen är en av de kvinnliga utredarna som numera ingår i Lars Martin Johanssons nya utredningsgrupp. Man börjar ana att allt inte är nån stor röra utan hänger ihop.

Det blir lite spännande i kväll. Och ett skäl till det är att det dyker upp flera konstigheter som har med mordet på Olof Palme att göra. Sist i det här avsnittet dyker även mordvapnet upp.

Jaa, det tar sig, det tar sig!

sa han som hade eld i håret.

Nu stiger Toffelbetyget till rätt högt. Fortsätter del tre i samma anda kan det sluta hur som helst. Med antal tofflor, alltså…

Här kan du läsa vad jag tyckte om den första delen.

Livet är kort.

Read Full Post »