Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘alsolsprit’

Det blev ingenting mer än sprit – och ett kärt återseende

Ett inlägg i vilket det mesta blir ingenting, men gamla bekanta strålar samman, en fågel följer med hem och Serbien hyllas. Bland annat.


 

Bakelittelefon

Telefonen var tyst, så det företaget har jag nu slutat vänta på.

Rubriken hänvisar förstås till gårdagen. Det var flera saker som blev ingenting. Jag väntade och väntade och väntade, men nada. I de flesta fall. I ett fall gav det utdelning på bra sätt.

Först väntade jag på ett telefonsamtal. En ivrig person ringde i fredags, vi skulle höras måndags eftermiddag, h*n ringde måndag förmiddag… Och så skulle nån annan ringa måndag eftermiddag. Jag har inte hört ett pip därifrån. Nu är det onsdag och jag kan väl säga att jag har slutat vänta. Det är inte första gången ett företag beter sig på det här sättet och vore jag inte i den ställning jag är skulle jag tala om företagets namn.

Sen skulle Micke Vaktis komma och spola mina rör i badrummet. Han skulle till en annan boende och göra samma sak vid 12.30-tiden. Därefter skulle han komma till mig. Att spola rören brukar ta 20 minuter, en halvtimme. När Micke inte hade kommit vid 14.15-tiden gav jag upp. Jag behövde nämligen gå till Tokerian för att köpa middagsmat.

Brända kycklingfiléer

Jag ville inte servera min hårt arbetande älskling kolbitar, så det skulle bli färdiggrillad kyckling till middag.

Eftersom Fästmön jobbade hårt i tio timmar igår kom vi överens om att jag skulle köpa en färdiggrillad kyckling som bara var att duka fram tillsammans med grönsaker till Anna och potatissallad till mig. Det brukar vara smart att gå till Tokerian efter grillad kyckling på förmiddagen. Men nu satt ju jag och väntade på både telefonsamtal och vaktis. Nä, det är väl inte alltför svårt att lista ut att det inte fanns nån kyckling när jag kom heller?! Ingenting-dag, verkligen! Men den snälla tjejen i kassan ringde och kollade och det visade sig att ett gäng pippifåglar var på väg ut i butiken om jag kunde vänta fem minuter. Det kunde jag.

 

 

Alsolsprit

Jag köpte sprit, alsolsprit.

Jag passade på att gå och köpa sprit. alsolsprit, alltså, på Apoteket Hjärtat. Eftersom jag hade koll på pippiskåpet kände jag att jag hade lite tid att vara social och pratade med farmacevten en stund. Det var ju lite kris och katastrof på våra apotek igår eftersom e-receptfunktionen var utslagen under fyra timmar. Apoteken kunde inte skriva ut recept och kunder kunde inte hämta ut mediciner. Vad orsaken var vet man inte, mer än att det var en flera timmar lång driftstörning hos E-hälsomyndigheten. Nån riktigt stor kris hann det aldrig bli på nåt av apoteken i Uppsala, enligt Radio Uppland, men det var självklart problematiskt för såväl apotekspersonal som kunder. Som vanligt gäller att tekniken är fantastisk – när den fungerar. Jag tänker på vilken tur jag själv hade när jag kom ner till mamma i påsk utan mina mediciner. Då var e-recept toppen och tekniken funkade. Min lilla mamma hade tur som åkte till apoteket i måndags. Däremot hade hon otur nog att inte få hämta ut alla mediciner. Den oro jag orsakar har nämligen gjort att mamma har ätit lite för mycket medicin. (Så kom inte och säg att detta Helvete inte har påverkat och påverkar min familj…)

Pippiskåpet var fortfarande tomt efter min sociala träning inne på apoteket. (Ja, du vet, när en inte har ett jobb att gå till får en göra sitt bästa vad gäller sociala kontakter och verkligen anstränga sig till sitt yttersta att prata med nästan vilket folk som helst. Annars blir en folkskygg och isolerad och mår skit.) Jag satte mig i förbutiken och fipplade lite med mobilen. Efter en stund närmade sig två figurer som hade nåt bekant över sig. Och det var mer än bekant, det var före detta kollegan Lena Lys med make!!! Jag har nog tyckt att jag har skymtat henne smyga omkring inne på Tokerian ett par gånger. Men det är många år sen vi jobbade tillsammans, så jag var inte säker. Nu var det tredje gången gillt – och det blev ett mycket kärt återseende! För just från den arbetsplatsen är vi inte så många kvar – i livet…

Jag kom hem från Tokerian glad – och med en nygrillad kyckling. Sen ringde jag ett samtal och fick veta att jag måste vänta till november angående en grej. Mindre bra. Anna och jag tillbringande kvällen efter kycklingen framför TV:n där vi såg den första semifinalen i Eurovision song contest 2015. Jag blev överförtjust i Serbiens låt, resten lät mest falskt och illa i mina öron. Det var så bedrövligt att jag inte hade lust att varken live-blogga eller skriva om eländet – mer än så här – idag. Och så twittrade jag under sändningen, förstås.

Tång för kastrering av häst

En sån här tång tror jag inte att Micke Vaktis har med sig till mina rör. Den används nämligen för kastrering av hästar.

I morse ringde jag vaktis och han hade naturligtvis blivit försenad igår och ringt på hos mig när jag var på Tokerian. Men idag gör vi ett nytt försök och han har lovat att komma efter sin lunch som slutar klockan 12. Det innebär att jag inte heller idag kan tvätta eller skura badrummet och duschrummet, det får bli i morgon. Jag kanske går ett varv med dammvippa och dammsugare i stället i kväll, när jag har skjutsat ut Anna till Himlen. Hon ska vara mamma på heltid ett dygn, men kommer tillbaka hit i morgon efter jobbet.

Dagens roligaste hittills är att jag har anmält mitt intresse att recensera en bok – om att skriva böcker. Ingen ekonomisk ersättning, tyvärr, men ett kul uppdrag, vore det! Det är tio personer som får var sitt exemplar och jag hoppas bli en av dem. Det gäller att försöka göra lite vettiga saker med alla timmar. Att söka jobb är fortfarande prio ett, men det går inte att göra det hela tiden, 24 timmar om dygnet, sju dar i veckan. Det räcker med att jag lever med oron och ovissheten hela den tiden.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett alkoholfritt inlägg – nästintill.


 

Alsolsprit

Alsolsprit – den enda sprit som finns i Himlen.

I måndags, när jag hade landat hemma efter besöket hos mamma, slog jag som vanligt en signal till henne för att berätta att jag hade kommit fram välbehållen. Mamma upplyste mig då om att jag hade glömt en sak hos henne. Kvar i en låda i kylen låg en 70-centiliter-flaska Östgöta sädes, ur vilken tre snapsar var tagna. Mamma dricker inte alkohol, så flaskan är ”i säkert förvar”. Men jag hade ju kunnat tänka mig att ta en snaps här hemma ifall det vankades sill.

I kväll vankades det sill i Himlen. Eftersom brännvinet ligger kvar hos mamma var vi iväg igår och inhandlade, förutom vildsvinsvinet, ytterligare en flaska Östgöta sädes. Det var en kvav dag idag, med åska och tillbehör. Vi såg riktigt fram emot salt sill, färskpotatis från slottstrådgården, en kall öl… och en liten klar till det hela. Vi tog var sin Ginger Joe på eftermiddagen. En liten flaska, men med alkohol i. Den släckte törsten bra.

Sen började Fästmön fixa potatisen och duka fram. När potatisen var färdigkokt och allt stod på bordet… Vad tror du uppdagades? Ja, just det! Spriten låg kvar hemma i mitt kylskåp! Och eftersom jag hade tagit en liten Ginger Joe kunde jag ju inte köra bil och åka efter den.

Ja, det är onekligen übergott med snaps till sillen, men man överlever utan. Maten var god ändå. Och den som spar hon har – i det här fallet nästan två flaskor Östgöta sädes. Så kanske nästa gång, kanske tredje gången gillt..? I morgon vaknar vi i alla fall troligen utan huvudvärk. Det gör ju ingenting. Men lite snopet är det allt med alla spritflaskor som är där jag inte är…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Varning! Detta inlägg innehåller en massa gnäll och självömkande och läsare som inte tål sånt gör bäst i att surfa vidare till en annan blogg och snoka!

Slutet på veckan. I morgon är det tre veckor sen lårkan började vara ondskefull. Nu har en inflammerad del på cirka 30 centimeter läkt, ser det ut som. Det är den långa delen som är brungul i färgen och som pilarna nedan pekar på. Men i stället har det samlats ett område till vänster om knäet som är inflammerat och rött och som gör väldigt ont. Det spränger och värker. Jag har jättsvårt för att stå rakt upp och ner och att hitta en bekväm sittställning där benet kommer i ”rätt” läge. Skönast är det att ligga, men det är jag rätt trött på… 😦


Vid ”ringen” gör det väldigt ont. Det bultar, bränner och spränger.

                                                                                                                                                              Har åkt hem till mig en stund nu för att ta en dusch och tvätta håret. Glömde ju alla mina väsentliga hårvårdsprodukter hemma igår. Egentligen är det bara jobbigt att släpa dem till Förorten, det blir enklare att fixa håret hemma. Kände också att jag behövde vara ensam en stund för jag tycks visst alltid hamna i blåsväder vid framför allt måltiderna. Jag tycker att det är jättejobbigt och orkar inte med skrik och bråk. Det påminner för mycket om det jag var med om som barn – och då ska alla veta att jag var TYST vid matbordet och ändå… Som jag minns måltiderna från förr var de få och sällan gemensamma. Vi åt middag tillsammans på helgerna, det är allt. Det är svårt att anpassa sig nu till måltider där vi kan vara upp till sex personer. Så felet ligger säkert hos mig.

Linn jobbar sin sista dag idag, men hon har fått förfrågan om hon kan tänka sig att jobba lite mer då och då. Det glädjer mig, för jag förstår att detta innebär att hon har gjort bra ifrån sig. Men nu ska hon nog kanske vara ledig ett tag innan hon åker på sin efterlängtade semesterresa. Den är hon väl värd!

Jag hoppas att Anna och jag kommer iväg på nåt nästa vecka också eller veckan därpå. Anna skulle behöva komma bort från vardagen och få njuta av sånt som hotellfrukost och att få slippa hushållsarbete några dar. Själv känner jag att jag är på väg in i en hård vägg igen. De enda jobbförslag jag får via olika rekryteringsbolag är säljarjobb, men nån säljartyp är jag INTE! Jag gillar ju inte ens säljare…

Vet inte om jag äter hemma framåt eftermiddagen. Jag har en kvartsbit ostpaj kvar. Eller också tar jag med den ut. Men jag känner att jag orkar inte med ett enda bråk till just nu. Inte idag. Jag blir bara ledsen. Drar mig undan. Lårkan bränner och jag mår illa. Knutan i nacken behandlar jag med alsolsprit, men det märks ingen som helst skillnad. Däremot känner jag mig inte lika stel i nacken idag som tidigare. Alltid något…

Nu ska jag bläddra igenom lokalblaskan och sen hoppa in i duschen. Önskar jag hade en liten Mini-Mona som kunde fixa håret efter tvätten, men jag får försöka göra det själv. Funderar på att ta in en pall i duschen, för jag vet inte om jag orkar stå de 20 minunter, eller vad det nu tar, jag ska duscha.

Read Full Post »

Fy vilken trist dag! Vädret blev kanon, trots att morgonen var kall, men jag är seg som kola och orkar ingenting. Förmiddagen ägnade jag åt att stryka, lyssna på två sommarpratare – se separata inlägg! – och blogga. Tog mig sen i kragen och åkte till apoteket för att hämta ut salva och köpa alsolsprit, ta ut pengar samt handla middag på ICA Heidan. Kom hem helt slut. Och uttråkad. Har försökt vila, men det spränger i låret och bultar i knutan och jag vill vara pigg och alert och uppe på benen – inte ligga som en hundraårig padda.


Dagens viloläger. På kudden med kronan vilar jag Onda Lårkan. Notera påsen med Vanilj-jätte-kex. (Varför heter de så? De är skitsmå!..) Har tuggat i mig innehållet. Väldigt praktiskt att göra det på sin gästsäng, eller hur (med tanke på smulorna)?

                                                                                                                                                       Ringde mamma förut och nu börjar hennes förkylning bryta ut. Hon var ungefär lika pigg som jag. Fast skillnaden är att hon är 75 och jag 100 48… Jag är trött på att vara trött och seg och inte orka!

Anna har messat flera gånger under dan. Det var min önskan, för då känner jag att jag är med lite. De hann precis att se dagens sista delfinshow. Om en timma, ungefär, går deras buss till Stockholm igen. Är spänd på hur de gillade delfinerna och safarin. Safarin åkte de med samma buss de kom i. Det måste ha varit urhäftigt!

Har plockat lite bland böckerna i mina hyllor. Hyllplanen börjar snart ta slut, så jag försöker hitta bättre lösningar. Fast jag lyckats inget vidare. Nu har jag suttit uppe i tio minuter och vill bara lägga mig, så det är väl bäst att jag lyssnar på denna skröpliga kropp.

Read Full Post »

Så var resenärerna iväg. Hoppas jag. Jag skjutsade dem och deras matsäck till centralen i morse, men biljettkassan var stängd. Gissar att det går att köpa biljett på tåget – som de nu borde vara med på. Vädret ser ut att bli bra idag – både utanför mitt fönster och neråt Kolmården dit Annas och Elias resa går. Frida valde att stanna hemma och det var ju lite trist eftersom hennes biljett inte gick att boka av. Men så är det ibland, att vara ensam hemma kan var en njutning som man väljer framför en resa.

Själv ska jag ta det lugnt idag hemma hos mig. Det är två sommarpratare jag ska försöka hinna lyssna på via datorn – dels Andreas Lundstedt från Prideveckan, dels Birgitta Stenberg, som pratade igår.


Birgitta Stenberg sommarpratade igår, men då hade jag inte möjlighet att lyssna på henne. Bilden är lånad från Sveriges Radios hemsida, där man också kan hitta sommarens alla sommarpratare – och lyssna på dem i efterhand! Suverän service!

                                                                                                                                                     Troligen betar jag av en av dem vid strykbrädan, jag har en liten hög att ta tag i. Men mest spänd, vad gäller sommarpratarna, är jag inför söndagens sommarpratare Annika Östberg. Annika Östberg ska tala om ögonblick som förändrar livet…

Annars blir det vila för min del idag. Och med det menar jag nog att ligga med lårkan i högläge och läsa. Slutet i min spännande bok börjar närma sig och jag tror att jag nog läser ut den idag. Sov dåligt i natt för lårkan var OND och i morse kändes den av rätt rejält. Nacken är stel, men jag följer doktorns rekommendation – att badda knutan med alsolsprit.

Känns skönt att trots allt inte vara ensam idag. Jag har min nya kompis här bredvid som sällskap.


Min nya kompis hälsar och vinkar!

Read Full Post »