Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘alkoholproblem’

Ett diskutabelt inlägg.


 

Twitter

Häromdan läste jag Mårten Schultz krönika om Herreyfallet. Fallet i sig handlar om Richard Herreys mål mot kulturjournalisten Martin Aagård på Aftonbladet. Herrey blev kallad rasist av Aagård på Twitter. Då stämde han såväl journalist som kvällsblaska. Jag har inte alls noterat tweeten, men är intresserad av förtalsfrågan och sociala medier.

Mårten Schultz sätter i sin krönika fingret på flera intressanta aspekter i det hela. En är till exempel ansvarsfrågan när det gäller tweets av journalister. Han skriver:

[…] För det fall en journalists utpekande av någon som rasist på sociala medier utgör förtal – vem svarar då? Det är klart att det inte faller inom, i detta fall, Aftonbladets utgivares ansvar. Vanligtvis kan journalister på tidningar och i andra medier vara säkra på att de är trygga från ansvarsutkrävande från personer som varit föremål för deras behandling genom ett särskilt grundlagsskydd.
Men detta gäller (ofta) inte när journalister skriver på Twitter eller andra sociala medier. I dessa situationer kan arbetstagaren själv, journalisten vara exponerad för ansvarsrisker. […]

Ansvarsfrågan blev inte alls klarlagd under rättegången, menar Mårten Schultz. Tingsrätten ansåg inte heller att Richard Herrey hade blivit utsatt för förtal.

Vad är då förtal och vad är inte förtal? Mårten Schultz ger exempel:

[…] Det är förtal att peka ut någon som brottslig eller klandervärd. Men det är inte förtal med utpekanden som utgör, som det brukar sägas, rena värdeomdömen. Det är förtal att kalla någon för barnmisshandlare, terrorist eller tjuv. (Sådana omdömen kan dock vara försvarliga och därmed tillåtna trots att de i teknisk mening är förtalande.) Det är däremot inte förtal att säga att någon är ful, vidrig eller äcklig.
Förtalande omdömen är med andra ord omdömen som kan vara sanna eller falska. […]

klubba och lagbokMårten Schultz tolkar att det kan vara förtal i vissa fall när det gäller rasiststämpeln, anser tingsrätten. Att säga att nån är rasist är inte ett värdeomdöme liknande ”du är äcklig”. Men i Herreyfallet ansåg tingsrätten att Aagårds tweets inte var förtal. Mårten Schultz skriver:

[…] Aagård skrev nämligen inte bara att Herrey var rasist. Han skrev närmare bestämt ”din gamle rasist” […]

Och det är det där lilla tillägget som rätten anser gör så att mottagaren förstår att det inte är ett sakpåstående utan ett värdeomdöme.

megafon

Kommunikation är svårt.

Kommunikation är svårt. Ibland tycker vi alla att vi är jättetydliga med vad vi menar och ändå missuppfattas vi. Jag tycker att det är märkligt att tingsrätten kan påstå att mottagaren förstår vilken typ av påstående tweeten är. Richard Herrey har sin uppfattning om tweetens betydelse. Om övriga som har läst tweeten förstår den eller inte, tolkar den rätt eller fel, vet ju inte tingsrätten. Richard Herrey menar att tweeten har haft stor påverkan på hans varumärke. Förutom att betala rättegångskostnaderna på 100 000 kronor funderar Richard Herrey på om han ska gå vidare och överklaga. Han kanske inte kan det av ekonomiska skäl. Skadade varumärken kan ju, som bekant, påverka ekonomin.

Jag undrar hur det är med fula människor* (värdeomdöme; icke namngivna) som skriver i sociala medier att vissa människor (namngivna inklusive foto på personen) har alkoholproblem och är psykiskt sjuka… Är de att anse som förtalare eller är sjukdomar, tillskrivna personer (oavsett om det är sant eller falskt) att se som värdeomdömen?

Lyckotroll Återbruket

Troll kan, precis som människor, vara både söta och harmlösa, men också fula och elaka. Här några sötingar. I verkligheten finns ju inga levande troll.


*fula människor = i mina ögon blir elaka människor fula

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

När blodsbanden bristerRedan när jag såg titeln på boken När blodsbanden brister kände jag obehag. Och inte blev obehaget mindre under tiden jag läste Hanna Svenssons bok. Undertiteln till den är nämligen En sann berättelse. Det är den springande punkten i det hela, nämligen. Är detta en sann berättelse? Hanna Svensson är i vart fall en pseudonym. Jag fick boken i ett grönt paket från vännen FEM i februari och det tackar jag för!

Hanna och Peter träffas ganska sent i livet, hon är närmare 40, han cirka tio år äldre. Men de gifter sig snabbt, får barn snabbt – och separerar när barnet, Lukas, är två år. Separationen blir inte nån trevlig historia. Dessutom uppfattar Hanna att Lukas mår dåligt när han har varit hos sin pappa. Så småningom kommer det fram att Peter har förgripit sig sexuellt på sin son. Det blir vårdnadstvist och rättegångar, men när domen kommer orkar ”Hanna” inte läsa den… Orkar inte..?

Jag har mycket svårt för den här typen av böcker som utger sig för att vara sanna. Tittar jag på insidan av pocketbokens pärm i slutet står det emellertid att den är

[…] baserad på en sann historia […]

Det är en ganska stor skillnad jämfört med förstasidans undertitel En sann berättelse. Och jag blir tidigt i berättelsen misstänksam. Det är mammans, ”Hannas”, berättelse jag som läsare får ta del av. Det är alltså ”Hannas” sanning jag blir serverad. Den är mycket ensidig: ”Peter” är aggressiv, han har alkoholproblem och han har utsatt sonen för incest.

Det är många saker i boken jag reagerar på och därför ifrågasätter jag starkt att detta är en sann berättelse. Jag kan köpa att den är baserad på verkliga händelser, men vems sanning ger den? Jo, mammans, ”Hannas”. Om det föreligger misstanke om att ett barn far illa på nåt sätt bör det utredas snarast. Det märkliga är att jag tycker att detta inte görs. Eller så har jag bara ”Hannas” ord för att det inte görs…

Jag kan inte hjälpa det, men jag undrar hur det gick för ”Hanna”, ”Peter” och ”Lukas”. Min åsikt är att ett barn behöver båda sina föräldrar. Om det finns minsta misstanke att ena föräldern gör barnet illa ska det utredas bums. Det ska inte ta flera år, som i den här boken. Och inte ens när den slutgiltiga domen kommer grundar den sig på ordentligt utredningsarbete.

Jag köper inte rakt av att den här ensidigt berättade historien är sann, det är ju i princip endast en persons berättelse. Boken är skriven 2004 i juni och är alltså ganska precis elva år gammal. Förhoppningsvis sköts ärenden av den här typen mer effektivt nu för tiden. Om inte, är det förfärligt.

Det är omöjligt att ge boken ett omdöme eftersom jag inte kan vara säker på att den är vad den utger sig för att vara.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Karin WahlbergLivet går vidare heter en av mina favoritförfattare. Hon har många litterära strängar på sin lyra och har skrivit både för yngre och äldre, deckare och historiska romaner. Nu i våras kom den andra delen i hennes serie om lasarettet, Livet går vidare. Jag fick boken i födelsedagspresent av Jerry och Elias – TACK!

Det är fortfarande 1950-tal när vi läsare får följa läkare, läkarfruar, sjuksköterskor och blivande sjuksköterskor med flera på lasarettet i Ekstad. Boken inleds nästan som en deckare, emellertid. En ung kvinna attackeras utanför sitt hem och knivhuggs i magen. Naturligtvis hamnar hon på lasarettet. Samtidigt väntar doktorinnan Nancy Brandh parets tredje barn, medan maken Egon däremot väntar på en överläkartjänst. Men är det nåt annat som håller honom kvar på arbetet om kvällarna? Och hur ska det gå med Ella-Kristin och hennes kompis Stina, på väg att bli sjuksköterskor? Och Ulla, som fick avbryta studierna på grund av polio? Lilian från Motala, som blev försmådd vid altaret?

Det är inte bara kärlek på lasarett när Karin Wahlberg skriver den här boken. Den ger spännande glimtar av en tid innan jag föddes, en tid när såväl teknik som mediciner och behandlingsmetoder utvecklades. Det är ännu männen som räknas mest, men en kvinnlig läkare har kommit till Ekstad. Dessutom proklamerar Lennart Hyland en Frufridag i sitt populära radioprogram Karusellen. Ändå är det långt kvar till jämlikhet mellan könen. Att bli fru är fortfarande det viktigaste – för en del.

Livet går vidare är en underbar historia om och skildring av livet i och omkring ett lasarett på 1950-talet. Allt är inte bara kärlek och fras av vita rockar – här finns alkoholproblem, oönskade barn, hustrumisshandlare och cancer också.

Toffelomdömet blir det högsta- trots att jag hittade korrekturfel!!!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Härligt att sitta vid stordatorn och surfa med lite större skärm än leksaksdatorn. Har kollat runt lite i media vad som hänt och här är mitt urval. Som vanligt är ingen tvungen att läsa. Jag gör heller inte anspråk på att på nåt sätt vara vetenskaplig, intellektuell eller nånting ditåt. Bara förundrad…

  • Hipster-OS i Berlin. Igår, lördag, gick för andra året i rad ett Hipster-OS. Alltså, jag trodde OS gick vart fjärde år – se så sportbevandrad jag är! Hur som helst, bland grenarna i Hipster-OS märks bland annat kast med hornbågade glasögon och dragkamp med stuprörsjeans. Vad en hipster är? Fråga inte mig, jag är synnerligen obildad på den fronten. Men det sägs att hipsters syns i Berlin, London, Brooklyn och på söder i Stockholm…
  • Twittrade om övergrepp – åtalas. Att livet inte är rättvist vet vi ju. Men en tonårstjej i USA namngav på Twitter två killar som utnyttjat henne sexuellt. Killarna hade dessutom spridit bilder på övergreppet. Nu åtalas hon för att ha brutit mot ungdomsdomstolens tystnadsplikt. För lagen i Kentucky skyddar nämligen förövarna, trots att det är dömda för brottet. Offret för övergreppet har nu antingen fängelse i upp till 180 dar eller böter på 3 500 kronor att vänta. Rättvist?
  • Säg Ah! så får du veta om du har Parkinson! Det är nästan omöjligt att upptäcka Parkinsons sjukdom tidigt. Den som drabbas får svårt att röra sig, blir darrig och skakig och stel. Men nu har kommit fram till att ett enkelt röstprov kan spåra sjukdomen tidigare. Man säger alltså helt enkelt Ah! och då ska förändringar i rösten avgöra om man är på väg att få Parkinson eller inte. Jag säger… Eh..?
  • Svenskarna har fått nålar på hjärnan, nej halsen. Ja, det jag menar är att svenskarna har blivit galna i tatueringar. Och tatueringarna närmar sig med stormsteg ansiktet. Den senaste trenden är tatueringar på halsen. Fy fan så fult, tycker jag!
  • Lax kan ge diabetes. Omega-3, som det finns gott om i lax, sägs vara bra mot hjärtsjukdomar och även för den som har diabetes eller riskerar att få det. Fast nu har det kommit fram att lax trots allt inte är så bra. Odlad lax kan nämligen innehålla så många miljögifter att den som äter mycket av den i stället riskerar att få diabetes typ 2. Så dumt!
  • Världsrekord i Varamon. FAN! Jag har missat en sportfestival! OCH Anita Petterssons trädgård! Dubbel-FAN!
  • Under semestern uppdagas alkoholproblemen. Det hävdar i alla fall lokalblaskan. Och har samma fråga som jag i högerspalten. För övrigt finns ju alkoholproblem året runt, men för en del kanske semestern blir en grund för missbruk.

Livet är kort.

Read Full Post »

Det känns lite som om vi har varit på nån gudsförgäten plats och häckat, men det har vi inte alls. Men för några dar släppte jag nyhetssurfandet och i skrivande stund känner jag mig tämligen desorienterad i omvärlden. Så dags att spana lite…

  • Igår fyllde kungen 66 bast, men ärligt talat tror jag att det var en liten tjej som fick största uppmärksamheten på slotts-ballen*. Det blev nämligen sessan Estelles första offentliga framträdande – och folket jublade!
  • Utbudet av alkohol blir allt större, men ändå uteblir tecken på våld och skador, nåt som förbryllar forskarna. Fast det kanske inte är så förbryllande i sig eftersom alkoholkonsumtionen tvärt emot vad man kan tro minskar. Alla trodde att svenskarna skull bli mer alkoholskadade när utbudet ökade och om alkohol blev mer tillgängligt och billigt. Men det vet vi ju alla att de som har klara alkoholproblem och som inte har pengar till förnödenheter som mat, ändå alltid har pengar till alkohol. Synligt våld är inte den enda negativa effekten av alkohol, generell elakhet och psykisk terror är andra vanliga, men mer osynliga sådana. Jag är så glad att jag slipper det numera!!!
  • Allt fler svenskar är anonyma på nätet. Det handlar om att skydda sig mot övervakning på nätet. Och det kan man få hjälp med av anonymiseringstjänster som Relakks, Ipredator och Mullvad. Ungefär 200 000 unga svenskar (15 – 25 år) har valt att vara anonyma på nätet. Totalt kan det handla om 700 000 svenskar. Vad säger det oss???
  • Nymfoman höll manliga sexfångar. Var då? I München. Först tog hon en hantverkare som hon tvingade till åtta samlag. Mannen lyckades fly och nymfomanen greps. Men nu har hon slagit till igen, denna gång mot en 31-årig man som hon träffade på en buss. När nymfomanen skulle gripas erbjöd hon polismännen sex. Tänk att ordet nymfoman har jag inte hört sen jag var i tonåren, det vill säga på stenåldern. Vad kallar man en manlig våldtäktsman? Nån som vet?  (Denna punkt är mycket ironisk.)
  • Och vem sa att våra husdjur är snälla??? Kolla in dessa, så kanske du ändrar uppfattning.


*slotts-ballen = slottsbalkongen

Read Full Post »

Jorå! Jag är svag för brittiska deckare. Under mellandagarna har en serie om tre avsnitt visats på SvT1. Det är lagom längd på en serie, tycker jag! Men att varje avsnitt är två timmar långt kan bli tungt. Igår bänkade Fästmön och jag oss för att se den första delen av Brottsplats Edinburgh.


Privatdeckaren Jackson Brodie  har ett förflutet som polis.


Jackson Brodie är före detta polis,
men driver nu en detektivbyrå. Han är frånskild och har den liten dotter. En del av fallen han får ger ingen inkomst – som att leta efter Binkys försvunna katter. I detta första avsnitt får Jackson emellertid nästan för många fall på sitt bord: en försvunnen liten syster, en försvunnen dotter, en mördad dotter med mera. Samtidigt plågas han av minnen av sin systers död. Ja, det är ganska tufft för Jackson.

Två timmar utan reklam borde jag gilla! Men det här är i längsta laget. Det blir till och med väldigt drygt… Det blir också väldigt rörigt med alla fall och så privatlivets strul. För som vanligt är det en slitsam skilsmässa, otrohet och sånt med i spelet. Och som vanligt pratar nästan ingen eller väldigt få den dialekt som talas i Edinburgh. Jackson har lämnat jobbet som polis sedan han troligen har satt dit två före detta kollegor. Men en sak är ovanlig: han har inga alkoholproblem!

Jag tänker titta på de två andra avsnitten som jag också har spelat in på min DVD-spelares hårddisk. Men det här första avsnittet får lågt betyg. Det som inte ger det bottenbetyg är att det är snyggt filmat.

Read Full Post »

Det är så himla trist (litotes…) att läsa på nätet att årets sista april till stor del bestod av fylla och bråk. Jag hade mina förhoppningar om att det skulle bli en lugn lördag eftersom vädret inte var det bästa – och det var nollgradigt här i morse. Men icke.

Fylla och misshandel var skälen till att polisen grep 95 personer. Bland annat utsattes en äldre man för svår misshandel och i ett område nära mitt hem blev en kvinna utsatt för ett våldtäktsförsök, i en annan stadsdel ”lyckades” våldtäkten.

Jag slutade faktiskt fira sista april för en del år sen – jag var nog typ 35. Jag och en kompis hade bestämt oss för att köra hela racet, från morgon till kväll. Detta innebar att vi träffades på stan, intog lite bubblande till frukost, kollade på forsränning, hade picknick, deltog i galoppen nerför Carolinabacken och svängde våra lurviga på kvällen. Bara det att intaget av alkohol upphörde redan på eftermiddagen för min del. Då hade jag sett flera mycket unga personer vara på väg att antingen falla handlöst baklänges och slå i huvudet ELLER trilla i Fyrisfloden. Samtliga var så berusade att de inte kunde stå på benen. Jag fick avsmak, helt enkelt.

Trist att alkohol ska ta över en sån här dag. Det går liksom inte att inta måttligt, det ska supas. Hejdlöst. Just detta bevisar för mig att man antingen är för ung för att hantera alkohol på rätt sätt eller har alkoholproblem.

Själv nöjde jag mig med en starköl och tre snapsar. I kväll blir det rött vin till maten och kanske en Irish coffee till kvällen. För nån absolutist är jag inte. Däremot väldigt bekymrad över främst de ungas alkoholvanor. Och alla de 95 som hamnade i fyllecellen under natten och morgonen…

Därför utdelar jag idag en stor, fet och svart bak till dig som hjälpte dessa unga att hamna i fyllecell eller bli våldtagna eller nerslagna. Du som köpte ut åt alla dessa som är under 20 år. Du begick ett brott. Jag hoppas att du skäms idag!


En svart bak till dig som köpte ut åt den som inte är 20 år. Du kanske hjälpte till att sätta honom eller henne i fyllecell eller bli våldtagen eller nerslagen.

Read Full Post »

Older Posts »