Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘äldreboende’

Fredag idag, ifall nån har missat det. Och efter att ha hämtat mitt nya leg (presskortet), där jag ser ännu mer ihoptryckt ut på bilden än det föregående halkade jag vidare till Feskarn i Saluhallen för att hämta Fredagsmys på påse. Därefter hämtade jag Fästmön i Förorten och sen bullade vi upp…

Fredagsmys från Feskarn

Veckans Fredagsmys från Feskarn.


Varje vecka innehåller Fredagsmyspåsen
från Feskarn (usch, det där ordet… det är lika gräsligt som Onepiece…) olika saker. Denna fredag fanns följande i påsen:

  • färska Smögenräkor
  • aioli
  • laxmousse i tunnbrödstimbal
  • ceviche med hummer, helgeflundra och pilgrimsmusslor
  • bröd
  • smulpaj med hallon och mörk choklad

Priset per person är 185 kronor,  så det blev 30 kronor över på presentkortet jag utnyttjade, det jag hade fått i födelsdagspresent av vännen Rippe. I stället för att efterskänka det kompletterade jag påsen med två bitar laxrulle.

Drycken till maten hade vi köpt sen tidigare. Det var en fransman som hade legat på kylning länge och väl. Den passade utmärkt till maten!

Muscadet sèvre et main

Muscadet sèvre et main. 


Vad tyckte vi då?
Båda gillade vi Smögenräkorna. De var mindre än de räkor vi vanligen köper och mörkare till färgen samt smakade saltare. Dessutom var de stickiga! Väldigt stickiga!

Aiolin var underbart god och nu stinker vi vitlök så det måste vara ett moln över New Village!

Laxmoussen var mäktig, tyckte Anna, bara jättegod, tyckte jag.

Cevichen var INTE god. Ingen av oss gillade den. Den hade alldeles för konstiga smakblandningar.

Laxrullarna var också mäktiga, tyckte Anna, och goda, tyckte jag. Irriterande nog var de väldigt olika i storlek – och två så olika bitar stoppar man väl inte med i en påse till en och samma kund?! Jo det gjorde Feskarn.

Brödet var jättegott och behövdes – för det var sannerligen inte mycket mat. En storätare skulle inte bli mätt på Fredagsmys från Feskarn.

Smulpajen levererades i portionsglas och liksom laxrullarna skilde det rejält på portionerna. Dåligt!  Min paj var torr och bestod inte av många hallon. Tur att jag hade vin kvar att skölja ner den med!

Smulpaj m hallon o mörk choklad

Jag fick hälla på extra mycket chokladkaviar på min paj för att den skulle bli lika stor som Annas. 


Till pajen medföljde
en burk chokladkaviar och den var riktigt rolig!

Chokladkaviar

Chokladkaviar!


Trots att jag är mannen i huset
(jag kör bil och jag har inte mens) var jag för klen för att öppna burken. Tur att min älskling är så stark och vältränad! (Man undrar om hon tar i med hårdhandskarna på äldreboendet eller om hon är lika snäll som hon är hemma… DET DÄR VAR ETT SKÄMT! Anna är nog väldigt omtyckt och jag vet att hon har varsamma händer när man är krasslig. Jag vet.)

Chokladkaviarkulor

Kulorna såg ut som torkad råttskit. Men de smakade inte skit!


Vårt sammantagna omdöme
om Fredagsmys från Feskarn blev… sisådär. Vi blev inte särskilt upphetsade. Det var små portioner och cevichen var en riktig besvikelse. Räkorna köper jag gärna igen liksom laxmoussen!

Slutbetyget blev medel och då känner jag att vi är lite snälla.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Nu ska vi komma ihåg
att innehållet i Fredagsmyspåsarna skiljer sig åt från vecka till vecka. Kanske är det nånting som vi gillar bättre nån annan gång. Fast nu dröjer det ett tag innan vi provar igen. För det kostar ju trots allt en del och kvällens påse kunde vi som sagt köpa tack vare Rippe! Det var roligt att testa!


Livet är kort.

Read Full Post »

Att det är snurrigt lite varstans kan vi väl enas om. Nu har jag snurrat i media och hittat en hel del… mer eller mindre snurrigt. Häng med – om du vill, annars, stå kvar!

  • Snart ska du betala TV-avgift för datorn. Fast frågan är om det innebär så stor skillnad för gemene man. Det flesta av oss betalar väl redan TV-licens. Eller..? Förutom datorer inkluderas surfplattor. Mobiler är exkluderade.
  • ”Tonen i brevet är hotfull. Nu är jag kallad.” Läs det här! Det är långt, men läsvärt. Jag kan intyga att det är så här det går till. Verkligen.
  • Sjukgymnasten försvinner? Men bara till titeln. Regeringen föreslår en namnändring av titeln, från sjukgymnast till fysioterapeut. Personligen tycker jag att fysioterapeut känns mer modernt, men undrar om nån vet vad det är. Ungefär lika många som kan förklara vad primärvård betyder. Eller somatisk slutenvård. Typ…
  • Svårt att utveckla p-piller för män. Jorå… Kvinnor har ju kunnat äta p-piller i 50 bast, så varför anstränga sig..? Mja, nu var jag kanske lite hård, men ärligt talat… Varför är det bara kvinnor som ska utsättas för risker? För även om det är låga risker med p-piller idag så finns där ändå… risker.
  • Uppsala kommun köpte ut personal för 18 miljoner förra året. Ja, det är billigare idag att köpa ut besvärliga och äldre (det vill säga 40+) medarbetare som inte håller käften och tänker och tycker annorlunda. Och även om 18 miljoner kanske är en piss i havet i en stor verksamhet som kommunens, så skulle man väl ha kunnat komma på nåt bättre att använda miljonerna till. Öka personaltätheten på äldreboenden, till exempel, för att ge ett förslag. Skämmes, Uppsala kommun! Vad är det för människosyn när oliktänkande och äldre, erfarna medarbetare inte längre är önskvärda? Nu undrar jag bara när lokalblaskan ska undersöka andra verksamheter i vårt län som vi dödliga OCKSÅ betalar skatt till… Sätt fart! Det fanns MASSOR att gräva i!


Livet är kort.

Read Full Post »

En bit in i december damp Månpockets nyhetsbrev ner i min inkorg. Som vanligt hittar jag en hel del godsaker bland månadens pocketutgivning, till exempel dessa:

Felicia försvannFelicia försvann av Felicia Feldt
– En sak ska du ha klart för dig. Att här vill jag inte se några sura miner. Jag vill se en glad flicka. Har du förstått?
Och visst, jag förstår. Jag har fått en hårt åtstramande fläta av mamma och en tillrättavisning. Men i hemlighet har hon fått något tillbaka. Och det vet hon inte om.
Felicia är nummer tre, sen blev de nio, fast en bror dog. Ändå en flock. Papporna blev fyra. Men bara en mamma. Världens bästa mamma? Expert på barnuppfostran i alla fall, om hon får säga det själv. Och Felicia försvann, men ingen kunde säga hur.

Stina om Stina av Stina Lundberg DabrowskiStina om Stina
En snudd på havererad intervju med Catherine Deneuve blir en thriller och ett reningsbad för en intervjuare som trodde att hon sett och hört allt. Ocensurerat och insiktsfullt beskriver Stina Dabrowski sina yttre och inre resor i ett landskap befolkat av människor vi andra bara får se på tv. Hur känner man sig efter att ha blivit utslängd av regissören Ingmar Bergman? Var går gränsen mellan den djuplodande frågan och den kränkande? I Stina om Stina och konsten att intervjua får läsaren följa med in i de allra innersta rummen, både Stinas egna och de intervjuades.

GlasklartGlasklart av Karin Wahlberg
Hilda Glas är snart färdig läkare och har återkommit till sin hembygds trakter för att göra AT-tjänst på Oskarshamns lasarett. Väl där inser Hilda att hon kanske undermedvetet dragits till det sjukhus där hennes mamma avled och när hon råkar komma över sin mors journal inser hon att hon måste ta tag i sin outredda bakgrund. Vad var det för mystisk sjukdom som tog moderns liv och var hennes pappas död verkligen en olycka?
Claes Claesson har åkt till den lilla glasbruksorten Hjortfors med familjen för trivsamt och traditionsenligt valborgsmässofirande. Trängseln runt majbrasan tilltar och stämningen stiger. Men idyllen rämnar hastigt och mycket olustigt när man plötsligt känner doften av bränt kött och i ljuset från lågorna urskiljs så en makaber syn: en död manskropp.

Jag kan se i mörkret av Karin FossumJag kan se i mörkret
Riktor är en man med inrutade vanor. På dagarna arbetar han på ett äldreboende. På kvällarna går han hem till sitt hus, där han bor ensam och aldrig får besök. När han är ledig sitter han på en bänk i parken och iakttar olika personer med cynisk blick.
Av en slump blir Riktor bekant med Arnfinn, en äldre man. Han bjuder hem Arnfinn och en vänskap utvecklas. Men en kväll kommer Riktor på Arnfinn med att stjäla pengar. Plötsligt brister något inom honom. En livslång, inkapslad vrede flammar upp.
Jag kan se i mörkret är en roman med krypande spänning och knivskarp psykologisk skärpa. Den handlar om en mycket ensam människa, vars obehagliga inre liv en dag börjar ta sig alltmer skrämmande uttryck.

TistelblommanTistelblomman av Amanda Hellberg
Ända sedan hon var liten har Maja Grå varit annorlunda. Det är en hemlighet hon inte kan dela med Jack, mannen som hon älskar. Tillsammans har de flyttat till det skotska höglandet. Till Tistelblomman, ett ensligt beläget hus med sällsam dragningskraft. I trakten viskas det om fasansfulla hemsökelser och snart visar det sig att Maja och Jack har skäl att oroa sig …
Tistelblomman är en blodisande och suggestiv spänningsroman, och den tredje fristående delen i den hyllade serien om Maja Grå.


Livet är kort.

Read Full Post »

Förra söndagen var det premiär för en isländsk deckarserie på SvT 1. Idag såg Fästmön och jag det inspelade första avsnittet av Häxans tid. I kväll går andra delen. Jag tyckte att första delen var… annorlunda, rolig och bra.

Journalisten Einar i mitten gör en intervju.


I centrum står journalisten Einar,
med bakgrund som fyllo. Han har fått behålla sitt jobb – så länge han väljer jobbet framför whiskyn. Parhästen Joa är hans fotograf och de delar också ett hyrt hus med tillhörande grön fågel. Einar och Joa åker på diverse uppdrag här i första delen – allt från en forsränning med dödlig utgång, via ett slagsmål med rasistiska förtecken, en teaterpjäs och slutligen ett äldreboende. Och så ett litet HBTQ-tema.

Jaa, det händer onekligen mycket i denna första del! Det blir nästan för mycket.  Samtidigt innehåller avsnittet ganska mycket humor, bland annat kring Einars kollega och hans Xantippa till hustru samt bortklemade hund.

Men jag gillar det här! Även om jag verkligen inte skulle vilja åka till Island – fy te rackarns för all snö! – och även om jag tycker att språket är konstigt och alla ord slutar på

-ur…

får den här första delen högt betyg!

Read Full Post »

Hur hänger ett styckmord av en ung tjej ihop med en gammal författarinna som har slutat prata? Och vad har Fredrika Bergmans älskade med det hela att göra? Den tredje deckaren av Kristina Ohlsson, Änglavakter, är minst lika spännande som de första två! Samtliga har jag lånat av Fästmön.

Denna den tredje delen om Fredrika Bergman är lika spännande som de första två.


Det börjar med ett fynd
av en ung tjej. Tjejen har blivit styckad och man kan ganska snart identifiera henne. Men varför blev hon styckmördad? Hon var litteraturstudent och dessutom gravid. Med vem då? Tjejen hade uppenbarligen kontakt med en barnboksförfattarinna på ett äldreboende. Kvinnan har inte talat på många år. Så småningom hittar Fredrika Bergman och hennes poliskollegor rätt spår, men då är redan hennes älskade indragen och en helt oskyldig person mördad.

Den här boken är så spännande att man bara vill läsa och läsa. Kristina Ohlsson håller mig totalt fängslad och jag anser henne vara en av de allra bästa, nu levande, svenska kvinnliga deckarförfattare.

Det kan inte bli annat än högsta betyg!

Read Full Post »

Det börjar gå utför – redan vid 45… Skrämmande läsning, men franska och brittiska forskare har nu kommit med nya rön baserade på en studie av 7 000 pers.

Forskarna har gjort studier på folk i åldrarna 45 – 70. Under en period på tio år såg de tydligt att flera funktioner började försämrades redan hos 45-åring. Slutledningsförmågan, till exempel…


Den här Tofflan är visst alldeles slutledd, tror jag.


Forskarna testade också
 minne, vokabulär, syn och hörselförmåga tre gånger under en tioårsperiod. Inom alla dessa områden påvisades försämringar – utom vokabulären. Ju äldre deltagare desto snabbare försämring, men redan bland dem i åldrarna 45 – 49 bast var försämringen av slutförmågan 3,6 procent.

Tja det är väl bara att anmäla sitt intresse för ättestupan, dårå. Jag kan ju inte ta in på äldreboende än, jag är ju ”bara” 49 ett tag till… Men jag börjar nog bli väldigt tjatig… Det är det där med vokabulären…

Read Full Post »

Nej då, jag har inte glömt veckans höjning (Helgon) respektive sänkning (Hell gone). Det är inte svårare än så här:

Helgon

                                                                                                                                                                     Hell gone

Read Full Post »

En man som fyller 100 år beslutar sig på sin födelsedag att skippa kalaset på äldreboendet. Han hoppar ut genom sitt fönster och sen får vi läsare följa med honom på en märklig resa – både en resa i nutid och genom 1900-talet. Jonas Jonassons bok Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann är en märklig bok! Tack för att du gav mig den här läsupplevelsen, Åsa!


En märklig historiebok!

                                                                                                                                                           Allan Karlsson ska fylla 100 år. Media och kommunalråd väntar på äldreboendet där han bor och där det ska hållas kalas. Men Allan hoppar ut genom fönstret, råkar få med sig en väska full med pengar och kommer snart i lag med ett antal udda existenser. Både tjuv och polis jagar dem. Parallellt med denna berättelse får vi glimtar ur Allans – och 1900-talets – historia.

Den här boken kan läsas på flera sätt och att sätta en enda genre på den är omöjligt. Den är en historisk roman, en politisk roman, en samhällsroman, en roman om mord, en reseberättelse, en satir… Ja, den är det mesta. Och huvudpersonen själv är totalt ointresserad av politik – ändå har han under 100 år gjort världen osäker, inte bara för att han är sprängämnesexpert…

Jonas Jonasson, egentligen Pär-Ola i förnamn, är journalisten som gick in i väggen, sålde allt och flyttade till Schweiz. En Allan Karlsson, måhända? Boken kom ut för ganska precis ett år sen, den 9 september 2009. Men är det nån bok jag rekommenderar dig att läsa i år, så är det denna! Högsta betyg!

Read Full Post »

Om hjärtat ännu slår… Det är en vacker titel på Aino Trosells bok från 2000. Men innehållet är allt annat än vackert. Och mycket, mycket spännande!


En liten bok som innehåller mycket.

                                                                                                                                                            Siv är medelålders och lever ett ganska tryggt liv med maken Jan. Hon jobbar som undersköterska på ett äldreboende och förutom det bryr hon sig inte mycket om omvärlden. Mer än sin moster Ingeborg uppe i en byhåla i norr. Men så slås Sivs hela tillvaro i spillror en dag. Hon flyttar från storstan till byhålan, från arbete till trolig arbetslöshet. Livet blir i alla fall bättre och hon njuter av sin frihet. Till dess hon inser att nån vill henne illa…

Det här är en bok som skulle kunna stoppas in i flera genrer, inte bara deckargenren. Det är en relationsroman, en samhällsroman, en utvecklingsroman, en historisk roman – och en roman om nynazism. Jag ska defintivt läsa mer av Aino Trosell! Just den här boken innehåller så många bottnar. Bara beskrivningen av livet i byhålan – denna dubbla känsla inför hålan – är så på pricken. Och naturligtvis är det extra roligt när huvudpersonen är ovanlig – kvinna, medelålders och tämligen världsfrånvänd – men visar sig vara utvecklingsbar!

Svenska Deckarakademin utsåg boken till Årets bästa svenska kriminalroman 2000. Aino Trosell, numera ledamot av Svenska Deckarakademin, debuterade 1978 och har gett ut 20 romaner och flera pjäser.

Högt betyg!

Read Full Post »

Ett besök på ett lasarett i södra Sverige, maj 2010. En hustru går på toa. Under tiden försvinner hennes man. Kan ju faktiskt hända – om det sker av fri vilja. Men att mannen blev bortförd, felaktigt, av färdtjänsten och skjutsad till ett äldreboende – tja, då blir det inte roligt längre. Mannen var dement och kunde inte svara på frågan vad han hette.


Vem tog min snubbe???

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »