Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘äldreboende’

Ett inlägg om vår söndag. Ber om ursäkt för det kryptiska!


Nej oroa dig inte!
Jag tänker inte stämma upp med nån skönsång/falsksång. Jag är bara så urbota dålig på att sätta rubriker. Verkligen totalt urusel! Inte hjälpte att jag drack ett helt glas Amarone med Fästmön när hon kom hem igår kväll (in vino veritas, du vet). Anna blev trött, jag… vaknade med huvudvärk idag. Idiotiskt! Jag får nog hålla mig ifrån alkoholen helt och hållet.

Det blev samma nattnings- och sovprocedur här igår som kvällen innan och det gick lika galant. Lite oro först, men sen är det nån som slocknar som ett ljus. I morse lyckades jag däremot samla alla för gemensam frukost. Anna varken spillde eller kastade paprika omkring sig. Duktig kicka!

Efter skjutsning och dumpning vid äldreboendet åkte jag hem och kollade med Elias ifall det var OK jag ringde ett viktigt samtal som kunde ta lite tid. Jorå, det var det. Jag har nämligen anmälningsplikt och ska ringa AF Kundtjänst mellan den 1:a och den 14:e i varje månad.

röd telefon

Mitt öra blev rött, inte telefonen.


Totalt tog hela samtalet
en timme och 22 minuter. Men ungefär hälften av tiden gick åt till att sitta i telefonkö. Mitt öra blev rött. Det tog så lång tid att jag hann fixa lunch till Elias under tiden, knyta ihop och byta soppåsar, plocka undan disk, ta en surfrunda och lite till medan jag köade. Sen svarade Lina. Hon var trevlig och bra att prata med och det blev inte bara nån opersonlig avrapportering av de fyrtiotre (43) jobb som jag har sökt under augusti månad.

Randig fjäder

En randig och fin fjäder som jag fotade idag. Men bilden fungerar också som lite avdelare i det här inlägget.


En dusch och hårtvätt senare
traskade Elias och jag iväg med soppåsarna för vidare tur mot Tokerian. Jag behövde mjölk, fil och smör och så hade jag ett uppdrag från Anna. Vi tog Den Långa Vägen för att få lite extra ljus och luft.

Elias o vägskylt

Elias ställde sig vid skylten, men han förstod inte varför – det var för att släppa förbi tre irriterande killar som gick bakom oss. En av dem rullade på sin bräda, förresten.


Vädret var/är konstigt.
Vindarna var kalla, men i solen var det skönt. Vi såg ett stort hål där det hade grävts fram ledningar. Ingen av oss ville bada där.

Skuggor i sunkigt vatten

Två skuggfigurer, en liten och en stor.


Lottot lämnade jag in
på Tokerian och fick det gamla kollat. Naturligtvis vann jag inte en krona. Vi fick helt enkelt trösta oss med var sin glass.

Glass i fokus

Vad har jag i fokus – Elias eller glassen? Den här bilden säger allt


Idag blir det fisk och ris till middag.
Jag ska ha citron- och dillsås till min lax, Elias vill ha currysås. Det ska han få, det blev ganska mycket över från igår.

Anna jobbar till 21 och i kväll åker vi tillsammans och hämtar henne. Hon hoppas hinna in och handla nåt till frukost i morgon, för i morgon äter Anna och Elias frukost hemma i Himlen. Jag blir ensam. Men det gör inget för jag har bestämt att ha städdag i morgon. Det behövs. Om Anna och Elias hade varit här hade jag inte haft disciplin att städa.

Mamma har fått ett söndagssamtal och vidare har jag haft kontakter med Släkta av olika slag. Just dessa delar av Släkta är trevliga. Igår kväll fick jag ett mejl som jag undrade lite över, idag kom ett förtydligande. Jag är lite otålig i vissa sammanhang. Så om just DET beskedet säger min Nästanbror ungefär

In time, m’ dear, in time…

Eller, som han egentligen skrev i dagens mejl

[…] men jag tror att just det här XXX inte har några kor på isen. […]

Kryptiskt? Ja jag vet! Jag är uppspelt och spänd och nervös, men vill inte avslöja för mycket – för då kan jag bli så ytterligt besviken.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en lyckad shoppingtur.


Lite trist var det allt att lämna Fästmön
vid äldreboendet strax före klockan tolv. Men samtidigt vet vi ju att hon inte blir kvar där för alltid utan bara till klockan 21 i kväll.

Elias och jag åkte till Stormarknaden för att kolla in mobilskal till våra iPhoner. Efter besök i några affärer fastnade vi för var sitt som vi hittade hos Teknikmagasinet.

Elias o mitt nya mobilskal

Elias och mitt nya mobilskal. Elias ser ut som ett däck och mitt går i regnbågsfärger.


Det var lite svårt
att få en bra bild av Elias skal, men här är ett nytt försök:

Elias mobilskal

Elias mobilskal  har ganska bra mönsterdjup.


Nu sitter båda skalen
på respektive mobil och vi är mycket nöjda båda två. Jag har ju tidigare bara haft ett enfärgat tjockis-svart. Kände mig lite wild ‘n crazy när jag valde ett med mååånga färger på. Att det sen är färgerna i MIN flagga gör det ju inte sämre! Den största skillnaden är att det nya skalet är glatt, medan det gamla var gummiartat. Vi får hoppas att iPhonen inte glider mig ur händerna…

Vi stack in på ICA Kvantum och körde stridsvagn varuvagn bland tanterna och farbröderna och barnen – alla stod i vägen. Men vi skulle ju ha lördagsgodis och det är viktiga grejor, det! Elias valde smågodis, jag en choklad.

Shoppingpåse

En påse med godis och lite tillbehör till kvällens middag följde med oss hem.


Sen köpte vi faktiskt nåt gott
till eftermiddagsfikat också. Jag har bestämt att vi ska fika halv tre, men Nån är väldigt sugen just nu och försöker lura mig att klockan är fikadags…  Den lilla maggen är inte helt tom, för där finns korv med bröd som avnjöts mellan två affärer och möjligen nåt spår av morgonens frukostmackor. Elias har för övrigt varit såå duktig att han har tagit över min mammas rum, det som hon brukar ha när hon kommer hit. Där har han sin dator och där sover han. När jag nyssens telefonerade med min mamma blev hon nästan lite putt på att nån tagit över hennes rum, men sen när hon hörde att det var Elias så var det helt OK.

Idag på förmiddagen fick jag ett nej på ett av de mest intressanta jobben jag har sökt. Man skulle kunna tro att jag blev väldigt nedslagen av beskedet, men faktiskt inte. Förutom att det var snabb rekryteringstid fick jag fick ett personligt mejl från Jonas på Kaplan. Han sparar dessutom mina papper för framtiden. När man får ett sånt nej-mejl känner i alla fall jag att där vill jag verkligen jobba… Då går det inte att deppa ihop, heller, utan ta nya tag! Vem vet när det yppar sig ett tillfälle…

Tror jag måste kolla hur man blandar till saft snart nu… En mugg java står redo att värmas också.


Livet är kort. Idag är det gott.

Read Full Post »

Ett inlägg om en dröm.


I natt drömde jag
för första gången på länge. Eller om jag ska foga mig in i leden och vara som alla andra ska jag väl säga att jag kom ihåg vad jag drömde i natt när jag vaknade i morse. Men det låter vackrare med

jag drömde…

Det var en lite rörig dröm. Jag var med min bil på nån sorts service till ett etablissemang bestående av kombon äldreboende – bilverkstad! Tänk, det kanske är en affärsidé för nån förslagen! Av nån anledning fastnade jag där. Jag är ju social och började prata med människor. Det skulle vara fest på kvällen och jag blev bjuden att stanna kvar. Det gjorde jag – tills jag såg en katt döda en skata. Katten hade ätit på skatan i halsen samt tagit dess vingar. Ändå kunde skatan flyga… När jag såg det gick jag därifrån. Jag glömde min bil! Jag joggade (!) hem. Väl hemkommen undrade Fästmön var jag hade gjort av bilen. Hur skulle jag nu få hem den? Jag orkade inte gå tillbaka till äldreboendet-bilverkstaden. Satte mig att söka på nätet efter telefonnumret till min gamla granne H som var ekonomidirektör på stället. Tänkte att H ju kunde plocka upp mig på vägen till jobbet under morgondagen och att jag sen fick åka med till äldreboendet – verkstaden.

Bland gräs o buskar
Bakom en står äng låg äldreboendet-bilverkstan.


Men jag hittade inget telefonnummer.
Jag sökte på H:s partner, på barnen, men inget. Anna Den Kloka sa då att jag ju kunde ta bussen till ändhållplatsen och sen gå över en stor äng. Det lät jättejobbigt, som ett oöverstigligt hinder. Betänk då att jag hade joggat hem på kvällen…

Sen vaknade jag av att det var sprakande störningar på klockradion (det väckte oss redan klockan fyra i morse) och dags att gå upp.

Nu ska jag inte ge mig på att tolka drömmen, men det där med skatan och katten kan vi sortera bort. Det var ett skådespel vi såg från ballen* igår kväll, jag och Anna. Fast katten fick inte tag i skatan då, så jag spann uppenbarligen vidare på ond bråd död. Och naturligtvis är jag ju skatan. Jag är ju en riktig skata.


*ballen = balkongen


Livet är kort. Skört som tusan.

Read Full Post »

Fredag idag, ifall nån har missat det. Och efter att ha hämtat mitt nya leg (presskortet), där jag ser ännu mer ihoptryckt ut på bilden än det föregående halkade jag vidare till Feskarn i Saluhallen för att hämta Fredagsmys på påse. Därefter hämtade jag Fästmön i Förorten och sen bullade vi upp…

Fredagsmys från Feskarn

Veckans Fredagsmys från Feskarn.


Varje vecka innehåller Fredagsmyspåsen
från Feskarn (usch, det där ordet… det är lika gräsligt som Onepiece…) olika saker. Denna fredag fanns följande i påsen:

  • färska Smögenräkor
  • aioli
  • laxmousse i tunnbrödstimbal
  • ceviche med hummer, helgeflundra och pilgrimsmusslor
  • bröd
  • smulpaj med hallon och mörk choklad

Priset per person är 185 kronor,  så det blev 30 kronor över på presentkortet jag utnyttjade, det jag hade fått i födelsdagspresent av vännen Rippe. I stället för att efterskänka det kompletterade jag påsen med två bitar laxrulle.

Drycken till maten hade vi köpt sen tidigare. Det var en fransman som hade legat på kylning länge och väl. Den passade utmärkt till maten!

Muscadet sèvre et main

Muscadet sèvre et main. 


Vad tyckte vi då?
Båda gillade vi Smögenräkorna. De var mindre än de räkor vi vanligen köper och mörkare till färgen samt smakade saltare. Dessutom var de stickiga! Väldigt stickiga!

Aiolin var underbart god och nu stinker vi vitlök så det måste vara ett moln över New Village!

Laxmoussen var mäktig, tyckte Anna, bara jättegod, tyckte jag.

Cevichen var INTE god. Ingen av oss gillade den. Den hade alldeles för konstiga smakblandningar.

Laxrullarna var också mäktiga, tyckte Anna, och goda, tyckte jag. Irriterande nog var de väldigt olika i storlek – och två så olika bitar stoppar man väl inte med i en påse till en och samma kund?! Jo det gjorde Feskarn.

Brödet var jättegott och behövdes – för det var sannerligen inte mycket mat. En storätare skulle inte bli mätt på Fredagsmys från Feskarn.

Smulpajen levererades i portionsglas och liksom laxrullarna skilde det rejält på portionerna. Dåligt!  Min paj var torr och bestod inte av många hallon. Tur att jag hade vin kvar att skölja ner den med!

Smulpaj m hallon o mörk choklad

Jag fick hälla på extra mycket chokladkaviar på min paj för att den skulle bli lika stor som Annas. 


Till pajen medföljde
en burk chokladkaviar och den var riktigt rolig!

Chokladkaviar

Chokladkaviar!


Trots att jag är mannen i huset
(jag kör bil och jag har inte mens) var jag för klen för att öppna burken. Tur att min älskling är så stark och vältränad! (Man undrar om hon tar i med hårdhandskarna på äldreboendet eller om hon är lika snäll som hon är hemma… DET DÄR VAR ETT SKÄMT! Anna är nog väldigt omtyckt och jag vet att hon har varsamma händer när man är krasslig. Jag vet.)

Chokladkaviarkulor

Kulorna såg ut som torkad råttskit. Men de smakade inte skit!


Vårt sammantagna omdöme
om Fredagsmys från Feskarn blev… sisådär. Vi blev inte särskilt upphetsade. Det var små portioner och cevichen var en riktig besvikelse. Räkorna köper jag gärna igen liksom laxmoussen!

Slutbetyget blev medel och då känner jag att vi är lite snälla.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Nu ska vi komma ihåg
att innehållet i Fredagsmyspåsarna skiljer sig åt från vecka till vecka. Kanske är det nånting som vi gillar bättre nån annan gång. Fast nu dröjer det ett tag innan vi provar igen. För det kostar ju trots allt en del och kvällens påse kunde vi som sagt köpa tack vare Rippe! Det var roligt att testa!


Livet är kort.

Read Full Post »

Att det är snurrigt lite varstans kan vi väl enas om. Nu har jag snurrat i media och hittat en hel del… mer eller mindre snurrigt. Häng med – om du vill, annars, stå kvar!

  • Snart ska du betala TV-avgift för datorn. Fast frågan är om det innebär så stor skillnad för gemene man. Det flesta av oss betalar väl redan TV-licens. Eller..? Förutom datorer inkluderas surfplattor. Mobiler är exkluderade.
  • ”Tonen i brevet är hotfull. Nu är jag kallad.” Läs det här! Det är långt, men läsvärt. Jag kan intyga att det är så här det går till. Verkligen.
  • Sjukgymnasten försvinner? Men bara till titeln. Regeringen föreslår en namnändring av titeln, från sjukgymnast till fysioterapeut. Personligen tycker jag att fysioterapeut känns mer modernt, men undrar om nån vet vad det är. Ungefär lika många som kan förklara vad primärvård betyder. Eller somatisk slutenvård. Typ…
  • Svårt att utveckla p-piller för män. Jorå… Kvinnor har ju kunnat äta p-piller i 50 bast, så varför anstränga sig..? Mja, nu var jag kanske lite hård, men ärligt talat… Varför är det bara kvinnor som ska utsättas för risker? För även om det är låga risker med p-piller idag så finns där ändå… risker.
  • Uppsala kommun köpte ut personal för 18 miljoner förra året. Ja, det är billigare idag att köpa ut besvärliga och äldre (det vill säga 40+) medarbetare som inte håller käften och tänker och tycker annorlunda. Och även om 18 miljoner kanske är en piss i havet i en stor verksamhet som kommunens, så skulle man väl ha kunnat komma på nåt bättre att använda miljonerna till. Öka personaltätheten på äldreboenden, till exempel, för att ge ett förslag. Skämmes, Uppsala kommun! Vad är det för människosyn när oliktänkande och äldre, erfarna medarbetare inte längre är önskvärda? Nu undrar jag bara när lokalblaskan ska undersöka andra verksamheter i vårt län som vi dödliga OCKSÅ betalar skatt till… Sätt fart! Det fanns MASSOR att gräva i!


Livet är kort.

Read Full Post »

En bit in i december damp Månpockets nyhetsbrev ner i min inkorg. Som vanligt hittar jag en hel del godsaker bland månadens pocketutgivning, till exempel dessa:

Felicia försvannFelicia försvann av Felicia Feldt
– En sak ska du ha klart för dig. Att här vill jag inte se några sura miner. Jag vill se en glad flicka. Har du förstått?
Och visst, jag förstår. Jag har fått en hårt åtstramande fläta av mamma och en tillrättavisning. Men i hemlighet har hon fått något tillbaka. Och det vet hon inte om.
Felicia är nummer tre, sen blev de nio, fast en bror dog. Ändå en flock. Papporna blev fyra. Men bara en mamma. Världens bästa mamma? Expert på barnuppfostran i alla fall, om hon får säga det själv. Och Felicia försvann, men ingen kunde säga hur.

Stina om Stina av Stina Lundberg DabrowskiStina om Stina
En snudd på havererad intervju med Catherine Deneuve blir en thriller och ett reningsbad för en intervjuare som trodde att hon sett och hört allt. Ocensurerat och insiktsfullt beskriver Stina Dabrowski sina yttre och inre resor i ett landskap befolkat av människor vi andra bara får se på tv. Hur känner man sig efter att ha blivit utslängd av regissören Ingmar Bergman? Var går gränsen mellan den djuplodande frågan och den kränkande? I Stina om Stina och konsten att intervjua får läsaren följa med in i de allra innersta rummen, både Stinas egna och de intervjuades.

GlasklartGlasklart av Karin Wahlberg
Hilda Glas är snart färdig läkare och har återkommit till sin hembygds trakter för att göra AT-tjänst på Oskarshamns lasarett. Väl där inser Hilda att hon kanske undermedvetet dragits till det sjukhus där hennes mamma avled och när hon råkar komma över sin mors journal inser hon att hon måste ta tag i sin outredda bakgrund. Vad var det för mystisk sjukdom som tog moderns liv och var hennes pappas död verkligen en olycka?
Claes Claesson har åkt till den lilla glasbruksorten Hjortfors med familjen för trivsamt och traditionsenligt valborgsmässofirande. Trängseln runt majbrasan tilltar och stämningen stiger. Men idyllen rämnar hastigt och mycket olustigt när man plötsligt känner doften av bränt kött och i ljuset från lågorna urskiljs så en makaber syn: en död manskropp.

Jag kan se i mörkret av Karin FossumJag kan se i mörkret
Riktor är en man med inrutade vanor. På dagarna arbetar han på ett äldreboende. På kvällarna går han hem till sitt hus, där han bor ensam och aldrig får besök. När han är ledig sitter han på en bänk i parken och iakttar olika personer med cynisk blick.
Av en slump blir Riktor bekant med Arnfinn, en äldre man. Han bjuder hem Arnfinn och en vänskap utvecklas. Men en kväll kommer Riktor på Arnfinn med att stjäla pengar. Plötsligt brister något inom honom. En livslång, inkapslad vrede flammar upp.
Jag kan se i mörkret är en roman med krypande spänning och knivskarp psykologisk skärpa. Den handlar om en mycket ensam människa, vars obehagliga inre liv en dag börjar ta sig alltmer skrämmande uttryck.

TistelblommanTistelblomman av Amanda Hellberg
Ända sedan hon var liten har Maja Grå varit annorlunda. Det är en hemlighet hon inte kan dela med Jack, mannen som hon älskar. Tillsammans har de flyttat till det skotska höglandet. Till Tistelblomman, ett ensligt beläget hus med sällsam dragningskraft. I trakten viskas det om fasansfulla hemsökelser och snart visar det sig att Maja och Jack har skäl att oroa sig …
Tistelblomman är en blodisande och suggestiv spänningsroman, och den tredje fristående delen i den hyllade serien om Maja Grå.


Livet är kort.

Read Full Post »

Förra söndagen var det premiär för en isländsk deckarserie på SvT 1. Idag såg Fästmön och jag det inspelade första avsnittet av Häxans tid. I kväll går andra delen. Jag tyckte att första delen var… annorlunda, rolig och bra.

Journalisten Einar i mitten gör en intervju.


I centrum står journalisten Einar,
med bakgrund som fyllo. Han har fått behålla sitt jobb – så länge han väljer jobbet framför whiskyn. Parhästen Joa är hans fotograf och de delar också ett hyrt hus med tillhörande grön fågel. Einar och Joa åker på diverse uppdrag här i första delen – allt från en forsränning med dödlig utgång, via ett slagsmål med rasistiska förtecken, en teaterpjäs och slutligen ett äldreboende. Och så ett litet HBTQ-tema.

Jaa, det händer onekligen mycket i denna första del! Det blir nästan för mycket.  Samtidigt innehåller avsnittet ganska mycket humor, bland annat kring Einars kollega och hans Xantippa till hustru samt bortklemade hund.

Men jag gillar det här! Även om jag verkligen inte skulle vilja åka till Island – fy te rackarns för all snö! – och även om jag tycker att språket är konstigt och alla ord slutar på

-ur…

får den här första delen högt betyg!

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »