Slängd på tippen

Ett inlägg om ålder.

---

 

”Ulrika evigt ung” stod det på min tårta när jag fyllde 40…

Nä, åldersfixerad har jag aldrig varit. Inte heller har jag haft några större kriser som har med åldern att göra. Ja, jo inför min 30-årsdag var det ju lite krisigt, men det handlade mest om ett sprucket förhållande. Nu har jag emellertid förstått att jag är 53 år och slängd på tippen, i princip – på grund av min ålder.

 

 

Erfarenhet och kompetens förvärvade genom åren är inget värt. En ska vara mellan 35 och 40 år. Jag säger inte att människor i den åldern inte har erfarenhet eller kompetens, men nog borde jag åtminstone slå dem med hästlängder vad gäller erfarenhet. Tyvärr inget som noteras.

Alla dörrar stängs, en efter en. Jag är varken söt eller ung eller känd, för den delen. Berättelsen finns nedtecknad. Men ingen är intresserad av en okänd kärring på över 50. Hade jag varit snygg och 35 och kanske deltagit i nån dokusåpa, så kanske…

Häromdan läste jag en bra debattartikel i Resumé. (Tack för länken, E!) Erik Haglöf, som har skrivit artikeln, är vd och rekryterare på Bohmans Nätverk. Redan i ingressen pekar han ut det jag redan vet, men ingen nånsin pratar om: åldersdiskriminering på arbetsmarknaden.

Erik Haglöf jobbar alltså som rekryterare. Hösten är högsäsong för såna eftersom många företag letar efter nya medarbetare. Men tyvärr ser Erik Haglöf att alla inte är välkomna. Snävast är normerna hos företag vad gäller åldern. Och så ger Erik Haglöf ett exempel på hur två personer, båda kring 50, som presenterats som kandidater till tjänsten som kommunikationschef för ett internationellt företag, gjorde så att relationen mellan företaget och Bohmans Nätverk äventyrades.

Erik Haglöf vågar skriva om annat kring ålder som vi redan vet. Detta att 35 – 40-åringar tillhör de mest stressade och utbrända. Han skriver i debattartikeln:

[…] De är mitt i karriären och samtidigt fullt upptagna av att skapa ett liv med partner, barn och renoveringsobjekt. De underskattar inte sällan vad allt detta innebär och sitter desperata vid sina datorer långt in på natten efter att barnen har lagt sig för att hinna med jobbet.
Ingen annan grupp är heller så mycket sjukskriven, vabbande eller föräldraledig som just denna. […]

Den här rädslan att anställa äldre arbetskraft då? Vad beror den på? Erik Haglöf presenterar tre skäl – som han genast förkastar…

1. Arbetsgivare tror att yngre människor med automatik hänger med bättre i den snabba tekniska utvecklingen runtomkring oss.
2. Föreställningen att äldre är fast i gamla tankemönster och inte kan lära nytt.
3. Äldre är dyrare att anställa än yngre.

[…] Många äldre har stenkoll på vad som händer på den digitala sidan. Forskning, bland annat av Dweck et al, visar att människor oavsett ålder är fullt kapabla att utveckla nya förmågor. Dessutom är det oftast mycket lönsamt att anställa äldre arbetskraft om man räknar in att de generellt har en låg sjukfrånvaro, hög arbetsmoral och ett sunt perspektivtänkande som behövs som komplement i en snabbrörlig tid. Många äldre får också både tiden och lusten till en nytändning i arbetslivet när barnen flugit ur boet. […]

Erik Haglöf tror att det handlar om rädsla hos arbetsgivarna. De vill inte sticka ut, de vill göra som alla andra gör. Det finns flera undersökningar som visar att svenska arbetsgivare är sämst i världen när det gäller att anställa och behålla äldre arbetskraft. Enligt en undersökning från 2012 är det bara fyra procent av svenska arbetsgivare som jobbar med dessa frågor, medan siffrorna för till exempel USA och Kina är 18 procent, Hongkong 24 procent och Singapore 48 procent. I USA är det till och med straffbart att fråga om ålder vid en anställningsintervju – där tycks man vara mer intresserad av att anställa nån som har rätt kompetens.

Samtidigt, menar Erik Haglöf, klagas det på att det inte finns tillräckligt med kompetent arbetskraft och att vi står inför stora pensionsavgångar. Det pratas om att höja pensionsåldern.

Erik Haglöf är mycket tydlig i sin slutkläm där han menar att vi kanske borde införa lagstiftning liknande den amerikanska mot åldersdiskriminering. Han skriver:

[…] Om inte en omvärdering av äldre och erfaren arbetskraft kommer till på frivillig väg, kan den typen av lagstiftning vara värd att utvärdera även här i Sverige. Vi kan inte fortsätta att slänga 40- och 50-åringar på den mentala tippen. Det är ett alldeles för stort slöseri, både på individ- företags- och samhällsnivå.

Tack, Erik Haglöf, för att du vågar sticka ut hakan och ta upp detta! Jag är 50+, frisk och vill inget hellre än att jobba – med kommunikation. Jag har 25+ års erfarenhet inom området, inga barn, inga barnbarn, inget husdjur och jag renoverar inte min bostad för tillfället. Men på tippen vill jag inte bo!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Lugn söndag? Nja…

Ett rörigt inlägg.

---

 

Min bok på gång!

En kan inte påstå att den här söndagen är så lugn som jag hade hoppats. I morse hade jag kunnat sova länge, men eftersom det lät som om nån i huset möblerade om – skåpsdörrar smälldes igen, möbler drogs, det slängdes/tappades saker i golvet – gav jag upp klockan åtta. Läste en stund i min bok på gång, som utspelar sig i Tyskland av alla ställen. (Varför känner jag mig så avog inför Tyskland???)

Jag har läst ikapp lite på nätet, såväl bloggar som nyheter och annat. Det verkar som om alla är skitsega, inte mycket händer. Största nyheten igår var väl att nån hade gett sig på den person som i media kallas Hagamannen. Föga förvånande, anser jag. Därmed inte sagt att jag är för våld – åt nåt håll.

Häromdan läste jag en välformulerad debattartikel hos DN om Arbetsförmedlingens ineffektivitet. Den har fått efterdyningar i form av flera välformulerade artiklar, skrivna av såväl arbetssökande som arbetsgivare och en och annan arbetsförmedlare. Eller ja. Förmedlare… En person som jobbar på Arbetsförmedlingen. Märkligt nog har ingen ansvarig skrivit nåt. Det tycker jag att de borde.

Lennart Hyland, uppenbarligen känd på SR år 2012. Jag lånade bilden från en webbsida hos SR skapad i oktober det året.

Idag läste jag om hur tufft det är för arbetslösa över 55 år att få nytt jobb, trots erfarenheter och kompetens. Jag kan ju bara säga att det kan vara svårt även om en inte är 55 år. Än. Vissa arbetssökande hävdar att de råkar ut för åldersdiskriminering när de söker jobb, enligt en rapport från Unionen. Här sitter en och nickar till. Att det satsas på unga arbetslösa har väl inte gått nån förbi. Du vet när arbetsgivare till exempel väljer personer som inte har hört talas om Lennart Hyland, trots att de jobbar som journalister… Det tycks vara ett framgångskoncept att gömma sig bakom sin ungdom. När ska arbetsgivarna inse att unga inte vet allt? Det gör för övrigt ingen, oavsett ålder.

Vart tog dessa godingar vägen, OLW???

Inte var det bättre förr heller. Inte ens ostbågarna. Igår kväll var jag så trött att jag inte orkade sitta i bästefåtöljen utan låg i soffan. I famnen hade jag en skål ostbågare, traditionell smak, som jag hade hittat i skåpet och hällt upp. De smakade inte ett dugg! Så blir det när man har ätit goa chiliostbågar (varför slutade ni med dessa, OLW???) eller prästostbågar från Estrella. I morse lärde jag mig lite om ostbågar, för övrigt. Jag visste till exempel inte att det är Ostbågens dag den 5 mars eller att det varje dag tillverkas 25 000 kilo ostbågar i Sverige.

Min ostbågspåse åkte tillbaka in i skåpet. Det får bli glass som gott i dag. För nån timme sen pratade jag med Fästmön. Hon skulle laga till nåt gott idag och hade betalat för, men glömt ta med en viktig ingrediens på ICA Solen. Det var bara att traska tillbaka dit i hettan. Själv har jag stängt in mig, det vill säga stängt åt baksidan. Det verkar bli storkalas hos somliga och jag som inte är bjuden blir bara trött av allt prat, skratt, flams och bebispjat. Jag får äta min eftermiddagsglass i köket, helt enkelt och njuta av lugnet åt framsidan till. Och så ska jag telefonera med mamma.

Vad händer hos DIG idag??? Har du kalas, är du på kalas eller är det bara lugn söndag??? Skriv gärna några rader och berätta!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Joan Rivers och jag

Ett inlägg om åldrande och utseende och självinsikt.

---

 

Det verkar som om jag är den enda i hela världen som inte vet vem Joan Rivers var. Jag blev tvungen att googla. Och nu är hon död. Det fick jag veta via (sociala) medier igår kväll. Nu sitter jag och tittar på bilder av henne och undrar hur 17 man kan se ut som 17 tja, 35 fast man är 81 bast. Jag tycker att det är läskiga bilder, ärligt talat, sen må tanten ha varit hur pigg, rolig och bitsk som helst.

Kanske är jag påverkad av mitt bokprojekt. Redan i slutet av 2011 insåg jag att jag hade åldrats 20 år på tre år, om du fattar. Och det syns. Det syns verkligen på mitt utseende. Bilden till vänster föreställer mig år 2009, den i mitten är från den gångna helgen när jag var sjuk. Till höger Joan Rivers från 2008.

Nä, det är väl bara att konstatera att nån skönhet har jag aldrig varit och yngre blir jag inte heller med tiden. Det bekymrar mig egentligen inte så mycket som jag tror att det får andra att reagera negativt. Framför allt åldersdiskrimi-neras man när man söker jobb, det vet jag. Själv har jag ingen åldersnoja. Med stigande ålder har också kommit modet att våga göra fel och att våga göra bort sig – så länge ingen dör av det, förstås.

Varje rynka och linje i ansiktet är en erfarenhet. Alla är jag förstås inte stolt över, men de flesta har ändå lett till nån sorts utveckling. Alla färger i mitt hår, som jag beskrev som fyra igår, bär jag också med stolthet. Ingen av dem är nämligen falsk. Ibland önskar jag emellertid att jag hade lite bättre klädsmak och att jag klädde mig lite mer… moget än som i skrivande stund: svart linne och trasiga blåjeans. Linne och jeans med revor i ger definitivt inte pondus åt min uppenbarelse. Men det är bekvämt.

Vad har du för tankar om ålder och utseende??? Förtälj mig gärna genom att nyttja din rätt att kommentera på den här bloggen!

Och by the way… Joan Rivers… Det jag läser om henne gör mig nyfiken. Många kallar henne elak och skoningslös. Jag får känslan av att hon var mest skoningslös mot sin egen person. Värt att tänka på för somliga!.. Det kallas för självinsikt.

 

PS Alla unga, yngre än jag, som vill få nånting recenserat på en blogg nära sig, bör förse bloggaren med underlag!

PS2 Jerry har skrivit massor om Joan Rivers! Läs mer här!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Jobbsökeri: Ansökan, intervju och framför allt, dialog

Ett inlägg om framför allt dialog – vad gäller såväl ansökan som intervju.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen:

Varför ger företagen/motsvarande ofta så dålig respons på ansökningar?

Ibland får jag inte ens ett autosvar att min ansökan har kommit fram. Där hoppas jag på bättring, men noterar under hösten endast en mycket liten bättring… Eftersom den sökande ändå lägger ner en viss tid och möda på att skriva ihop sin ansökan, vill nog de allra flesta av oss veta att den når fram också…

Däremot har till exempel Hammer & Hanborg blivit mycket bättre på att ge återkoppling! Även om nej-svaren från dem också känns lite som autosvar, är det i alla fall bättre att få veta lite mer än att bara ungefär

Det var många sökande till tjänsten som X. Tyvärr var de inte med blev de kandidater vi har valt att gå vidare med…

Vi är emellertid fortfarande inte överens om den roll åldern spelar. För det förekommer ofta att det ingenstans i annonsen står att man söker en ung person eller en junior förmåga. Trots detta får sökande det som skäl till ett nej på en sökt tjänst… Alltså att företaget har sökt nån mer junior person. Det är inte OK, tycker jag. Det är ren och skär åldersdiskriminering. Det roar mig emellertid lite att Hammer & Hanborg uppenbarligen både läste mitt inlägg som svar på deras dito om ålder samt besökte min profil på LinkedIn.

Att ge återkoppling på ett nej tack från arbetsgivarens sida ger den som söker jobb nya möjligheter. Möjligheter att fundera över vidareutbildning, utveckling och förkovran. Eller kanske jobba med att skriva bättre ansökningar…

Nåväl, när ens ansökan lyckas nå fram till företaget/motsvarande och dessutom gör företaget/motsvarande intresserat, kallas man till intervju. Det finns bra intervjuare och dåliga intervjuare. Jag har själv varit med och intervjuat kandidater till vikariat och tjänster. Därför kan det kännas extra tufft när situationen är den omvända – och jag dessutom blir intervjuad av en person som är 20 – 25  år yngre än jag själv. Det känns… konstigt. Men det känns inte alltid fel. Är intervjuaren duktig känns det bra.

Den värsta sortens intervju är när intervjuaren inleder med en presentation av företaget genom att rita rutor på en whiteboard och babbla om organisationen i form av sektioner och enheter med olika ansvar. Efter två minuter har jag noll koll på vilken sektion som ansvarar för vad. I en intervjusituation är jag nämligen nervös och laddad för att svara på frågor om mig själv och mina kompetenser.

Visst tycker jag att det är intressant med en presentation av företaget i fråga. Men faktum är att jag alltid förbereder mig genom att både besöka webbplats och googla på företaget i fråga. Hur man organiserar sitt arbete på detaljnivå är nånting jag är intresserad av – när jag väl får jobbet.

Om intervjuaren visar den som ansöker om en tjänst minimalt intresse tappar man snabbt sugen på jobbet, ärligt talat. Varför inte ställa frågor till den sökande som

• Varför sökte du just det här jobbet?
• Vad tror du att du kan tillföra?
• Vad har du att erbjuda oss som är så pass bra att vi vill anställa dig?
• Hur bra är du på att samarbeta?
• Hur disciplinerad är du vid ensamarbete?
• Hur viktiga är arbetskamraterna?

Bara några exempel. Jag har inte fått en enda av dessa frågor vid den senaste tidens intervjuer. Visserligen anger jag alltid i mina ansökningar varför jag söker just det specifika jobbet, men det kan ändå vara intressant för en arbetsgivare att gå in lite mer på djupet av detta. Framför allt för att säkerställa att den här personen verkligen vill ha det här jobbet – eller för att få veta att den här personen har sökt det här jobbet därför att a-kassan/Arbetsförmedlingen mer eller mindre har beordrat det.

Slutligen… Om du som arbetsgivare utlovar ett besked i slutet av innevarande vecka… Stå fast vid det och hör av dig! I annat fall, säg slutet av nästa vecka om det är det du egentligen menar. Det är oerhört påfrestande att gå omkring och vänta på ett besked…

Sammanfattningsvis:

• Det är inte bara artigt utan praktiskt att svara att man har tagit emot en ansökan.
• Det är juste mot den som lägger ner tid på att skriva en ansökan att tala om varför h*n inte får just den sökta tjänsten. Kanske behöver man förkovra sig, kanske skriva en bättre ansökan. Sin ålder ska man emellertid inte ljuga om.
• I intervjusituationen är det trevligt om intervjuaren inte enbart föreläser. Varför inte passa på att ställa fördjupningsfrågor till den sökande? Det är här, i intervjusituationen, man kan ta reda på om den sökande verkligen vill ha jobbet eller inte. Och om h*n passar in vid företaget. Dialog är aldrig fel.
• Lämna besked när du har lovat! Inte en vecka – eller mer – senare.

Livet är kort. Det kan bli bättre.

Read Full Post »

Jobbsökeri – det tar tid!

Ett inlägg om jobbsökeri

Det blev en seg och sen start idag. Skälet är att jag sov dåligt i natt. Hade svårt att komma till ro och när jag väl gjort det, vaknade jag mitt i natten och kunde inte somna om direkt. Men nu är jag på banan igen!

Jag har som vanligt inlett dagen med java och jobbsökeri. Än så länge har jag bara hittat ett intressant jobb att söka och idag tänker jag mig två totalt. Jag gör avkall på mitt tre-mål eftersom jag ju ska ut på uppdrag i eftermiddag. Det ska bli både spännande och roligt att ses, men jag är orolig för att mitt teckenspråk har blivit för rostigt.

Det finns säkert de som tycker att målet med tre jobbansökningar per dag är lågt satt. HA! Det kan ju den tro som inte har sökt jobb förut! För det första tar det tid att hitta intressanta jobb som är värda att söka. Det gäller att de utlysta tjänsterna väcker intresse hos dig, men naturligtvis också att du har de efterfrågade kompetenserna. Sen ska du ha ett bra CV att skicka med. Det är ju nånting man skapar och sen har, så att säga, men det skadar inte att gå igenom det då och då. Vidare ska man ju skriva ihop en intressant och bra ansökan. Och tro mig, det är det svåraste! Hur fångar man en presumtiv arbetsgivares intresse så att h*n läser mer än ingressen på din ansökan? Ja, ett tips är att skriva en anslående ingress förstås…

Min sökta jobb-hög.

Mina ansökningar har inte gett nån bra utdelning hittills. Två nej på 43 ansökningar i augusti. Men jag har lagt ett antal nya ansökningar i högen sen dess – det är ju september månad nu. Inte vet jag varför arbetsgivarna inte visar nåt större intresse för mig. Det KAN vara min ålder, men det skulle en arbetsgivare aldrig medge, för åldersdiskriminering är straffbart.

Äsch, jag vill hoppas och tro att det där kanonjobbet hos dito arbetsgivare finns där ute nånstans – och att en sån som jag verkligen behövs där! Nina på AF Kundtjänst var nog ganska imponerad av my efforts. Jag blev rejält peppad och det tackar jag för! All pepp behövs för min del just nu eftersom risken att falla ner i Det Svarta Hålet alltid är närvarande. Tro inte för ett ögonblick att det här är nån lätt tillvaro och att jag springer omkring sprudlande glad varje sekund… Det tar mycket kraft bara att försöka ha en så normal vardag som möjligt.

Men jag försöker också påminna mig om att vissa rekryteringar tar tid. Om en arbetsgivare får in många ansökningar på en utlyst tjänst måste ju alla gås igenom. Sen ska man välja ut några man vill telefonintervjua eller träffa och intervjua och så mal det på. För vissa arbetsgivare är det en lång process, som kan ta månader. Naturligtvis finns emellertid arbetsgivare som är betydligt snabbare. Likväl är en rekrytering en process…

Och nu frågar jag igen: Har du sökt jobb nyligen??? Hur gick det??? Har du några jobbsökartips att dela med dig av???

Livet är kort.

Read Full Post »

Barnfritt

Jag hade inte tänkt ge mig in i nån inflammerad debatt, men det går inte att låta bli att ha åsikter. Igår läste jag i DN om Nellys café som vill förbjuda barn på fiket. På kafédörren hade man satt upp en lapp med texten

För allas trevnad råder barnförbud i lokalen

i lördags. I söndags åkte lappen ner sen Diskrimineringsombudsmannen hade uttalat sig att detta var åldersdiskriminering.

Men hallå! Det finns några av oss som ibland vill gå på barnfria ställen och njuta av vuxentid, vuxensamtal och lugn och ro. Det finns massor av ställen man kan gå till än just ett enda kafé, Nellys café, om man nu vill ha med sig småbarn. Ett skäl är väl främst att små barn inte dricker kaffe – kafé = här serveras kaffe. Nej, roligare för alla om man tar barnen till ett barnställe där det är OK att låta och att inte sitta stilla. Låt Nellys café göra som de vill!

Nej tack för min del på kafé och restaurang.

Skälet till att lappen sattes upp var att personalen hade tröttnat på barn som sprang omkring och lekte och kladdade. Som gäst skulle jag bli väldigt störd och irriterad om inte föräldrarna sa ifrån till sina telningar utan lät dem hållas. För det handlar ju egentligen inte om barnen utan om deras föräldrar. Som i det här fallet inte har vett nog (?) att ta sina barn till ett ställe där barnen får vara barn utan att de stör eller irriterar såväl personal som gäster.

Jag kan bli oerhörd störd på föräldrar som mesar med sina ungar och inte säger ifrån. Varje gång jag råkar andas om detta får jag kastat i ansiktet på mig att jag inte ska uttala mig eftersom jag inte har barn. Nej, det är sant, jag har inte barn. Men jag har fyra bonusbarn som inte alltid har varit vuxna. Däremot har de skött sig alldeles utmärkt varje gång vi har varit ute tillsammans för att äta eller fika. Minstingen var inte särskilt gammal när vi var ute och käkade första gången, men skötte sig perfekt. Faktum är att det har fungerat bra varje gång, just därför att barnen har fått veta att man inte springer omkring. Hade de skenat runt och bråkat hade det varit slut med restaurang- och kafébesök ögonaböj. Vi har också valt ställen som inte faller under kategorin Urförnäma Restaurangen/Konditoriet och där det finns mat och dryck som passar för barn.

När jag som vuxen går ut för att äta en god måltid eller ta en fika tillsammans med andra vuxna gör jag det helst på ett barnfritt ställe. Skälet till detta är att föräldrar med barn som vill äta eller fika ute så gott som aldrig säger ifrån. Eller ens tycks förklara – i förväg – vilka regler som gäller vid restaurang- eller fikabesöket. Eller går till nåt barnvänligt ställe där det serveras saft/läsk och inte främst kaffe och som har barnanpassade menyer. Roligare och bättre för alla!

Vill du läsa vad andra tycker om barnfritt kan du till exempel läsa hos Arga Klara, Mie, Mymlan och Pinglan.

Livet är kort.

Read Full Post »

Förbud mot åldersdiskriminering?

Idag finns det ett förbud mot att diskriminera äldre i arbetslivet och i utbildningen. Nu vill regeringen utöka förbudet till ett förbud på områden där det saknas. Det ska dock finnas vissa undantag och dessa handlar om nedre åldersgränser på krogen, till exempel.

Jag var gammal tant redan tio år före min födsel.

Integrationsministern, folkpartisten Erik Ullenhag från Uppsala, tycker att det finns en märklig syn på ålder och äldres kompetens idag. Han menar att vi ofta slarvar bort äldres kunnande. Och jag håller med!

Om lagförslaget går igenom kan vi förvänta oss en ny lag vid nästa årsskifte. Exempel på åldersdiskriminering som den nya lagen skulle förbjuda är att neka äldre bensinkort, telefonabonnemang, inträde till restauranger, seniorboenden med övre åldersgräns och liknande.

Att diskrimineras på grund av sitt kön, sin sexuella läggning, sin tro eller ett funktionshinder är sånt som redan är förbjudet idag i arbetslivet. Ändå har jag känt mig diskriminerad i vissa av dessa avseenden. När jag var aktivt arbetssökande kände jag mig åldersdiskriminerad. Jag fick en känsla av att många arbetsgivare, som sökte personer inom min yrkeskår, sorterade bort mig eftersom jag var närmare 50. Precis som om nån som är +45 inte skulle kunna göra hemsidor, ha kunskaper om och erfarenhet av sociala medier, surfa på nätet etc… (typiska saker som ingår i tjänster jag söker).

Jag tycker att det är lovvärt att integrationsministern tar upp frågan om åldersdiskriminering och ett lagförslag mot detta. MEN… jag hoppas verkligen att den nya lagen, om det nu blir en sån, inte är lika tandlös som den diskrimineringslagstiftning som redan finns. Jag minns till exempel det lesbiska paret som kastades ut från en restaurang för att de hade gett varandra en puss (förlorade i domstol), jag minns den högt uppsatte chefen som kränkte kvinnliga medarbetare via e-post, en man som visserligen förlorade sitt jobb men som fick miljoner i avgångsvederlag samt efter mycket kort tid togs tillbaka till en av sina tidigare höga positioner i ett annat företag – där han bland annat har arbetsledaransvar för kvinnor (en organisation med 80 procent kvinnor), med mera, med mera.

Nej, ska det vara, så ska det vara, tycker jag. Lagstiftningen mot åldersdiskriminering ska vara hård, alltså!

Read Full Post »

Vecka 19: Lotta och Potta

Dags för veckans höjning (Lotta) respektive sänkning (Potta). Det är ju inte svårare än så här:

Lotta

• Sms (jag tycker att det är ett utmärkt sätt att kommunicera! Det är snabbt och enkelt och smidigt.)
• Elias högläsning (han läser jättebra, juh!)
• Fästmön (som kämpar för att räcka till på alla håll och kanter)
• Jerry (som också kämpar för att räcka till)
• Hon som bjöd mig på fest! (det finns snälla!)

                                                                                                                                                        Potta

• Åldersdiskriminerande arbetsgivare (jag har massor kvar att ge!)
• Fyller-fester på allen* (nej, jag vill vara inomhus, tack!)
• Carin Jämtins knäppa idéer (byt ut henne!)
• En föreläsande brottsling (lås in honom ett tag i stället!)
• Prövningar (ärligt talat, det räcker nu… Det räcker och BLIR ÖVER!)

                                                                                                                                                        *fyller-fester på allen = födelsedagsfester som ballar ur på altanen

Read Full Post »

Tofflan undrade: Vilken ålder skulle dina anställda ha?

Åldersdiskriminering när man ska anställa personal är vanligare än man tror, visar undersökningar. Dessutom diskriminerar arbetsgivarna allt lägre ner i åldrarna. Ja det vill säga, man diskriminerar allt lägre ner bland de äldre. Den gångna veckan undrade därför Tofflan hur du skulle göra om du var arbetsgivare. Vilken ålder skulle dina anställda ha? Så här fördelade sig de 36 inkomna svaren:

91,67 procent (33 personer) svarade: En blandad åldersgrupp.

5,56 procent (två person) svarade: Max 35. Då är de unga och fräscha, orkar mycket, men ställer låga krav på lön och arbetsmiljö.

2,78 procent (en person) svarade: Över 45. Då har de en gedigen erfarenhet, troligen. Och så har de inte småbarn som är sjuka.

Stort TACK till dig som klickade ett svar! Jag hoppas att du tar dig tid att svara på veckans nya fråga i högerspalten!

Read Full Post »

Tofflan undrar: Arbetsgivare, vilken ålder skulle dina anställda ha?

En nygjord undersökning visar att åldersdiskriminering faktiskt förekommer när arbetsgivare rekryterar. Därför undrar Tofflan den här veckan hur du skulle tänka kring ålder och anställda om du vore arbetsgivare. Vilken ålder skulle dina anställda ha?

Som vanligt är det klick i högerspalten som gäller och inga kommentarer här. Kanske är det i stället ett ämne att skriva om på din egen blogg?

Men TACK på förhand för din medverkan.

Read Full Post »