Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘åldersdiskriminering på arbetsmarknaden’

Idag är det Svenska Flaggans Dag, Sveriges nationaldag. En röd dag. Det har den inte alltid varit. Röd, alltså. Det var den till exempel inte när jag tog studenten 1980. Spelar det nån roll med röda dagar eller svarta för den som inte jobbar? Nej, det gör det inte. Eftersom min lunk följer Fästmöns schema blev det till att skutta upp i morse, för Anna började jobba klockan halv åtta. Hon själv steg upp strax efter klockan sex, medan jag fick sova till halv sju.

Vi åkte med gnisslande bil in till stan. Jag har bestämt mig. I morgon ringer jag min vanliga, svindyra märkesverkstad. Jag är hjärtligt trött på folk som lovar att höra av sig och sen inte gör det. Det funkar inte! Jag vill inte åka omkring med en kärvande och gnisslande broms, helt enkelt. Eftersom jag fick sex veckors a-kassa i förra veckan i stället för fyra, får jag ta av dessa pengar. Jag kollade för säkerhets skull så jag inte hade fått för mycket pengar, men så var inte fallet. Troligen låg a-kassan två veckor efter. Med detta följde också lite extra pengar från inkomstförsäkringen. Detta innebar att jag nästan fick en vanlig lön, så som jag hade för över två år sen. Ja, jag gråter fortfarande över det ibland, men jag tänker inte låta det slå ner mig. Det är som det är.

Elias får sällskap av sin pappa idag på förmiddagen och han stannar tills vi kommer hem, nån gång runt 16.30. Detta innebär att jag kan fixa en del saker hemma hos mig. Jag behöver tvätta och ta itu med en strykhög, framför allt, och så är det också nåt jobb jag ska söka. Mer hinner jag nog inte. Får försöka ta tag i resten i morgon. Då tänkte jag för övrigt stanna kvar i stan och sova över natt hemma eftersom jag har ett morgonmöte på onsdag. Jag hade annars tänkt att åka på nåt firande med grabben, men nu slipper jag det – lite lättad.

Dagarna går och jag hörde med ett halvt öra på ett debattprogram på TV igår kväll om åldersdiskriminering på arbetsmarknaden. Sverige ligger i topp!


Det finns många som jag…

 

                                                                                                                                                                    I till exempel Storbritannien är det förbjudet i lag att åldersdiskriminera. Man är inte heller så intresserad som arbetsgivare av personer som inte har nån direkt erfarenhet av att arbeta. Varför är det så tvärt om här? Varför är jag, och många med mig, arbetsmarknadens losers? Jag är fortfarande pigg och relativt kry och väldigt, väldigt arbetssugen. Dessutom är jag inte hemma och sjukskriven bara för att en fis vänder sig i magen. Jag behöver ingen coachning för ett jobb eller en hög tjänst, inte heller nån talangscout. Jag borde duga ändå. Inget att älta, kanske, men det är min verklighet och jag är bekymrad eftersom jag inte ser nån ljusning i framtiden.

Read Full Post »