Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘aktion’

Jag har jobbat i en politiskt styrd organisation under merparten av mitt yrkesverksamma liv. De politiker som var förtroendevalda av oss samhällsmedborgare i den organisationen hade till 99 procent ingen som helst erfarenhet av att jobba

på golvet,

i det fallet inom vården. Att skaffa sig erfarenheter inom ett område där man har makt att utföra förändringar som påverkar andra människors liv borde vara ett minimikrav för våra förtroendevalda politiker. Men verkligheten är långt därifrån och få är de som vågar.

Häromdan – eller natten, snarare, – skedde ett viktigt undantag. Ett par kommunalpolitiker, varav späda (ja, hon är SPÄD, det är ingen löjlig förminskning utan sanningen) vänsterpartisten Ilona Szatmari Waldau var en, tillbringade en natt som uteliggare i Uppsala. Det tog två dygn för Ilona Szatmari Waldau att få upp värmen, säger hon i Dagens Nyheter.

Totalt samlades sju politiker på Vaksala torg i tisdagskväll, inbjudna av Stadsmissionen. Tre av dem skulle prova en natt som hemlös. Sju politiker. SJU – av över 40 politiker från Uppsala kommun och den verksamhet som har ansvaret för vården i vårt län. Fyra av de sju nöjde sig med information. De tre som vågade prova på en natt som hemlös var Ilona Szatmari Waldau (V), Mohamad Hassan (FP) och Martin Wisell (KD).

Natten mellan tisdag och onsdag. Det var den där natten när ett stort oväder drog in över vårt land. Kallt och massor av snö. Och faktum var att det just var snön som ”räddade” dem – de hittade ett soprum där de kunde söka skydd för natten. Ett soprum där dörren inte hade slagit igen på grund av snön…

Man kan ha vilka politiska åsikter man vill, men Ilona Szatmari sätter fingret på en viktig sak när hon berättar om aktionen i Dagens Nyheter:

[…] En natt är absolut ingenting. Bara vetskapen om att man nästa natt får sova i en varm säng, eller att man när som helst kan avbryta gör det lättare. Men att leva som en hemlös, även om det är bara en natt eller en vecka, gav mig en större förståelse […]

På sin blogg skriver Ilona Szatmari Waldau att det hela började som ett litet äventyr. Men allt eftersom timmarna gick och de möttes av låsta dörrar steg missmodet och tröttheten. Till sist hittade de ett soprum. Två av dem hade sovsäckar och kunde ligga ner, medan den tredje fick stå på grund av kylan.

Så här sammanfattar Ilona Szatmari Waldau i sin blogg  sitt deltagande i aktionen:

[…] Man kan aldrig föreställa sig hur det är att ständigt sova ute genom att göra det en enda natt men man kan åtminstone uppleva känslan av trötthet och frustration över att inte hitta en bra sovplats, lättnaden över att till slut göra det och besvikelsen över att det inte var så bra som man trodde. Oron över att bli utkörd när man går in på Resecentrum för att värma sig eller från det skydd man har hitta är också svår att föreställa sig. Med det väder som var i natt fanns det ingen möjlighet att lägga sig utomhus utan vindskydd, åtminstone inte för oss som var nykomlingar och inte kände till de bra platserna. Man inser ju också att alla uteliggare sover utomhus för första gången någon gång. […] 

Jag tycker att du ska läsa hela Ilona Szatmaris blogginlägg. Jag tycker också att de tre politiker som genomförde aktionen fullt ut ska ha heder för det. För de har åtminstone försökt att sätta sig in i en utsatt persons verklighet. Nu hoppas vi bara att nånting görs rent praktiskt och handfast också innan stans hemlösa fryser ihjäl den här vintern.

Fatou har också skrivit om detta.


Livet är kort.

Read Full Post »

Hur gammal var du när du onanerade första gången?

Det var en av frågorna i intervjuerna med tusentals amerikanska män och kvinnor som professor Kinsey gjorde. Jag köpte en DVD-film med en dramatisering av Kinseys liv för länge sen. Igår kväll, mätta efter lördagsmiddagen, slog vi oss ner för att titta, Fästmön och jag, på Kinsey. Let’s talk about sex (2004).

En film om en sex-professor.


Professorn Kinsey forskade egentligen
på en viss insekt. Han växte upp i ett hem där fadern var fruktansvärt elak mot både fru och barn och naturen och studierna blev ett sätt för Kinsey att fly och att överleva. Han fick tidigt professorsgrad. Så småningom blev han mer och mer intresserad av människans sexualitet. Tiden var alltså 1940-talet och människans sexualitet var ett outforskat område. Det fanns till exempel fortfarande föreställningar om att oralsex minskade chanserna att bli gravid och att onani kunde göra en sinnessjuk.

Vi skrattade många gånger när vi såg filmen trots att den ju var allvarlig. Vi gissade dessutom att professorn måste ha haft nån sorts neuropsykiatrisk diagnos och han kan definitivt inte ha varit lätt att leva med. En del av sin forskning provade han inte bara i teorin och märkliga triangeldramor utspelade sig.

Filmen blev både Oscarsnominerad och Golden Globe-nominerad. När rapporten kom väckte den stor uppmärksamhet och förargade många. Men även när den här filmen kom, 2004,  blev den föremål för bojkotter och aktioner. Skådespeleriet i filmen är på topp och Liam Neeson, som spelar Kinsey, och Laura Linney, som spelar hans fru, gör otroligt fina prestationer.

Högsta betyg!

Read Full Post »