Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘åka bort’

Ett inlägg i vilket Tofflan återigen klagar sin nörd. Jag menar nöd.


I skrivande stund
går klockan mot 22. Det har varit fullt ös hela dan, verkligen. Även på lunchen, när jag hamnade i en synnerligen intressant diskussion om öppenhet och intern kommunikation. Fler såna diskussionämnen!

megafon
Fler diskussioner om intern kommunikation efterlyses!


Flaxade iväg
på ett spännande möte efter jobbet. Jag ska få skriva. Jag ska få skriva hur mycket eller hur lite (nåja…) som helst inom vissa områden/ämnen. Det var det vi diskuterade idag. För du vet, jag kan inte leva utan att skriva och att göra det på ett annat ställe än min blogg och i tjänsten känns lite som en ära. Att ha blivit tillfrågad. Att få chansen. Just nu är det tyvärr fullt upp och jag vet inte hur mycket jag skulle kunna bidra de närmaste dagarna. Men det kommer. Därför att jag vill. Jag vet.

blodpenna
Jag kan inte leva utan att få skriva.


Tyvärr förstår inte alla i min familj det (läs: mamma). Det sårar mig. Ibland gör man saker för att man vill, för att man kan. Det gäller att fylla livet med såna bra saker, inte negativa, som man kan älta varenda gång vi telefonerar. När jag försöker visa på lösningar för mammas negativa saker/problem får jag höra att jag skriker åt henne. Det var extra intressant att höra idag, eftersom jag särskilt la mig vinn om att sänka rösten.

Mammas största problem just nu är att det inte är planterat på graven till Mors dag. Men jag anser inte att det är skäligt att jag åker 2 x 30 mil och gör det. Jag orkar inte, jag är väldigt trött just nu. I skrivande stund är jag så trött att jag mår illa. För när jag kom hem från mötet, cirka två timmar efter min arbetsdag var slut, var det dags för invändig rengöring av *Clark Kent. Och så var jag bara tvungen att tvätta – såväl strumpor som tischor började ta slut.

(Så trött idag är jag att det har tagit sig fysiska uttryck och inte bara i illamående och trötthet. Jag har haft lite synbortfall på höger öga och jag har ett tryck över bröstet som går ut i vänster arm. Jag vet. Jag borde vara försiktig och slå av på takten, minska kraven. I stället höjer jag allt, även min personliga toleransnivå.)

Jag föreslog mamma att vi ska ta årsskötsel på graven, men det har hon inte råd med, sa hon. Jag föreslog att vi skulle dela på kostnaden, naturligtvis, och undrade vad det kostade. Det visste hon inte. Intressant då att hon vet att hon inte har råd. Jag blev… ännu lite tröttare…

Bakelittelefon
Telefoni i kväll = tre samtal.


Det blev lite telefonerande
med Fästmön också. Hon har ”bortamatch” i natt, kan man säga, men återvänder till New Village i morgon kväll. Vi kommer nog hem ungefär samtidigt, för efter jobbet i morgon väntar tankning och biltvätt inklusive allmän puts. Bilen ska ju besiktigas på torsdag!

Det är så skönt med Anna, för hon kan säga vad hon tycker ärligt när jag frågar henne. I kväll frågade jag henne bland annat om jag borde göra mer för mamma, men hon tycker att jag gör vad jag kan. Och som hon sa, det var ju inte länge sen mamma var här – i påskas. Även jag, gärna i sällskap med Anna, skulle behöva åka bort på nåt kul/annorlunda.

Klockan var över 21 när jag äntligen, efter att ha kollat per sms om det var OK, kunde ringa dagens födelsedagsbarn. ”Barnet”, som är min Storasister, hade gått och lagt sig för att läsa. Och vet du… det är precis vad jag ska göra alldeles strax också! Jag hoppas att du har haft en bra dag och att du inte är lika trött som jag i denna stund utan mer lagom slak.


*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Read Full Post »

Den gångna veckan har det varit sportlov här i Uppsala. Den här veckan har ståkkhålmarna sportlov. Tofflan undrade om du tar sportlov.

Så här fördelade sig de 20 inkomna svaren:

60 procent (tolv personer) svarade: Nej, varför då? Jag är ju vuxen. Sportlov är för skolbarn. 

20 procent (fyra personer) svarade: Nej, jag har inte råd att ta ledigt och än mindre åka bort. 

10 procent (två personer) svarde: Ja alltså… Jag har tagit ledigt från jobbet, men sporta… Nja, det ska jag inte. 

5 procent ( en person) svarade: Jepp! Jag sticker till fjällen! 

5 procent ( en person) svarade: Jaa, jag ska ut och sporta varje dag!

Caroline kommenterade:

Jag fyllde i det första ”Jepp! Jag sticker till fjällen” men det är inte riktigt sant… Jag var borta förra veckan, inte i fjällen men nära nog och av anledningen: skidåkning, korvgrillning, lite bira-pimpling. Dessutom åker jag tillbaka om några veckor igen och av samma anledning. Allt tack vare att jag lyckades pricka in alla storhelgsdagarna kring årsskiftet + mer ändå = komptid och lite extra i kassan 🙂 Det ÄR sportigt att pimpla bira på kvällarna och jag kallar det också sportlov!!

Tofflan kommenterade:

Caroline: Birapimpling är helt klart en sport! Men jag får passa på att jobba så länge som möjligt. Jag kan ju inte jobba in dagar så där som du kan och dessutom var jag ju sjukskriven runt storhelgerna. Och långledig. Så jag jobbar GÄRNA nu!

Tatiana kommenterade:

Fast vi åker v 10 .Upp till västerbotten . Jag ska åka slalom åtminstonde tre ggr . Längd vägrar jag att åka det får mannen syssla med .Då han åker längd så ska jag ligga och läsa, se på film, förbererda middagen, kork aupp vin mm. Inte helt fel 🙂

Stort TACK till dig som klickade ett svar och till Caroline och Tatiana som också kommenterade!

Jag hoppas du kollar in den nya frågan, som vanligt här intill i högerspalten under rubriken Tofflan undrar.


Livet är kort.

Read Full Post »

Denna trista måndag har jag fått energiinjektioner av två synnerligen goda vänner. TACK båda! Ni vet själva vilka ni är utan att jag hänger ut er här.

Det har varit en seeeg dag. Folk på jobbet är mest inte på sina rum. Den externa konsulten jag jobbar gentemot i ett mallprojekt aviserade idag att h*n åker bort i typ tre veckor i övermorgon. Vi väntar båda lite mer underlag, jag mejlade om det i tisdags och idag ringde personen som ska förse mig med det. Stackars människa som har så mycket omkring sig att det tar två och en halv dag att läsa e-post!.. (Och detta är INTE ironiskt skrivet, utan jag MENAR det verkligen!)

kolaraid

En dag lika seg som Lillebrors bästa kolor.


Jag har i alla fall fått lite annat
smått och gott gjort, främst på webb och intranät. I morgon åker jag ända upp till högsta våningen för att jobba. Det känns bra, då vet jag att det inte blir nån asocial dag! Däremot måste jag åka hem lite tidigare, redan halv fyra, eftersom persiennmännen ringde idag och aviserade sin ankomst. Nu ska de inte byta hela vädringsfönstret i sovrummet, bara persiennen. Och det verkar ju logiskt. Detta innebär att jag väntar med att slänga upp mörkläggningsgardinerna till i morgon kväll. Så slipper persiennmännen trassla in sig.

Lunchade med ”Lisbeth” idag. Våra luncher blir allt mer seriösa – men det stör inte mig alls. Det känns bra att få ge och ta förtroenden – även om sånt som gäller den personliga tandhygienen. Då skrattade vi!

Jag har styrt om lunchen med Johan från i morgon till på onsdag. Det är bättre, för då serveras ju kycklingspett på Thaistället och jag är ju helt såld på dem, som bekant! Men jag ska även dit på fredag för att luncha med U – och på måndag för att luncha med M! Det är bra med luncher, för då kan man prata mer ostört. Det hinner man inte annars.

Nu börjar det snart bli dags att åka och hämta hem Fästmön från jobbet. Nope, hon får lift hem! Det var nog ett antal saker jag hade tänkt göra i kväll, men det kom viktigare saker emellan. Jobb, bland annat. Jorå, jag fick det där dekorelementet, slängde en bläng på det och sände det vidare.


Livet är kort.

Read Full Post »

Nu har Tofflan varit 50 i över en vecka. Och firad har jag blivit, av många och flera gånger om. Men den gångna veckan undrade jag hur du skulle fira om du fyllde 50.

De 30 inkomna svaren fördelade sig så här:

33,33 perocent (tio personer) svarade: Jag skulle åka bort med min älskling. 

23,33 procent (sju personer) svarade: Med mina nära och kära enbart. 

23,33 procent (sju personer) svarade: Jag skulle inte fira på nåt sätt.

13,33 procent (fyra personer) svarade: Med en stor jäkla fest! 

6,67 procent (två personer) svarade: Jag skulle bjuda in till Öppet hus med mat och kaffe. 

Stort TACK till dig som klickade ett svar! Jag hoppas att du har lust att kolla in den nya frågan, som finns i högerspalten här intill!

Read Full Post »

En 50-årsdag är firad och förbi. Jag åkte bort med Fästmön, men hur skulle du fira din 50-årsdag? Det undrar Tofflan den här veckan.

Frågan hittar du som vanligt här intill i högerspalten. Stort TACK till dig som svarar!

Read Full Post »

Jaha… var det nån som skuttade upp med tuppen i morse, eller? Själv hade jag svårt att sova och vaknade en gång i timman. Av nån anledning blir det nästan alltid så nätter innan jag ska upp och jobba. Kanske är jag rädd att försova mig..? Larvigt, för – ta i trä! – det var länge sen jag försov mig. Och här har vi flexibel arbetstid, så det är faktiskt ganska svårt att försova sig. Jag noterade dock att webbtrollet, som älskar att besöka min blogg trots att h*n vet att h*n inte är välkommen, inte tittade in här förrän 6.21. Det är en hel timme senare mot till exempel i lördags morse. Även webbtroll verkar trötta idag, alltså. Rädd verkar trollet inte vara, men det borde det vara med tanke på att jag har kontakt med gärningsmannaprofilerare och andra som spanar. Jajamens! Nobody messes with me! Inte ostraffat i alla fall…

Lite mulet idag. Fast inte riktigt så här mulet, bilden är rätt gammal…


Dagen idag är lite mulen och kulen,
det var faktiskt en knapp minusgrad såg jag på termometern i köket. Klockan var då kvart över sex – eller kvart över fem, vintertid. Den här arbetsveckan har jag mest en massa intervjuer. Tänkte försöka få så många som möjligt avklarade nu innan jag ska avsluta och redovisa min plan den 12 april. I samma veva ska jag också börja jobba på en annan institution delvis. I skrivande stund är det inte klart hur många procent, men allt som allt är det ju heltid, tack och lov.

I veckan för övrigt blir inget utöver det vanliga. Jag ska försöka handla något mer till Fästmön som ju fyller år två veckor före mig. Jag hade fullt sjå att slå in ett paket i lördags till henne. Det har stått oinslaget hemma och jag var så nervös att Anna skulle rota runt i förra veckan när hon var hos mig. Men uppenbarligen var hon för sjuk för att orka rota runt, för presenten var orörd! Jag försöker alltid hitta saker som jag vet att Anna både behöver och vill ha när hon fyller år eller till jul. Jag vill ju att det ska vara nåt personligt. Men samtidigt nåt som hon kan ha nytta av. Jag hoppas att just den här, redan inköpta grejen, blir till belåtenhet!

När det är min egen födelsedag ska vi ju som sagt åka bort torsdag till söndag. Mamma och jag ska väl kanske fira lite i påsk när jag åker ner. Resten av familjen har jag bjudit in – eller ut, snarare – på middag lördagen den 5 maj. Jag vet inte riktigt vilket ställe vi ska ta oss till, det beror lite på väder och sånt. Man vill ju till exempel inte sitta och trycka inomhus på en mörk restaurang om det är strålande majsol och varmt utanför.

Nu har huvudvärken släppt, äntligen! Jag har haft huvudvärk av och till i några dar, utom igår, tror jag. Misstänker att jag sover lite för lite. Eller också borde jag gå och kolla synen igen. Jag har märkt att linserna inte funkar riktigt bra… Åldersförändringar, gissningsvis…

I kväll blir det Maria Wern: Må döden sova klockan 21 i TV4, första delen av två. Det ska bli spännande att lyssna om jag hör nån gotländska den här gången – det har varit lite dåligt med det trots att handlingen utspelar sig på Gotland. Vad gäller TV-veckan i övrigt vill jag förstås puffa för SvT:s Så levde de lyckliga, där den tredje delen visas i morgon klockan 20. Tisdagen avrundas för min del med Desperate Housewives på Kanal 5, en serie som nu är inne på sin allra sista säsong.

Och nu måste jag ju bara fråga… Vad ser DU på när du glor på TV???

Read Full Post »

Min intervjuvandring mellan medarbetarna på institutionen fortsätter. Tänk att jag hade inte en aning om att det finns så här intressanta människor! Människor som så totalt öppnar sig för en näst intill främling, det vill säga petite moi! Ja, alla gör ju inte det, men många. Igår träffade jag en matematiker och jag bekände skrattande att jag lider av dyskalkyli. Ibland. Då visade han mig denna makalösa manick, en sorts kaosmaskin där man inte kan förutsäga rörelserna eller svängningarna. Till skillnad från matematik, dårå, som är bland det mest logiska som finns…

En kaosmaskin i rörelse.


Det intressanta med
just denna matematiker är att h*n samtidigt är humanist och jobbar mycket med etiska frågor. Har vi människor en fri vilja? Vad är vårt ansvar när det gäller naturvetenskap?

Idag blir det ytterligare en spännande intervju, denna gång med en forskare som jag vet är otroligt språkkunnig. Eftersom jag älskar språk ser jag verkligen fram mot detta samtal!

När jag landade hemma i New Village igår kväll stod Fästmön vid spisen och gjorde broccoligratäng. Denna åt vi tillsammans med några skivor rökt kalkon. Suveränt gott! Och så nyttigt! (Det kompenserade jag sen genom att goffa söndagsgodis.) Den gulliga människan hade tänkt på att just brocco är fullt av järn, nåt som jag definitivt behöver nu när jag blöder igen… Tack och lov har jag inte haft ont igen, men jag blöder och blöder och blöder och undrar om jag har nåt blod kvar snart. När jag tittar på min spegelbild ser jag en likblek varelse. Till och med läpparnas konturer är vita. Lever jag, månntro?

Jag fick ju brev från lokalblaskan igår angående min stundande högtidsdag 😛 Inte en enda har uppmuntrat mig att fylla i och skicka in, JO! Fatou tyckte det, så bara därför har jag fyllt i svarslappen och tänker posta den i morgon!!! Annars firar vi inte dagen så mycket. Jag ska fira lite med mamma i påsk och när dagen så infaller åker Anna och jag bort och stannar borta till söndag. Visst hade jag velat ha en stor jävla fest, men det finns inte ekonomi till det. Och det finns inte heller nån som jag hellre firar dan med än Anna.

Idag väntar stormöte på förmiddagen, i morgon ska jag ha mitt andra avstämningsmöte med prefekten. Efter detta ska jag fira – eller förtvivla – med min kollega L, den enda av de gamla kollegorna här som fortfarande faktiskt är min kollega, på sätt och vis!

Read Full Post »

Older Posts »