Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘äggfrukost’

Ett blandat inlägg.


Den här helgen
hade jag helst av allt velat gå omkring i mjukisbrax och bara varit. Och visst har jag gjort det stora delar av helgen, men… När man jobbar som kontorsråtta på heltid på annan ort och pendlar, blir vardagarna snabbt fyllda. Det är alltid nåt

måste

efter jobbet, som att handla eller tvätta eller betala räkningar. Sen ska man äta nåt litet – vilket ska tillredas och så ska det diskas. Möjligen hinner jag se nåt ett TV-program eller läsa några sidor innan det är dags att gå och lägga sig.

Rutigt och randigt

Rutigt och randigt. Det rutiga är Annas julklappspyjamasbyxa, det randiga tyget på hennes kökssoffa.


På helgerna
är det därför så mycket som ska hinnas med. Det där

andra

som man inte hinner eller orkar göra måndag till fredag. Städa, till exempel. Eller storhandla.

Främsta prio för mig på helgerna är emellertid familjen. Men inte ens familjen hinner jag riktigt med, känner jag. För det är ju som sagt alltid nåt

annat

jag behöver fixa under helgen också.

Igår åkte jag ut till Himlen på eftermiddagen. Fullastad som en packåsna. Fästmön kan ju inte rimligtvis släpa alla sina prylar från en längre vistelse hos mig i New Village först till jobbet, sen på bussen. Anna är så duktig att hon promenerar till sitt jobb de dagar vi inte kan samåka. Då funkar det inte att ha tunga väskor att släpa på.

När jag åker till Himlen en helg har jag då först delar av Annas prylar och sen mina egna. Lapdancen* följer med och den är mer släpbar än bärbar. Sen ska jag ha necessär, ett ombyte, min bok på gång, kanske nåt drickbart och – HEPP! – så var ryggsäcken väldigt tung.

Vi hade en bra och slapp helg. Jag kände mig jätteslapp! Först åkte vi och handlade. Sen kunde jag ligga på soffan och läsa en stund. Anna fixade underbart god mat – som vanligt. Det är en njutning att äta hemlagat, det gör jag typ en eller två gånger i månaden. Ja, alltså hemlagat av nån annan hand än min. Min egen hand lagar jag inte så mycket mat med, förresten. Det blir när Anna är här på helgen, ungefär.

Resten av kvällen slappade vi båda två i var sin soffa. Vi kollade på Leif Andrée och hans medstjärnor på Slottet. Sen fastnade vi i nån obegriplig film där folk blev slajsade av laserstrålar eller zombier. Jag fattade inte mycket, men sent blev det innan vi kom i säng. Läste nåt kapitel innan sömnen tog överhanden.

Sovmorgon idag. Underbart! Anna fixade äggfrukost. Jag satt vid Lapdancen en stund efter frukosten, men Annas trådlösa nätverket är väldigt instabilt, så det blev bara lite smått gjort.

Innan jag for hem till New Village blev det en sväng till bästa ICA-affären – ICA Solen i Förorten. Anna hängde med, för det är ju alltid nåt som fattas i kyl, frys eller skåp när alla fyra ”barnen” är hemma. Jag passade på att utnyttja en av mina kuponger från Boxholmsost som jag vann. Det blev den här osten, som jag aldrig har provat tidigare:

Boxholms chiliost

Boxholms chiliost – mild, men het. Den ser jag fram emot att smaka på.


Stannade till vid apoteket
på vägen hem och hämtade ut medicin. Lottot lämnade jag också in och mamma och jag hade vunnit hela 60 kronor! När jag hade packat upp hemma i New Village slog jag lilla mamma en signal och tillbringade runt en halvtimme med henne i telefonen. Jag vet hur det är när man känner sig opratad efter en hel ensam helg. Jag har det i färskt minne, inte bara helgdagar, utan oändliga vardagar när

alla andra

jobbar utom jag…

Tvättmaskinen tvättar grönt just nu. När tvätten är hängd ska jag äta söndagsmiddag – kycklingchorizo med bröd och räksallad – den senare ska jag försöka fånga innan den går ut ur kylskåpet av sig själv, tänkte jag. Jag har duschat och tvättat håret och plockat fram rena kläder till i morgon.

Resten av min kväll planerar jag att läsa och glo på TV och inte göra nånting annat mer än samla krafter inför en arbetsvecka. Jag ser inte fram emot att köra i vinterväglag och mörker, kan jag meddela. Pendeltåg är inte att tänka på – det räcker med en snöflinga så står tågen stilla, ungefär. Dessutom pallar jag inte att åka UL-buss in till stan. Dyrt, sura chaufförer och fullt av människor som snorar, hostar och luktar illa.


*lapdancen = min största laptop


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan berättar om sin söndag samt förtydligar vissa saker eftersom alla har olika kunskaper i att läsa och förstå det skrivna ordet.


Redan söndag eftermiddag
och vad har jag egentligen gjort idag? I morse var det ett h-e att sova. Det var så varmt i sovrummet och att vara tre där inne kylde inte direkt ner luften.

Fästmön lagade äggfrukost och underbart kaffe. Medan hon sen skrev sin storhandlingslista la jag ut resultaten av förra veckans Tofflan undrar samt en ny fråga. Sen åkte vi till Tokerian för att storhandla. Det vill säga Anna gick in, jag åkte hem till mig. Tog hand om tvätt och ringde mamma och noterade att såna som inte gillar mig fortsätter att läsa min blogg. Jag fattar liksom inte varför man bryr sig så om mitt liv…

Men eftersom du nu ändå läser, S,  kan jag ju förtydliga detta med

störande.

Det är inte de små i sig som är störande. Barn gör som sina förebilder, det vill säga föräldrarna. Och det är föräldrarnas uppgift att såväl uppfostra som värna om sina barn. Att tycka att vissa (o)ljud och rök är störande har med vars och ens perceptionsförmåga att göra, men också med vars och ens hälsa. Om jag blir sjuk av att nån röker eller grillar har jag all rätt i världen att uttrycka det lika väl som du säger

Aj fan!

när nån råkar trampa dig lite för hårt på din ömma tå.

Om ditt barn har astma står du kanske inte bredvid barnet och röker. Om nån i ditt närområde har taskiga luftrör skulle den uppskatta om du inte gjorde det i närheten av den heller. Det är liksom inte svårare än så.

För övrigt är man inte alltid go´ och gla´ när det gör ont att andas. Ibland behöver man vila eller arbeta på andra tider än du arbetar. Då kan ljud som du uppfattar som gulliga upplevas som störande av andra. Ljuden uppfattas som störande, inte människorna som avger dem. Förstår du skillnaden? 

Idag blev det lunch klockan halv tre vid datorn. Molnen tornar upp sig utanför och om det inte blir åska snart blir det väl aldrig det.

ChokladDagens lunch.


Sitter och funderar över dagens middag.
Först tänkte jag ta en vegetarisk DrOetker-pizza från frysen. Efter utgrävningar har jag emellertid nyss plockat fram en låda pasta med italiensk sås. Det blir nog ett glas vin till den också.

Men först ska jag in i duschen. De delar av mig som nuddar arbetsstolen jag sitter i har klibbat fast. Jag känner mig allt annat än fräsch.

I morgon är det arbetsdag igen. Jag ska förbereda en utbildning jag ska hålla i på tisdag förmiddag. Därför blir det inget jobb för institution 1 den dan. Dit hoppar jag in stället på onsdag morgon, troligen. Vid lunchtid på onsdag springer vår nyaste student ut – från Slottet,  minsann. Tyvärr kan jag inte ta mig dit då utan jag får ansluta på seneftermiddagen/kvällen. Men studenten har jag både en mamma och en pappa och dessutom syskon och mormor med flera, så…

En ledig dag mitt i veckan blir det också! På torsdag är det vår nationaldag och jag tänker inte göra ett skit. Fast känner jag mig själv rätt städar jag väl. Jag får ju herrbesök nästa helg!..

Nu går söndagen snart över i kväll. Den tog liksom bara vägen nånstans…


Livet är kort.

Read Full Post »

Dagen dör i denna stund. Himlen är svart igen, dagen är på väg över till kväll. Och vad har Tofflan gjort denna fantastiska lördag som inleddes med två OTREVLIGA påminnelser om det förflutna???

Fästmön och jag åt äggfrukost idag efter att ha tagit sovmorgon. Vi har båda två sovit hyfsat, jag vaknade till exempel inte en enda gång på sju timmar! Det är rekord. Anna jobbar ett väldigt lååångt pass idag – från klockan 12 till klockan 21 – och samma lika är det i morgon. Jag skjutsade henne förstås och sen åkte jag hem till ensamheten och skrev. Ur mitt hjärta. Inte helt fritt, Jerry, men du vet att jag är rädd och varför.

Mina amaryllisar är lite senkomna precis som den vänliga UnderCovers. Den lilla i sovrummet, som jag fick av Anna, har blommat med fyra små ljusröda klockor. De har vissnat ner nu, men när jag stack ner min gigantiska kran i glasvasen där amaryllisen är planterad såg jag baske mig en ny liten knopp på väg upp! Sen kollade jag in den i köket som jag fick av mammakusinen B. Den är på väg att blomma på ett helt fantastiskt sätt! Här en bild på en av klockorna, som är fylligt röda:

”Klockan klämtar för dig…”


Mamma ringde mitt på dan
och vi pratade en stund. Hon höll på att städa lite och jag skulle just till att börja ett hushållsprojekt. Men först såg jag presskonferensen med Juholt på Aftonbladets hemsida. Och efter den kunde jag ju inte låta bli att blogga, för jag tycker att Juholt gjorde det enda rätta.

Så blev det då dags för dagens huvudprojekt. Kan du gissa vad den innebar med ledning av den här bilden???


”Aha!” tänker du. ”Tofflan har lagat mat hela eftermiddan!” FEL!


Nu tror du säkert att jag har lagat mat
hela eftermiddan och det skulle man verkligen kunna tro – om man inte känner mig. Alla som känner mig vet nämligen att Tofflan lagar inte mat, men hon äter gärna.  Jag kan avslöja att dagens lilla aktivitet emellertid har med mat att göra. Kan du gissa vad???

Medan du tänker och funderar dansar jag vidare i köket med Magnus Carlsson! 😛

Read Full Post »

Idag är det verkligen kors i taket! Lördagsmorgon tillsammans i stan – Fästmön ska INTE åka och jobba! Vi har liksom ALDRIG nån ledig helg när det bara är vi två. Och detta är bara ett tillfälligt undantag för att vi skulle få sova ut lite. I eftermiddag ska vi ut till Morgonen och hämta en trio barn, men först måste vi storhandla.

Mitt sista möte igår, som jag hade laddat för, blev inte av. Det var bestämt att jag skulle få en signal och åka till en bestämd plats. Bara det att signalen aldrig kom. Naturligtvis ringde jag själv några gånger, men insåg att jag blev ”avtryckt”. Tack för den, liksom! Hade det inte varit ärligare att ringt och kort meddelat att mötet skulle bli inställt? För mig gällde det att hantera detta på rätt sätt. Det var ju ett nederlag, men jag tog det bra. Nu undrar jag bara om jag ska ringa idag igen och höra vad som hände (eller inte hände…) eller bara låta det vara. Grejen är att jag skulle få experthjälp av den här personen, så… Kan jag inte få det av denna måste jag söka snabb hjälp nån annanstans…


Hmmm…. tål att tänka på…

                                                                                                                                                               Anna och Den blivande studentskan tillbringade eftermiddagen på stan för att komplettera utstyrseln. Vi avnjöt sen sill-och-potatis-middag på ballen* vid 19-tiden. Det var säsongspremiär och härligt att sitta där – lä, ganska lugnt och inte så många snuskrökare i närheten.

Så småningom blev det lite TV, en brittisk 90-talsdeckare med Amanda Burton, Tyst vittne, på TV4plus. Till det en GIGANTISK skål med chilibågar. Vi hade tur att hitta såna på ICA Kvantum, nämligen. Verkar vara det enda stället i stan som har dem. Till och med trogna ICA Solens chilibågshylla gapar tom. Nån i huset hade party, men klockan 23 PRICK dog visst festen. En del av oss höll oss vakna To The Bitter End, medan andra snart snusade gott i soffan. Vi släpade oss sen i säng vid midnatt.

Morgonen för min del började med magkrångel, så det blev en del skenande. När Anna hade vaknat låg vi och pratade lite, bland annat om attityder gentemot barn. Jag kan ju inte hjälpa att förundra mig över att somliga skaffar inte bara ett barn utan flera när de verkar så totalt ointresserade av barn rent generellt. Som Anna sa verkar det bara vara glada miner när det är gäster på besök. Måste vara oerhört tråkigt för barn och växa upp med föräldrar som knappt svarar på tilltal eller som svarar väldigt surt eller oengagerat. Själv har jag ju inte barn, men nog tycker jag att om man har valt att skaffa barn får man väl lov att engagera sig lite – åtminstone försöka låta ett uns intresserad av deras lek när de är små.

Jag försökte engagera mig mycket i Annas klädinköp igår. Så till den milda grad i morse att jag faktiskt… PROVADE EN KJOL! Ja, det är sant! Men inget bildbevis finns, hoppas jag… Som vanligt var jag himla SNIGGNOT! – i kjol, med håriga ben som är vita på framsidan och vita och blåa på baksidan efter alla tromboflebiter och skit. Nej, Linn, du behöver inte vara orolig! Jag ska INTE knycka mammas kjol på din studentdag!!! Kjolen på bilden här till höger är för övrigt ingen riktig kjol utan en gardin. Den ska jag inte heller ha på mig på studentdagen.

Äggfrukost är nu intagen och vi sitter en stund vid var sin dator innan det är dags att göra oss klara. Jag ska ut med sopor och vattna innan vi packar bilen full och drar och storhandlar så bilen blir ännu fullare.

Tjolahopp, liksom! Ha en go lördag!

                                                                                                                                                             *ballen = balkongen

Read Full Post »