Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘affischera’

Min förmiddag slutade med ett rejält motionspass. Meh, tro nu inte att jag kutade tvärs över gatan till Friskis & Svettis träningsföretaget eller ens att det var frivilligt! Nej, en Toffla springer ju som bekant aldrig, utan hasar bara. Skämt åsido, jag sprang FAKTISKT runt i huset och affischerade överallt där jag kunde – jag blev åthutad vid ett tillfälle, till och med!

Plastfickorna på glasdörrarna får endast användas för evenemang som ligger nära i tiden!

sa en dam och tittade lika ampert på mig som Storasyster kan göra.

Vilken tur då att det här går av stapeln nästa vecka!

svarade jag och log mitt allra blidaste leende.

Jag skenade upp och ner i trapporna och det var inte så skönt för hälen där hälsporren är särskilt trilsk idag (kylan?). Men jag gjorde det ändå så gärna eftersom det är ett evenemang som jag tror lockar besökare. Ett angeläget evenemang, vill säga.

Sen var det skönt att få bänka sig framför datorn, sätta på sig lurarna och delta i ytterligare ett #ssmw-webinar om sociala medier och affärsnytta, c/o Bengt Littorin. Dagens webinar handlade om bilder och hur företag kan använda sig av tjänster som Instagram. De två föreläsarna representerade en klädkedja och ett hotell. Delvis använder de sig av Instagram och bilder på liknande sätt. Hotellet har en enda fotograf som tar alla bilder till webbplatsen, men när det gäller Instagram varierar fotograferna. Tanken är att bilderna ska locka, men också vara ganska enkla. Det blir de när man lite småfyndigt fotar verkligheten, menade Daniel Wångsten på Hotel Tylösand. På klädfirman fotar de olika butikerna till Instagram, men max två bilder per dag får de lägga ut.

Toffelfot och kollegas fot

Här har jag fotat Toffelfoten storlek 42 (till vänster) och en kollegas fot storlek 36 (?). Bilden tillför inte det här inlägget nånting mer än att vara lite lustig, knappast småfyndig, men ge dig en paus i läsningen,


Men vad ger bilder för vinster och förtjänster?
Går det att mäta till exempel hur många gäster som bokar hotellvistelse eller köper vintagekläder bara för att de har sett en Instagrambild? Njae, viss statistik går ju att ta fram över hur ofta bilderna är tittade på etc. Och det går ju att se hur många likes och delningar som görs. Men det handlar förstås mest om att skapa goodwill. Och att involvera kunderna, menade Ulrika Enström från Beyond Retro. Ett av misstagen många företag sen gör är att inte kommunicera med kunderna genom att strunta i att besvara kommentarer etc på Instagram.

Lite knepigt är ju detta med bilder överhuvudtaget. Det lånas friskt över nätet, trots att det är fotografen som äger rätten till sina bilder och ingen annan (om det inte är avtalat annat, vill säga). Men om nån fotar till exempel ett plagg och taggar Beyond Retro känns det som att röra sig lite i ett gränsland. För självklart vill affärskedjan visa upp den taggade bilden (förutsatt att den är positiv, förstås). Fotografen har troligen inte nåt emot det eftersom h*n har taggat affären. Mer oroande, tycker jag, är att Instagram faktiskt har rätt att använda bilder som är upplagda där, till exempel i reklamsyfte, utan att fråga först. I och med att fotograferna har skapat ett Instagramkonto har var och en också godkänt detta. Frågan är hur det känns ifall ens bild används i marknadsföringen av en vara eller tjänst som man som fotograf inte gillar…

Jag tror emellertid att det är massor av människor som, utan att fråga mig, har lånat bilder jag har tagit från min blogg. Lägger man ut dem på nätet får man liksom vara beredd på det. Men det finns också personer som har kontaktat mig och bett att få/köpa högupplösta kopior för att illustrera texter i tidningar och böcker. Generellt sett brukar jag inte ta betalt för bilder, men jag vill gärna att jag nämns som fotograf.

Webinarerna tar upp intressanta ämnen och det är alltid spännande människor som föreläser! Nästa webinar ges den 19 mars:

19 mars appell: I samtal med medborgarna

Ett mer fokuserat Appell där vi med ett antal kortpresentationer undersöker på vilket sätt myndigheter använder sociala medier för att förbättra samtalet med medborgarna.

Deltagare: Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Värmland, Skatteverket m.fl.

Håll utkik på Twitter efter hashtaggen #ssmw


Livet är kort.

Read Full Post »

Inte heller den här dan lär gå till världshistorien som en av mina bättre. Större delen av den har gått åt till mejlväxling och telefonkontakter med tre (3) olika IT-tekniker om det problem jag har med vårt intranät – ett problem som det visade sig att jag inte var ensam om! Vid halvfyratiden var startsidorna i alla fall synliga, men var alla undersidor var nån annanstans är fortfarande en gåta… Är det inte det ena så är det det andra. Bara att säga: To be continued!..

argt bi

Idag var jag arg och svor på jobbet – fyra (4) gånger hörbart, xxx gånger för mig själv.


I morse fick jag/åtog jag mig
ett litet uppdrag att muntligen informera om ett evenemang som ska hållas i huset nästa vecka. Eftersom detta evenemang kan vara matnyttigt med tanke på framtiden var det ganska angeläget att redan nu kort berätta om det. Eftersom min två institutioners intranätsidor inte fungerar som de ska och inte heller den intranätsida för Huset som jag började bygga i torsdags (hört detta förut?), bad jag att få några minuter på förmiddagens stormöte på institution 1. Typ fem minuter innan mötet öppnade (jag var nummer två som skulle prata) lyckades jag hälla cappuccino över min front – både upptill och nedtill. Snyggt jobbat – NOT! Eftersom det såg ut som om jag hade kissat på mig fick jag förbli sittande när jag höll min lilla dragning på engelska.

Cappuccino

Cappuccino ska man helst ha i muggen och inte på kläderna.


Direkt på stormötet
följde ett annat möte på mitt kontor. Det var ett kort och effektivt arbetsmöte och jag tror att vi två som möttes var nöjda och glada med det mötet gav. SEN rusade jag ut på toaletten för att försöka få bort fläckarna.

Dagens lunch intog jag solokvist på Syltan. Det blev tandoorikyckling med ris och yoghurt. Under eftermiddagen fortsatte mejlerierna och samtalen med teknikerna. I ren ilska och frustration sprang jag – och DET är kors i taket, för Tofflan springer aldrig, hon hasar! – runt i huset och affischerade. Måste ju göra nån nytta. Och så fick jag förstås mejla mina kollegor och informera om att vårt intranät inte fungerar som det ska – i stället för att berätta om de nyheter kring de tre webbplatserna som jag hade tänkt informera om. MÄRKS DET ATT JAG ÄR SUR???

Tjugo minuter över 16 lämnade jag byggnaden och åkte till Stormarknaden. Stegade där in till Synoptik. Efter en stunds resonemang bokade jag en tid. Jag ska dit en lördag framöver och då kolla synen för både linser (som jag har större delen av dan) och brillor (som jag har mellan badrummet och sängen). Vi diskuterade tre tänkbara scenarion eftersom jag har de synproblem jag har. Just nu känns det väldigt olustigt eftersom jag är en sån utpräglad linsmänniska. Kanske skulle jag överväga laserkirurgi…

En tur in på Systembolaget gav en platta starköl till förrådet samt fyra flaskor rödvin – en billig, en medelpris och två Amarone (dyra) – till vinskåpet. Inne på Kvantum köpte jag bland annat tre goda ostar som skulle passa synnerligen bra till Amaronevinerna. Efter allt spill idag – av såväl cappuccino som tid – tyckte jag att jag kunde unna mig detta.

Rödviner och ostar

Vinerna, billagast från vänster: Copertino Rosso (69 kr), Velletri Riserva (89 kr), Capitel de’Roari Amarone (185 kr) samt Fomini Veneti Amarone (189 kr). Ostarna, översta raden från vänster: Cambozola vitlök och Skärvångens blå-ädel; längst fram Gorgonzola Mauri.


Veckans TV-tidning
åkte med hem också och den ska gås igenom nu samt DVD:n ställas för eventuella inspelningar. I kväll ska jag bänka mig framför Veckans brott, för det ryktas att Leffe ska öppna kuvertet som ger oss hans lösning på ko-mysteriet!!!

Har du spillt nåt idag??? Skriv gärna några rader och berätta!


Livet är kort.

Read Full Post »