Ett par första försök

Nog blev det ganska mycket fipplande med Ajfånen igår. Jag förde över kontakter, till exempel. Det tog flera timmar… Men samtidigt var det ganska skönt att få ”rensa” i adressboken*. Den bestod av en massa namn och nummer som jag inte använder längre, gamla före detta jobbkontakter (varför spara såna som aldrig hör av sig annat när de är nyfikna?) och diverse andra föredettingar av olika slag. Av de cirka 300 kontakterna blev det 68 – och då är en del av dessa nya kontakter. Och familjen, förstås.

Naturligtvis fick jag ladda eländet Ajfånen också. Sen fipplade jag lite till och nu ser jag att halva batteriet snart är slut igen. Konstigt när de gör så avancerade mobiler, små datorer, att de inte kan tillverka batterier som håller laddningen längre än 24 timmar…

Det finns en massa funktioner som jag ska testa under dagen. Kolla in lite appar. Men jag kände mig väldigt stolt när jag lyckades få till Twitter, bloggen och mina privata e-postboxar. Den sista app jag laddade ner igår var Wordfeud. Det ska jag testa när huvudet känns lite klarare. Mitt nick där är Tofflanrules, det tyckte jag var bra! (Men när jag spelade motsvarande spel på nätet var jag helkass, så namnet är tämligen ironiskt, om du inte fattade det!)

Kameran är jag förstås nyfiken på. Jag är ju van vid en bra mobilkamera, där jag gör inställningarna själv. Här kan man inte göra så mycket mer än att zooma. Undrar vad mitt första motiv föreställer, egentligen… Nån som vill ge sig på att gissa?

Nån som kan säga vad detta är? Nej, det är ingen bildgåta, jag vet bara inte vad bilden föreställer.

Sen tog jag några bilder på Fästmön i sängen, men dem får du inte se. Den ena blev oskarp, den andra… rätt OK. Och så lyckades jag visst med konststycket att fota en av mina egna kroppsdelar. Jag tror att detta är del av ett ben.

Jag tror att det är en del av ett ben.

Ja… eh… nåja… Det är bara att inse att jag behöver träna om jag ska kunna fota i tjänsten… Idag är det kallt, men strålande väder och med såna ljusförhållanden borde jag skutta ut och fota en massa. Kanske jag tar mig på orden, hälen har känts riktigt bra – ta i trä! Nu önskar jag bara att rethostan och det dova illamåendet kunde lämna mig ifred. Jag behöver ju vara OK till måndag. Annas mamma ringde förresten igår och kanske får jag hjälp med transport under måndagen. Det vore väldigt, väldigt skönt…

*adressboken = SIM-kort OCH telefonminne i gamla mobilen

Livet är kort.

Read Full Post »

Illamående, fånar och Kanelbullens dag – take your pick!

Jag var tidigt på jobbet idag. Trafiken flöt på bra och då går det ganska fort att köra. Mår verkligen inget vidare. Visst är det besvärligt med ond hals och hosta, men illamåendet är värst. Uppenbarligen har jag lätt att kräkas och det har väl med bråcket på matstrupen att göra. Det underlättar liksom inte i det här läget.

Mår lite illa…

Men jag pallrade mig iväg idag. Kanske har jag lite feber, men jag tror inte det. Känner mig bara allmänt risig. Ska ringa Sjukstugan om en stund och kolla av ett par saker.

Igår eftermiddag jobbade jag ju vidare med de fall som användes på institutionsdagen i förra veckan. Nu har jag gjort en sammanställning och jag har kommenterat alla fall och skickat ut. Det ska bli spännande att få svar! Ett par har redan hört av sig, trots att jag gjorde detta ganska sent igår. Då tycker man att det är angeläget och det gör mig glad!

I övrigt ska jag jaga en journalist nu på morgonen, en journalist som tydligen hittat mitt pressmeddelande men inte noterat kontaktuppgifterna till berörda forskare som fanns längst ner. Men det är OK, då kan jag lobba lite. Vidare har jag konsultat professor H, mannen jag borde ha haft som mattelärare när jag var barn, i ett annat nyhetsärende. Jag hoppas att det ordnar sig även om jag blir borta av och till nu framöver.

På förmiddagen ska jag hämta min tjänstemobil och få lite instruktioner kring  den. Gissar att jag sen lär leka med den, testa kameran, lägga in kalenderuppgifter, kontakter i adressboken etc. Det ska bli spännande att se hur vi kommer överens, Ajfånen och Tofflanfånen… Men min gamla privata mobil står nu mer eller mindre vid ättestupans kant, så…

I eftermiddag ska jag till Nål- Janne. Jag gissar att det är därför hälen känns så OK just nu. Det är som om den kroppsdelen vet om att den ska få nålar i sig och då skärper den till sig. Men visst är det en liten värld när prefekten på institution 2 bor granne med Nål-Janne och är landsman med Nål-Jannes företagspartner!.

Fästmön får hem sina små gullungar i morgon, så vi ska handla lite smått till dem på Tokerian. Och så blir det kanelbullar, förstås, för idag är det ju Kanelbullens dag!

Jag älskar kanelbullar och firar gärna Kanelbullens dag! Hoppas bara att illamåendet har gått över till dess. 

Så från i morgon blir jag ensam hemma. Jag har valt det själv och det beror ju på att jag inte mår bra. Det är ändå gott att veta att min kära finns där och bryr sig om mig och älskar mig ändå, mitt i all skröplighet. Jag är lyckligt lottad!

Livet är kort.

Read Full Post »

Drömmar och lamb to the slaughter..?

De här märkliga drömmarna fortsätter om nätterna! En natt i förra veckan drömde jag ju om att jag gjorde om hela mitt nya arbetsställes webb. Jag berättade det för både M, som är administrativ chef även där, och den webbansvarige. M skrattade, webbansvarig såg orolig ut. Ja, jag ska verkligen försöka att inte trampa på några tår under de här månaderna…

Drömmar om webberier, mobiler och annat.

Natten efter drömde jag att jag blev med min älskade mobil. Du vet, den före detta tejpade. Den, som innehåller närmare 1 200 foton, min adressbok och min kalender… Ja, jag behöver väl inte säga att jag vaknade och badade i svett.

Efter dessa mardrömmar hade jag några lugna nätter, men i natt var det dags igen. Jag och ett X som jag ser som en stor parentes i mitt liv åkte vit folkvagn ner till stan. Det var vinter. Jag inhandlade en varm vinterjacka och ett par dito boots. Av nån anledning blev vi osams i bilen senare, varpå hon knuffade ut mig och drog iväg. Det enda jag fick med mig var en hundralapp. Sen löpte drömmen på, jag letade efter den vita folkvagnen och hej å hå, frös gjorde jag, ingen mobil IGEN (dessa mobilförlustdrömmar måste betyda nåt…), inga pengar som räckte till att ta tax hem etc…

Jag vet inte varför jag drömmer så mycket just nu, troligen för att jag upplever mycket på jobbet och måste bearbeta saker och ting i ett omedvetet tillstånd. Idag på morgonen är det dags för

lamb to the slaughter 

igen, det vill säga

lammet ska gå till slakt.

Om en stund ska mitt nya arbetsställe ha stormöte och jag ska presentera mig för alla kloka forskare, högdjur med flera. På engelska, förstås. Igår kväll var jag inte så nervös, men just nu darrar jag på manschetten, kan jag meddela.

Både Fästmön och jag var helslut igår, så efter middagen tog vi en liten promenad och köpte glass. Vi låg med borstade tänder i vår säng före klockan 21. Hade det inte varit för drömmen i natt hade jag känt mig utvilad och lugn.

Vi får se om jag överlever slakten…  Under tiden, kan inte DU skriva några rader om nån dröm du har haft på sistone???

Read Full Post »

Grannen lagar sån väldoftande söndagsmiddag…

Det är verkligen som i rubriken: grannen lagar en sån väldoftande söndagsmiddag att snålvattnet på Tofflan rinner. Men tyvärr är jag ju inte bjuden, dårå. Sitter och funderar på att slänga ihop egg ‘n chips till middag. Det är flottigt och gott och riktigt OK. (Fästmön messade just för att påminna mig om att laga middag, tror jag. Hon undrade vad jag skulle äta…)

Eftermiddagen har varit lugn och behaglig – för min del. Vädret är trist, så jag har tillbringat hela dan inomhus, bland annat vid datorn, men också lite vid pusslet. Jag lånade det här pusslet av Hortellskan och hennes K före sommaren och det börjar bli pinsamt nu eftersom jag aldrig blir klar… Nu kan jag emellertid visa att pusslet är så gott som halvfärdigt:

Kanske att 750 bitar är på rätt plats av de 1 500..?

                                                                                                                                                               Som synes på bilden hade jag god hjälp av godispåsen. Innehållet i den höll blodsockret på High, så att säga. Men det var ett antal svordomar till att börja med eftersom inte en enda bitj***l passade…

Idag blev det en liten pratstund med L. Vi avhandlade gamla och sjuka föräldrar som befinner sig på avstånd. För stunden är vi båda ganska nöjda med läget och var våra föräldrar bor. Jag ringde mamma senare på eftermiddag och tyvärr hade hon blivit uppskrämd av en granne. Jaa, vissa grannar, säger jag bara… Den här grannen har känt sig förföljd och håller på att flytta – till ett annat hus i området. Men hallå! Som om det skulle hjälpa! En stalker hittar en alltid. Ska man komma undan behövs det nog mer än att bara byta gatunummer – man behöver nog byta adress, stad och kanske land, också… Nu lyckades personen ifråga skrämma upp lilla mamma så till den milda grad att jag fick ägna en god stund åt att lugna henne. Det är ju inte mamma förföljaren är ute efter utan grannen. Dessutom ska man nog ta grannens ord med en nypa salt – för det är en person som jag skulle stoppa i kategorin Puckon. Men mamma blev uppskrämd och skadan är nu skedd. Tyvärr. För mammas nya hem är så fint och trivsamt.

Maskinen i badrummet har jobbat med en laddning jeans och tröjor och själv har jag jobbat vid strykbrädan. Har fått iväg ett mejl till mammakusinen B också, jag skäms för att det har gått så lång tid sen jag hörde av mig!

Jag fick ett vänligt erbjudande om att byta ut min tejpade mobil mot en likadan fast mindre tejpad. Nu fick jag emellertid tacka men avböja och fnissa lite, för just en sån mobil hittades härom veckan bakom en gardin, nånstans… Detta gardinfynd ligger här intill och nu är det upp till mig att kanske plocka över innehåll från den tejpade till den icke tejpade. Av nån anledning drar jag mig för det. Minneskortet är ju bara att plocka över, men många av kontakterna ligger på telefonen… Och kalendern… Musiken… Filmerna… Min mobil har ju, förutom att ha varit mobiltelefon och stillbildskamera, också varit adressbok, musiskspelare, filmkamera och kalender… Nej fy, jag blir trött bara jag tänker på det…

Read Full Post »