Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘adopterad’

Ett inlägg om en brittisk deckarserie.


Igår kväll var det dags
för Brottsplats Edinburgh igen. SvT har visat tre delar i början av 2012. Mitt omdöme för första delen var lågt, liksom för den andra delen. Först tredje delen får ett bättre Toffelbetyg. Inte så imponerande, alltså. Men nu har det körts igång en ny omgång med tre avsnitt och Fästmön och jag bänkade oss efter kräftorna för att titta.

Jackson Brodie och hund

Jackson Brodie och hund.


Jackson Brodie är alltså före detta polis,
som på nåt vis blivit orättvist avpolletterad och nu arbetar som privatdetektiv. Avsnittet inleds med ett fall där han ska sammanföra ett barn med en föräldrar i Tyskland, men det hela verkar balla ur totalt, på ren svenska. Sen fortsätter eländet. Huvudstory den här gången är den om ett barn som far illa och en före detta polis som i princip köper flickan. Parallellt löper en annan historia, där Jackson Brodie är hyrd för att hitta en adopterad flickas (nu vuxen) biologiska föräldrar.

Mycket barn, är det alltså i kvällens avsnitt. Dessutom har Jackson Brodie själv ett barn, en dotter. Dottern flyttade med sin mamma till New Zeeland när mamman fick jobb där. I det här avsnittet berättar dottern att mamman har fått sparken och att de ska flytta hem igen.

Serien ska ha credit för att den visar verklighetstrogna och intressanta fall. Men det är så rörigt och segt och folk är så… konstiga.

Jag är riktigt snäll om jag ger andra säsongens premiäravsnitt medelbetyg.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i kvarten… Detta skrev jag igår (29 januari) kväll:


Den danska deckarserien Dicte
rullade igång på TV4 i måndags kväll. Fästmön och jag pallade inte reklamavbrotten, så vi spelade in den på DVD:n och kollade i efterhand. Med fjärrkan i högsta hugg och fingret på fast forward vid reklamfilmerna.

Dicte

Journalisten Dicte och hennes fotograf.


Efter en skilsmässa
flyttar journalisten Dicte med dotter till Århus, där Dicte är uppväxt hos föräldrar som är Jehovas Vittnen. Dicte söker sin son som adopterades bort vid födseln. Samtidigt dras hon strax in i ett fall med en mördad ung kvinna. En kvinna, som är nyförlöst med kejsarsnitt…

Totalt blir det tio avsnitt och det känns lite långt. Men denna början var rätt OK: ganska grym, lagom spännande och lite rolig.

Ett högt Toffel-betyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Fästmön noterade att det var en film i kväll på SvT2 som fått högt betyg i TV-tidningen. En annorlunda film, fransk-tysk, ett drama. Vi bestämde oss för att se Jag har älskat dig så länge.

Jag har älskat dig så länge

Den tar, den här filmen.


Jag brukar mest se thrillers,
deckare och skräckisar. Den här filmen faller under kategorin drama – även om den handlar om mord. Efter 15 år i fängelse för mord på sin son släpps Juliette fri. Hon får bo hos sin syster Lea och hennes familj – make, två adopterade döttrar och makens stumme far. Långsamt börjar Juliette komma tillbaka till livet, trots att hon bär på en hemlighet. Och av en händelse får Lea mer fakta och kan lista ut vad som har hänt.

Den här filmen tar. Den letar sig in i det mest förhärdade hjärta. Den bevisar att det knappast finns en större kärlek än en förälders kärlek till sitt barn. Nåt jag aldrig till fullo kan förstå, eftersom jag inte har några eller kan få några barn. Men jag kan inse känslorna, tro det eller ej.

Kvällens film får högsta Toffel-betyg. Det går inte att ge den nåt annat.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

I kväll blev det äntligen en stund över för Fästmön och mig att se nummer två av söndagens deckare från SvT1, Ont blod, inspelad på DVD-hårddisken. Och första delen av tre bådade gott!


Huvudpersonen!

                                                                                                                                                         Ruth är i 30-årsåldern när hon släpps ur fängelse. Hon har avtjänat ett långt straff för mord på två polismän när hon var tonåring. Långsamt börjar hon bygga upp sitt nya liv. Men längtan och saknaden efter den yngre systern Katie är stark och hon försöker på flera sätt få kontakt med henne. Dessvärre blev systern bortadopterad. Adoptivföräldrarna ställde som krav att Katie, numera Lucy, inte skulle ha nån kontakt med sin syster.

Handlingen är så här i första avsnittet lite hoppig. Skälet är att skildra de familjer som påverkas av Ruths frisläppande. Ruth träffar familjen som bor i huset där hon växte upp och där får hon oväntat hjälp i efterforskningarna av systern. Men hon träffar också på de vuxna barnen till en av polismännen hon mördade. Och så systerns adoptivfamilj som i slutet av avsnittet får ett brev av vilket det framgår att Ruth vill träffa sin lillasyster.

Det här känns som en riktigt bra och spännande brittisk serie. Dessutom en serie med lagom många avsnitt, tre. Och just det att det är en deckare som även handlar om förträngning av minnen, svek, hämnd och förlåtelse gör den så bra. Kan en människa, som begått ett sånt hemskt brott som mord, nånsin få förlåtelse? Ett högaktuellt ämne nu när Annika Östberg just kommer ut med sin bok om sitt liv.

Jag ger den här serien högsta betyg!

Read Full Post »