Söndagsmorgon den 17 maj 2015

Ett vilsamt inlägg.

---

 

Anna är en pärla. Pärlorna på bilden köpte hon på loppis igår.

Den 17 maj… Medan norrmännen firar sin dag med fest och parader har jag legat och tänkt på mormor. Hon gick bort den här dagen för 44 år sen, bara 59 år gammal. Hjärtfel och diabetes är ingen bra kombo. Min morfar levde vidare, ensam i nästan 20 år.

Jag är inte ensam. Efter många nätter av dålig sömn sover jag som en prinsessa utan nån ärt om nätterna bara för att Fästmön ligger bredvid. Två nätters ganska bra sömn har varit skönt, för i morgon förmiddag behöver jag alla krafter jag kan uppbåda. Då ska jag nämligen se sanningen i vitögat. Då går det inte längre att fly in i ordens värld.

Men idag vill jag bara vara. Jag tog in kaffe på sängen och vi låg och läste. Linwood Barclay skriver så spännande böcker och den jag läser just nu, Utan ett ord, har jag letat efter i flera år. Förra helgen hittade jag den hos Myrorna i Boländerna. Det är sällan jag faller stenhårt för amerikanska författare, men Linwood Barclay och Harlan Coben är två som skriver riktigt bra och spännande böcker i genren psykologisk thriller.

Spännande i sängen!

Det har regnat hela natten, tror jag bestämt. Men regnet söver mig fint och jag finner tröst i smattret mot taket. Tennisbanan är pool idag, fast inte en enda unge är där och plaskar för tillfället. Vi hade tänkt åka ut till Himlen med Annas längsta loppisfynd idag. Bara det att ingen av oss har lust att gå utanför dörren. Det är skönt att bara få dra här hemma i nån fläckig tisha, med adidasbrallor på och nyborstade tänder efter en cooked breakfast bestående av scrambled eggs. Ja, lite fil och bär slank också ner.

Scrambled eggs à la Anna. Jag tog disken i stället.

Det får vara höst utanför den 17 maj 2015. Vi har det gott här inne och morgondagens tråkigheter får vänta knappt ett dygn.

Vad händer hos DIG denna söndag??? Skriv gärna några rader och berätta!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

”Om Erik ger ax, ger Olof kaka…”

Om Tofflan vågar ge sig på ax är tveksamt, än mindre att baka nån kaka. Men däremot är jag bra på att ÄTA kakor, vilket syns. Jag har funderat på om jag vågar mig på en spaning i omvärlden utan att folk blir upprörda, men beslutat mig för att skita i konsekvenserna och braka på. Jag är inte mer än människa och jag har ett behov av att skriva ner mina tankar om saker och ting. Sorry, men om du inte gillar, sluta läs.

• Man flydde från flickvän och fastnade i sopnedkast. Detta hände i Tiumen i mellersta Ryska federationen. Eller Sibirien, dårå. Räddningstjänsten kom till undsättning, men det gick inte att dra loss mannen utan man fick använda verktyg. Snacka om att hoppa i galen tunna…
• Sportsko gav varken bättre hälsa eller viktminskning. Ett amerikanskt företag i sportskobranschen tvingas betala skadestånd sedan det visat sig att skorna varken får folk att må bättre eller gå ner i vikt. 300 miljoner kostade den falska marknadsföringen företaget. (I DN-artikeln står det kronor, men har de inte dollar i USA?) Tydligen föll många för reklamen…
• Gaser drabbar kvinnor svårast. Hälften av oss svenskar har problem med våra magar. Men när det gäller gaser i magen är det fler kvinnor än män som är drabbade, visar en undersökning som gjorts av Novus på uppdrag av Kronans droghandel. Jag skulle vilja säga att när Fästmön och jag umgås är det 100 procent av kvinnorna som är drabbade.
• ADHD-inflation ifrågasätts. Ja, det låter lite märkligt att ”alla” plötsligt får diagnosen ADHD. För några år sen var det bipolär sjukdom och innan dess depression. Nej, det känns som psykiska och neuropsykiatriska sjukdomar behandlas enligt nån sorts modetrend och inte riktigt seriöst!!!
• Tyskar är nakna och svenskar är sportiga – på stranden. Detta enligt en undersökning som nätresebyrån Expedia har genomfört om turisters strandvanor.
• Norsk prinsessa ser ut som gangster. Men nu får ni väl ge er?! Bara för att hon bar en  toppluveliknande kreation på 17 maj… Jag tycker att hon ser… norsk ut. Och lite frusen.

Read Full Post »

Den 17 maj har kommit och gått…

Igår var det en glädjedag för många – i alla fall för dem i Norge. Jag hade funderingar på att skriva nåt snällt om broderlandet i väst eftersom en vän i norr påminde mig om vilken dag det var, men gårdagens datum klingar inte glädjefullt för mig. Det klingar inte alls. Det BÅNGAR stora sorgeklockor. Det var 40 år sen min lilla mormor gick bort, endast tio år äldre än jag är nu.

Mormor och jag!

                                                                                                                                                             Min mormor var den goaste, snällaste mormor en Toffla kunde ha haft. Hon var rund och lagade god mat, men led svårt av diabetes och hjärtfel. Idag hade man säkert med enkelhet kunnat byta ut hennes trasiga pump, men för 40 år sen var det omöjligt. Så nej. Igår var ingen glädjens dag för mig, bara en dag av eftertanke och saknad. Nu vilar mormor tillsammans med sin make, min morfar, och min pappa, som för övrigt har namnsdag idag. Tre snälla människor tillsammans.

Snäll är också min mamma och jag är glad att hon fortfarande är i livet! Igår bjöd hon mig och Fästmön på middag, det vill säga hon hade satt in en peng för att vi skulle kunna få ha lite vuxentid tillsammans med en gnutta kvalitet. Inte bara vuxentid framför TV:n eller datorerna eller var sin bok. TACK, mamma!

Och idag ska vi luncha hos en annan snäll mamma, Annas mamma. Det blir lunchgrillning på Slottet. Perfekt innan Anna ska iväg och jobba klockan 16. Det är tur att vi har våra mammor som göder oss!..

Read Full Post »