Posted in Epikuréiskt, Personligt, tagged Arbetsförmedlingen, arbetsplats, arbetstid, älsklingsfärg, äta, batteri, bilkö, billig, blå, blått, blöt blaffa, bröd, bröstkorg, brev, brinna, byggnad, chef, dagens höjdpunkt, dåligt väder, döda, en gammal bekant, erfara den hårda vägen, fast jobb, fast telefoni, färg, fettfläck, fisk, fläck, fläcktvål, flott, foto, frukt, fungera, gäst, gå ner i vikt, grönsaker, himmel, installation, installera, iPhone 5, iPhone SE, jobba, kaffe, kalender, kalla vindar, kallvatten, köket, kött, kladda ner mig, Kladdmaja Spillkråka, klagar inte, klarblå, kläder, komma in i verksamheten, kommunikatörsroll, kommunikationsplan, kommunikationspolicy, kycklingspett, ladda ner program, ledsen, lek, lunch, lunchkupong, mejl, meny, mobiltelefoni, ny dator, nytt jobb, oföränderligt, orange, orubbligt, pannkakor, pension, permanent, peta i, pikétröja, potatis, privat, provanställning, rama in, rosaröd, rostig, salladsbuffé, sim-kort, skriva ut, SLU, smart lösning, smocka i mig, snigelpost, space grey, standardbrev, Sveriges lantbruksuniversitet, synkning, telefonnummer, tid, tjänstemobil, tjockis-svart, trådlöst nätverk, väl synlig plats, vegan, vegetarisk, vegetarisk ärtsoppa on 11 maj 2016|
2 Comments »
Ett inlägg om en blå och flottig dag och lite annat.
Huset jag jobbar i.
HA! Det skulle ju bli dåligt väder. Inte här! Det har visserligen varit kallare vindar idag, men himlen har varit klarblå ända till nu framåt kvällen. Jag älskar den rosaröda färgen på byggnaden jag jobbar i, allra helst när den står mot just den klarblå himlen, så jag kunde inte låta bli att fota den i morse igen när jag anlände. Bilköerna var kortare den här morgonen och det tog mig ungefär 20 minuter att åka till jobbet. Det klagar jag inte på!
För att matcha himlen bar jag en lika klarblå pikétröja i morse. Min älsklingsfärg – efter orange, förstås! Och nu när jag har gått ner lite i vikt är det roligare att ha kläder i andra färger än tjockis-svart. Men Kladdmaja Spillkråka kunde naturligtvis inte låt bli att sätta en fläck på den fina tröjan. En fettfläck, dessutom. Jag behandlade den med kallvatten, vilket resulterade i att jag gick omkring med en blöt blaffa på… bröstkorgen en stund efter lunch. JAG HATAR FLÄCKAR! Nu är pikén behandlad med fläcktvål och hänger på tork. Hoppas tvålen dödade fläcken, annars blir jag ledsen.
Flottigt på bröstkorgen! 😦
Mycket smakligt!
Lunchen var emellertid god och det väger ju upp en del. Jag smockade i mig kycklingspett idag med grönsaker och potatis till. Mycket smakligt! Dessutom passade jag på att köpa tio lunchkuponger. Då blir varje lunch fem kronor billigare och kostar endast 79 spänn. Det är billigt, det, för maten är mycket bra. Det finns en kötträtt, en fiskrätt, en vegetarisk och en vegansk rätt att välja bland varje dag. Till detta får man dryck och bröd eller frukt. Det finns en salladsbuffé en får gräva i och så får en ta kaffe på maten.
I morgon får jag en gäst till lunch. Det är NK* som kommer på besök. Jag hoppas att det finns nåt på menyn som tilltalar. För min del blir det nog vegetarisk ärtsoppa och pannkakor – det var ett tag sen.
Men hallå! Det låter ju som om jag inte gör annat än äter och kladdar ner mig och leker om dagarna! Idag har jag faktiskt JOBBAT lite också. Jag har tittat på avdelningens kommunikationsplan och har kladdat ner en del tankar och synpunkter på den. På eftermiddagen tittade chefen in och jag dryftade detta lite kort med henne. Det förde med sig att jag ska se över kommunikationspolicyn också. Och varför ha två dokument när de skulle kunna slås ihop till ett..? Visst känner jag mig aningen rostig i kommunikatörsrollen, men jag känner att jag fortfarande fungerar i den och brinner för den! Ge mig lite tid, bara, så jag kommer in i verksamheten.
Kommunikationsplanen har jag klottrat ner lite synpunkter på.
iPhone SE i färgen space grey blir min tjäntemobil.
Det är emellertid fortfarande mycket arbetstid som går åt till att installera saker. Idag fick jag fin hjälp av ytterligare en gammal bekant från SLU. Nu kan jag till exempel skriva ut och jag vet varifrån jag kan ladda ner program och installera, jag kommer åt det trådlösa nätverket med mera. Dessutom fick jag en ny dator också. Precis före hemgång levererades min tjänstemobil, en iPhone SE. Nån fast telefon ska jag inte ha, bara ett fast nummer som går direkt till mobilen. Mobilnummer har jag också. Det är en smart lösning. Chefen har lovat hjälpa mig att peta in SIM-kortet i morgon bitti och installera så jag får igång mejl och kalender och synkning på dem. Det är perfekt om jag får se på och lära mig, för jag har funderingar på att införskaffa en liknande modell av mobil för privat bruk. Jag älskar min iPhone 5, men med snart tre år på nacken börjar batteriet bli pensionsmässigt.
Tack för grattiset, Arbetsförmedlingen!
Dagens höjdpunkt var emellertid varken den blå himlen, lunchmaten eller tjänstemobilen utan ett brev med snigelposten från Arbetsförmedlingen. Visserligen ett standardbrev som alltid när de sänder nåt sånt, men ändå. Jag fotade det, förstås, och sen satte jag upp det hemma i köket på väl synlig plats. Jag funderar på att rama in det. Men jag väntar nog tills jag har klarat av provanställningen om sex månader… Ett fast jobb är för övrigt aldrig så fast att det är permanent, orubbligt, oföränderligt. Det har vissa av oss fått erfara den hårda vägen. Jag hoppas att DU som har läst ända hit slipper vara med om nåt sånt!!!
*NK = Närmaste Kollegan på min förra arbetsplats
Livet är kort.
Read Full Post »
Bland det bästa jag vet är att upptäcka av mig olästa författare, gärna deckarförfattare. I mitten av april hittade jag Låt mig ta din hand för 15 spänn hos Erikshjälpen. Detta är den tredje av Tove Alsterdals böcker, men eftersom böckerna inte hänger ihop kunde jag läsa den utan att missa nåt. Nån regelrätt deckare visade sig boken inte vara. Däremot är den en riktigt spännande psykologisk thriller om en familj.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 