Kvinna inför rätta

Ett inlägg om en bok.

---

 

I januari nätshoppade jag ett gäng pocketböcker. Det blev lite gott och blandat och faktiskt inte bara deckare. Louise Doughtys bok Kvinna inför rätta hade jag noterat lite här och var (utan att läsa recensioner). Boken blev en av sju i mitt Bokuspaket (som jag fick åka till Tjottaheiti och hämta). Nu har jag alldeles nyssens slagit ihop pärmarna.

Yvonne Carmichael är 50+ och har ett ganska gott liv. Hon är genetikforskare och lever tillsammans med maken Guy. Parets två barn är vuxna och utflugna. Livet går sin gilla gång – tills en dag när Yvonne gör nåt helt annorlunda: hon möter en okänd man och har sex med honom i en krypta. Yvonne drabbas av en sorts passion och hon och mannen inleder ett förhållande. Men att det för nåt fruktansvärt med sig blir tydligt redan i början av boken: den börjar med en rättegångsscen. Och det är Yvonne som blir förhörd…

Det är svårt att hitta nån vettig genreterm för boken annat än erotic crime. För hur gärna jag skulle vilja att det vore en deckare, så är det inte det. Detta är en nästan 400 sidor lååång roman om ett passionerat förhållande som leder till domstolen, på sätt och vis. Särskilt spännande är det inte. Jag väntar hela tiden på att boken ska bli det, men inte ens slutet överraskar mig.

Boken är välskriven, även om meningarna ibland är vindlande långa. Men den är… tråkig. Toffelomdömet blir medel.

 

---

Livet är kort.