Posted in Böcker, Familj, Personligt, Trams, Vänner, tagged allting går utom tennsoldater och små barn, avböja, balkong, barnkalas, blå, blöt, chillibågar, dammsuga, det enda vettiga, dosa, dunjacka, elcentralen, ett gammalt x, födelsedagsbarn, födelsedagsmiddag, förlängningssladd, fejkbarr, foto, frostig, frukostrast, frysa till is, grattis, halka, hantverkare, humor, inplastad, inte hungrig, invite, kaffe, känslor, kolsvart, komma hem från jobbet, koppla av, korrekt, kylig, läsa, lårbenshals, lördagsmorgon, lillgubbe, ljusslinga, ljust, lunch, lysa, match, mindre i omfånget, minusgrader, OLW, ord, ostbågar, pälskrage, presenning, röja, Rusta, rustad, sanning, ser inte mycket ut för världen, skinnjacka, skrapa, släckt, slå upp mina ljusblå, sluta, snorhal, svära, tack, timer, tina upp, utvilad, vakna sovmorgon, varm vänskap, vokabulär, vuxen, Wordfeud on 21 november 2015|
2 Comments »
Ett rustat inlägg.
Nu är jag rustad! Tro inte att jag bara har såsat omkring denna lördagsmorgon. Nähä da, jag har minsann grejat för fullt. (Och svurit lite, naturligtvis.) Klockan var sju nånting, nästan åtta, när jag slog upp mina ljusblå. I vanliga fall går jag upp senast halv sju, så en kan räkna det som att jag tog en sovmorgon idag. För att lära mig koppla av och inte rusa upp när jag inte måste fixade jag kaffe och tog med mig in till sovrummet. Jag låg och läste en god stund – och la ett och annat ord i mina pågående Wordfeudmatcher. OBS! För tillfället har jag två pågående matcher och jag har tyvärr inte tid att spela med nån mer. (Jag får ofta invites som jag måste avböja, no offence!)
En stunds läsning och kaffe på sängen, denna morgon i blått.
Det var en kylig morgon. Termometrarna visade neråt fyra grader minus. Därför tog jag det säkra före det osäkra och satte på pälskragen på skinnjackan. Skinnjackan är fodrad och funkar ett tag till. I vart fall tills det blir neråt en åtta, tio grader kallt. Då åker dunjackan fram.
Vinterrustad skinnjacka!
Därefter grep jag mig an ett av dagens måsten: ljusslingan till ballen*. Det måste vara ljust när en håller på med sånt. En måste vara utvilad och helst inte hungrig heller. Ljust var det och utvilad var jag. Hungrig? Nja, när jag tänker efter har jag inte ätit nåt sen halv tolv igår på lunchen – om en inte räknar en mindre skål med ostbågar (VARFÖR SLUTADE OLW MED CHILLIBÅGAR???) som jag åt igår kväll, förstås.
Min balle är typ inplastad nu. Eller den är täckt av presenningar. Blöta presenningar. Presenningar där det blöta frusit till is. En snorhal balle, med andra ord. Så med fara för lårbenshalsarna snodde jag ljusslingan runt räcket. Jorå, jag halkade ett antal gånger. Jag svor ett antal gånger också eftersom den %#¤?@ slingan inte var så… lätt att hantera. Men det gick.
Allting går utom tennsoldater och små barn,
som ett gammalt x sa. (Det var för övrigt det enda vettiga hon sa. Tycker jag. En brukar känna så gentemot en del gamla x. Inte alla, dock! Därmed inte sagt att mina känslor är sanningen för nån annan än för mig själv.)
Nu är den snurrad runt balleräcket!
Naturligtvis ser ljusslingan inte mycket ut för världen så länge den är släckt. Jag får ta ett nytt foto senare, när det är kolsvart ute. För övrigt har jag fixat till en timer på den i år. Kan ju vara mysigt att nåt lyser när en kommer hem från jobbet. Och så har jag grejat med förlängningssladdar och dosor kors och tvärs. En får hoppas att jag inte behöver besöka elcentralen senare… (Tack Agneta, för korrekt vokalbulär!)
Dagens födelsedagsbarn fotat på midsommarafton i år. Sen dess har han blivit ännu mindre i omfånget, lillgubben!
De där fejkbarren som slingan delvis består av ligger nu och skräpar överallt. Därför kommer jag inte undan nån promenad med snabeldraken**. Men DÄREFTER (och lite uppfräschning av självet därtill) torde jag vara redo för att uppmärksamma dagens födelsedagsbarn.
Grattis Jerry, 50 bast! Äntligen har du blivit vuxen!!!
Jerka och jag har känt varandra i över åtta år nu. En kan väl säga att vår första tid var… frostig. Faktum är att det tog en del år innan den tinade helt och blev till en varm vänskap. Eller vänskap… Jerry och jag tillhör samma familj, helt enkelt. Därför känns det extra skönt att jag från och med idag slipper vara den enda vuxna i familjen. Men ändå… Han är ju tre år yngre än jag, så det blir ju lite av ett barnkalas när vi strålar samman vid födelsedagsmiddagen i morgon. Idag… sker det lite annat…
Hoppa nu in till Jerrys blogg och skriv ett grattis!
Det är han värd, lillgubben!
Jag ska gå vidare i min dag. Fortsätta rustandet och röjandet i mitt hem. Men en liten frukostrast tror jag att det måste bli först – det tar alla hantverkare.
*ballen = balkongen
**snabeldraken = dammsugaren
Livet är kort.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 