Ett citerande inlägg.
Jag började läsa den sista boken jag fick i födelsedagspresent i år, för det vill säga snart ett halvår sen. Det är förra årets Nobelpristagare i litteraur, Patrick Modiano, som har skrivit kortromanen Lilla smycket. Jag blev nyfiken på boken när jag läste om den hos nån annan bokbloggare, önskade mig den och fick den av Jerry och Elias.
Igår hittade jag några rader som får bli dagens citat. Mer om boken skriver jag förstås sen när jag har läst ut den!
[…] Under sin första tid här hade han känt sig instängd. Man hörde alla ljud från grannarna, de på samma våningsplan och de inunder och ovanför. Ett oavbrutet oväsen, som i ett fängelse. […]
Nån som känner igen sig???
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Jag har ju fördelen att bo längst ut/upp, så jag har ju bara en granne under och en granne på ena sidan, men de hörs överhuvudtaget aldrig!
(och nackdelen med att bo längst ut/upp är ju att jag har ytterväggar åt 4 sidor så det är ju aldrig riktigt varmt på vintrarna)
Jag bor högst upp och har grannar på båda sidor och under. Jag hör allt de gör och får in all deras rök etc. Några grannar tycks ha en fäbless för att tvätta sent på kvällen/natten. Då dånar det av vibrationerna i mitt hem, men troligen är jag den enda som märker av det.
Anna har ytterväggar i sitt sovrum. Det är svalt men underbart tyst om nätter och morgnar! 😛