Ett inlägg om en bok.
Idag blev det äntligen lite mer tid för läsning. Jag passade på att läsa ut den andra delen i Kristina Sandbergs Maj-trilogi, Sörja för de sina. Trilogin utgjorde bonusböcker från vänliga bloggvännen Uppsalaewa. Tack!
Tomas lyckas hålla sig nykter. Han och Maj flyttar till en modern lägenhet. Familjen utökas med en son. Maj är fortfarande hemmafru och städning och matlagning är hennes främsta uppgifter fortfarande. Men i den här andra delen får vi även se sprickorna i Majs fasad. Ordet ”sörja” i boktiteln betyder i sammanhanget både se till att familjen har det bra, men också sörja dem som dör. För så är ju livet, en föds, lever och dör.
I trilogins mittendel kommer jag som läsare närmare Maj. Samtidigt tycker jag att boken bitvis är ihoprafsad. Jag tror till och med att det faktum att Maj mot slutet nämner att hon inte berättat om Tomas födelsedagar, bara sina egna, är ett litet
oj då, jag glömde visst!
från författaren. Och Tomas födelsedagar är inte det enda som inte nämns. Skildringen går betydligt snabbare framåt i tiden i del två. Vissa år beskrivs enbart med ett par händelser.
Toffelomdömet för del två i trilogin blir medel.
Här kan du läsa om vad jag tyckte om första delen, Att föda ett barn.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 