Ett spänt inlägg.
Till höstdagjämningen vaknade jag med huvudvärk. Förstås. Jag fattar ju varför – jag är spänd igen. I eftermiddag ska jag skriva på ett kontrakt som ger mig arbete ett tag. Inte permanent, det lär jag nog aldrig få, men ett tag. Så att jag kommer på banan. Och på den banan kommer jag redan i morgon. Så… lite huvudvärk på grund av spänning får jag allt ta. Det är nog som det ska.
Medan regnet faller utanför funderar jag över klädsel. Såna problem har jag. Det har inte ställts så höga krav på klädseln ett tag. En har gått i mjukisbrax och linne alt. oformlig tischa, ofta med hål i, för det mesta. Inte slita på de få paltor som finns i garderoben! Jag är väldigt glad att jag ändå inhandlade några snygga överdelar i somras. Men de är av det kortärmade slaget. Kan en ha det även när det blir kallare, tro? Jag är ju så varmblodig av mig… Jag känner inte till dresscoden på mitt nya jobb, men jag hade en aning om i förväg att det inte är nåt kavaj-ställe. Det var rätt gissat! Här jobbar människor med jord och vatten, blir smutsiga om händerna.
Höstdagjämningen idag är blöt och fylld av spänning.
Clark Kent, my knight in shining armor.
Några miljoner bakom bilhjulen mina lär jag inte hitta, inte som tullen vid Öresundsbron. Men jag ringde bilverkstan igår och har nu bokat tid för service samt beställt nya vinterdäck. Det lilla kalaset går på en bit över 5 000 kronor, men jag behöver nog inte betala allt den 26 oktober när det ska göras utan kan förhoppningsvis dela upp kostnaden. Bilar kostar. Samtidigt hade jag inte klarat mig utan min Clark Kent*. Under den här senaste perioden utan jobb var det mycket och ofta tack vare honom som jag kom ut ur lägenheten. Nu behövs han så jag kan ta mig till jobbet. Jag tror inte att nån vet eller förstår hur det har varit. En del syns på raderna, annat mellan. Men mest får en förstås veta om en vågar fråga. Och det vågar/vill inte alla, har jag noterat. De är lättare att kommentera sånt som är ha-ha än sånt som är tårar och vånda. Det är fortfarande nio procents utrymme kvar här. Jag kör till slutet. Sen vet jag inte vad som händer. Kanske en ny blogg, med nytt innehåll och nya läsare. Eller ingen alls. Var sak har sin tid.
Idag ska jag emellertid åka kollektivt. Prövningar vi möta få… Först kommunalt med UL ner till stan, sen med SJ in till Stockholm och slutligen med SL. Det irriterar mig att jag var så effektiv att jag beställde tågbiljett i förväg, som sms. Igår kväll hörde nämligen Lilla My** av sig och tyckte att vi skulle luncha på Kungsholmen före kontraktsskrivningen. Tyvärr är dessa sms-biljetter inte ombokningsbara. Dumt!
Nu börjar det bli dags att sätta lite fart här, det vill säga trycka i linser, duscha, äta nåt och sticka iväg. Höstdagjämningen 2015 ska bli en bra dag, en spännande dag, för min del. Hoppas den blir det för dig också!
Jag lämnar dig med några bilder på Fästmöns söta busungar, tagna igår. Idag är kattungarna tre veckor gamla.
*Clark Kent = min lille bilman
**Lilla My = före detta kollega och referent
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Lycka till idag. Huvudverken kommer nog försvinna så småningom hoppas jag.
Kram
Tack snälla Grethe! 😛
Idag har jag egentligen inte så mycket att vara nervös för, det är i morgon som mina färdigheter prövas. Och självkänslan är ju som den är… 😦
Men jag ÄR nervös idag också!!! 😮
Kram!
Jag har också huvudvärk idag! Vaknade med den! Gosh, sicken huvudvärk! Har tagit tabletter men det har inte hjälpt. Det brukar inte göra det när man vaknar med skiten. Får se om jag åker hem och lägger mig efter lunch.
Hoppas att din resa idag går bra och att du kommer både dit och hem som du ska. Det är alltid nervöst när man står inför nåt nytt. Det har jag också känt av på senare tid. Men det kommer att funka skitbra för dig, precis som det har gjort för mig. Var så säker.
Stora kramen idag
Min huvudvärk har släppt något. Har försökt sysselsätta mig hela förmiddagen så att jag inte ska vara så nervös och orolig. Egentligen är det ju först i morgon jag borde vara nervös, för det är då allvaret börjar. 😮
Du har också haft en tuff resa och jag hoppas innerligt att du trivs på ditt nya jobb. Kanske vi kan telefonera i helgen och uppdatera varandra? Jag har varit en sån dålig vän, mått skräp och inte orkat. Nu hoppas jag att jag får ny energi – så att jag klarar mina nya utmaningar, men också så att jag kan stötta andra på det sätt jag brukar och vill göra.
Stora KRAMEN tillbaka till dig och åk hem om klumpvärken inte släpper!!!
Hoppas huvudvärken har släppt och att du får en bra dag! 🙂
Ha dé!/Kram
Tack, huvudvärken har släppt och nu sitter jag på tåget och är nervös. 😯😯😯
Kram!
Det där med kläder funderade jag också över när jag skulle börja jobba igen. Ännu så länge är det fortfarande sommarklänningar och bara armar som gäller, det är så varmt på vårt rum.
Men nu har jag i alla fall något på benen, för kallt på morgonen annars.
Hoppas du kan sova i natt, men av egen erfarenhet så vet jag ju att det kan vara svårt.
Jag har väl ett eller två par jeans som är snygga nog att jobba i. Det blir det svåraste, får tvätta ofta. En full lön så jag kan köpa kläder får jag inte förrän i slutet av november, dessutom.
Just nu är jag astrött, men har några papper att vända innan jag stupar i säng. Och då har du säkert rätt: jag lär bli klarvaken! 😛
Jag vill önska dig lycka till 🙂 kram
Tack och kram!
Hoppas det har gått bra idag! 🙂 …och att det går bra i morgon!
Tack! 😛 idag har det gått bra och i morgon… återstår att se… 😮