Ett inlägg i vilket Tofflan framhäver sig själv.
Två telefonintervjuer på en vecka. Vad månde bliva?
Två intervjuer på en vecka… Eller två intervjuer på sju dar. Eller två intervjuer på fem arbetsdar… Matematik har aldrig varit min grej, jag brukar skylla på dyskalkyli. Fast det lider jag inte av egentligen, jag gillar bara inte matte. Men den här gången har jag räknat rätt: jag har blivit intervjuad två gånger på en vecka, sju dar eller fem arbetsdar, beroende på hur ens vecka ser ut.
Idag stod jag och fick dammsugaren över mig när mobilen, djupt nere i dragkedjad mjukisbraxficka, ringde. Jag hann svara och sen rullade bollen. Naturligtvis tycker jag att det är väldigt smart av företag att telefonintervjua en sån fantastisk tillgång som jag borde vara är för deras företag/organisation (<== ironi). Men smartast av allt tycker jag att det är att rekryterarna gör en telefonintervju först av allt när de har valt ut tänkbara kandidater för lediga tjänster. Det ger såväl rekryterare som sökande chansen att känna lite på varandra verbalt.
Känna på varandra verbalt kan en göra i Wordfeud också. Här tog jag 274 poäng, bara…
Förra veckan blev jag intervjuad av en manlig rekryterare för ett konsultuppdrag vid en myndighet här i Uppsala. Idag blev jag intervjuad av en kvinnlig rekryterare för en tillsvidaretjänst vid en högskola på annan ort. Båda tjänsterna är intressanta, men den som är tillsvidare är ju mer varaktig. Samtidigt vore det optimala förstås bäst för alla parter med ett jobb på min bostadsort. För- och nackdelar… Men… jag är inte framme vid nåt målsnöre än. Det bara hjälper upp självkänslan lite att få veta att en har ett intressant och gediget CV. Roligt också att få användning av ens LinkedIn-sida (logga in för full profil), där det finns allt från arbetsprover till rekommendationer från före detta kollegor, samarbetspartners och chefer.
Uppspelt bjöd jag sen upp snabeldraken till dans här i lägenheten. Och i skrivande stund väntar jag på att mitt våttorkade köksgolv – det behövdes! – ska bli torrt så jag slipper ta simborgarmärket för att komma till badrummet.
To be continued…
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Vad glad jag blir, nu är det alltså dags att hålla tummarna igen.
Det har varit intervjuer flera gånger i augusti och september, men jag skriver som sagt inte alltid allt här.
Tack, det får du gärna göra! 😛
Oioi, så bra, krysser fingrene for deg!! 🙂
Tack, det lyfter självkänslan! 😛
Klart du inte ska skriva allt här, man måste hålla en del privat.
Men jag är glad att du valde att dela det här med oss, så vi kan glädjas med dig.
Förlåt, mitt förra svar till dig var rätt snipigt. 😥 Det fanns en tid när jag kunde skriva… inte allt, men allt jag ville här, men det togs ifrån mig också. Är lite känsligt, det där med att skriva.
Tack för att du gläds med mig! 😛 Jag tycker att du är så stentuff som orkar med dina tidiga morgnar. Fattar inte hur du pallar… Åker du tåg??
Ingen fara, jag vet ju precis hur du menar.
Jag åker ju pendeltåget, försöker sova en stund men det är inte alltid det går.
En fördel med att åka tidigt, det är gott om plats så att jag tom kan lägga upp fötterna. Av med skorna, jackan över benen och en tröja och poncho som värmer mig 🙂
Jo jag tror att du fattar vad/hur jag menar.
Det låter ju rätt OK, men ändå… Så tidigt… Nog för jag är morgonmänniska, men du går ju upp mitt i natten!
Nu är du ju värre än mig!! Två intervjuer på en vecka! Jag hade två intervjuer på 3 veckor. Hoppas nu bara att det blir nåt mer, så vi får hålla tummarna och tårna. Precis som vi brukar.
Härligt!
Ja, fast det ska ju helst sluta som det gjorde för dig – med nytt jobb… Det är en bit kvar dit. Samtidigt känns det bra att jag trots allt inte räknas ut.
Tack snälla!
(Och nu ska jag strax skriva om den där tegelstenen jag har kämpat med – läste ut den för en kvart sen!)
Hoppas intervjuerna ger dig utdelning 🙂
Jag håller tummarna! 🙂
Det hoppas jag också. Jag behöver en inkomst nu…
Tack! 😛
Här hålls det också tummar!!!
Tack snälla! Jag är ju bara vid första omgångarna än och det är inte alls säkert att jag går vidare, men… det vore inte helt fel med en inkomst igen…
Även i Skåne hålls det nu tummarna! Hoppas! 🙂
Tack, Skåne! 😛
Även här håller jag både tummar och tår för dig. Men jag håller också för min väninna som igår gick genom en operation och byte en hjärtklaff. En annan ligger inne och är nästan förlamad på grund av kottkompression i ryggen. Ja som du ser så är det lite mycket just nu tankarna går.
Kram
Tack det är snällt av dig att dina tummar och tår räcker även till mig. 😛
Jag hoppas dina väninnor kryar på sig. Sänd en liten hälsning från mig, din bloggbekanting.
Vi är många som ”har det lite mycket just nu” och jag tror att vi var och en måste bestämma oss för vem/vilka vi ska stötta. Vi räcker inte alltid till för alla och då är det bättre att vi sparar oss till dem vi har valt ut – annars tar vi slut.
När jag själv för ett tag sen hade en akut kris fick jag DIREKT stöd av två personer som båda är mycket svårt sjuka. ”Alla andra” hade inte tid. Det händer nåt med en när en har varit eller är sjuk. Det är som att en får en ny syn på livet. Och en får, på sätt och vis, kraft och ork att finnas där för andra, om så bara med ord.
Kram!