Ett inlägg om en bok.
Vilken ära det var att bli tillfrågad om jag ville läsa och recensera Lewis Carrolls Alice i Spegellandet! Men… boken kom ju ut redan 1871..? Ingen direkt nyhet… Jo, ett ganska nytt förlag har gett ut boken alldeles nyssens i en svensk nyöversättning. Tänk att det finns förlag som gör såna fantastiska saker! Tack Vaktel förlag för Alice i Spegellandet!
Boken är den mindre kända uppföljaren till Alice i Underlandet. Men kanske blir tvåan mer poppis när Walt Disney Studios Motion Pictures nu har satt tänderna i boken. Filmen har premiär våren 2016.
Att ge sig på en nyöversättning av detta märkliga verk är sannerligen en utmaning! Boken inleds med att flickan Alice leker med sina kattungar. Hon börjar… låtsas. Och det bär sig inte bättre än att hon kliver rakt in i spegeln och hamnar i – Spegellandet, förstås. Där träffar Alice på schackpjäser och andra underliga figurer. Alla kan de tala, men det de säger är mest… konstigheter och nonsens. Eller..? Jag tycker till och med att de är rentav oförskämda.
Nej jag tycker inte att det här är nån barnbok. En ska inte låta sig förledas av det rosa omslaget! Enligt förlagets följebrev är bokens målgrupp den läsekrets som gillar Tolkien och Liftarens guide till galaxen. Till den kretsen hör inte jag. Jo, jag har läst den senare, men varken läst eller sett Tolkiens verk. Icke desto mindre njuter jag av de 100 sidorna och skildringen av den parallella och helgalna värld som Alice kliver in i. Eller är det i själva verket så att det är vår värld är den galna? I Spegellandet går det inte att låta bli att prata om glömska eller att en kanske inte vill bli vuxen. Sånt döljer man helst här.
Jag ska inte avslöja för mycket. Den som vill läsa en väldigt annorlunda bok lär få ut mycket av Alice i Spegellandet. Boken innehåller sir John Tenniels originalillustrationer samt ett mycket intressant förord av Lewis Carroll-experten Michael O’Connor. Av detta förord får jag veta det underliga att Lewis Carroll först berättade sagan om Alice äventyr under jorden på min namnsdag exakt 100 år före min födelse… Tillfällighet eller parallell värld..?
Toffelomdömet blir det högsta. Den här nyöversättningen är ett litet underverk.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Jag har läst den där- Efter Alice i Underlandet. Tidiga tonåren tror jag,kanske ännu tidigare för jag tänker på dem i samband med det gamla biblioteket här i byn? Jag tyckte inte om den,blev riktigt besviken ,för jag hade tyckt jättemycket om Alice i Underlandet. Fast egentligen var jag nog alldeles för ung för att förstå nån av dem.
Nope det har du INTE, för det här är en nyöversättning som kom ut nyligen. Det är liksom det som är grejen med just den här utgåvan.
Jag har nog alltid tyckt att Alice, liksom Mumin, inte är barnböcker. När jag läste denna fick jag det bekräftat!
Ja jag menade inte just denna nyöversättning utan den gamla såklart ☺
Jag förstod det, men nyheten, som inlägget handlar om, var att det är en nyöversättning. 🙂
Nej,det är ju den gamla boken såklart 🙂
Ja jag fattade det. Men jag förtydligade att inlägget handlar om en nyöversättning, det är liksom grejen. Att ett förlag översätter en gammal bok – och just denna – och ger ut på nytt. DET tycker jag är häftigt.