Ett sällskapligt inlägg.
Elliot gick direkt ut i köket, för det är där det händer saker. Tror han…
Idag har jag killbesök. Redan före klockan åtta knackade det så försiktigt på min dörr. Utanför stod morfar LP och Elliot. Den förre ska gunga på Ålands hav idag med sin mor. Den senare ska vara hos mig. Det är så roligt och mysigt att ha sällskap av nån som viftar på svansen, nån som är glad att se mig och nån som pratar lite med mig. Eller kanske mest att han lyssnar.
Elliot har gått runt i mitt hem och spanat lite, men det var till köket han gick först. Han tror att det är där det händer saker. Ha! Ja, ibland, som igår, slår ju matmor till. Andra dar står hon still. Det var tur att morfar hade med sig lite mat i en påse så att Elliot slipper svälta. Men tyvärr, tyckte Elliot, la ju hon, den däringa Tofflan, påsen på en bänk i köket, dit han inte når. Och så ställde hon bara fram en skål med vanligt kranvatten… Hmpfff!.. Dålig meny på det här stället…
Sin egen säng har killen med sig också. Jag ställde den i mitt arbetsrum framför hörnbokhyllan, nära annonspärmarna från Corren (som innehåller anteckningar från mina universitetsstudier).
Elliot slappar före vår stundande långpromme.
Det har hittills inte varit nån gråt och tandagnisslan. Men Elliot är ju faktiskt stor kille och bara nio år yngre än jag räknat i människoår. I höst ska han börja på dagis för nu har han fått plats, berättade mormor i telefonen igår. Tofflan får vara lite back up då och då. Som idag. Och det gör hon så gärna, tvåsamhet är extra mycket bättre än ensamhet vissa dar.
Jag klev upp lite tidigare än vanligt idag för att hinna jobba undan en del innan mitt killbesök. Men somligt måste jag ändå göra lite mer av. Då är det gott att ha ett fyrbent sällskap, som just i denna stund snusar i sin korg, i ett hörn av mitt arbetsrum… Så skönt att han trivs här!
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Mmm. Gött! Nu har ju du också nån att gå och prata med hemma när du pysslar och grejar.
Tänk att det kan kännas så härligt bara man har nån i närheten. Vilket sällskap.
Ha det bra idag nu!
Jepp! Och så kommer jag ut och får ljus och luft och motion! Nu på morgonen har jag förbränt 200 kalorier, enligt Runkeeper. (Min hälsporre sätter lite stopp för riktiga långpromenader, men vi var ute en god stund i alla fall.)
Sällskapet har nu dragit sig tillbaka till sovrummet och MIN säng… 😮
Va mysigt med besök av så stilig liten kille!
Vad ska man med en hundbädd till om det finns en stor skön ”människobädd” att moja sig med 😉
Elliot trivs hos reservmatte med andra ord!
Hoppas ni får en fortsatt bra dag tillsammans.
Ha dé!/Kram
Jättemysigt! 😛 Vi har varit ute och gått och vi har busat, nu vilar killen i sin korg och jag ska göra lite frukost.
Kram kram!
Haha! Ja, han väljer väl de mjukaste och skönaste ställena han hittar. Hans egen säng är nog ”det gamla vanliga”. Lite nytt att prova på skadar väl inte. Jag tror att det är ett tecken på att han trivs hos dig.
Fast han låg bara på min säng så länge det var soligt där. Sen kom han tillbaka till sin egen bädd och mig i arbetsrummet. Han blev nog lite trött efter vår promenad… 😛
Vilket trevligt herrsällskap! Jag saknar verkligen att ha hund… Speciellt saknar jag faktiskt långa morgonpromenader, trots att jag är extremt morgontrött. Det var så fint att komma ut varje morgon o se hur naturen ändrades med årstiderna. Utan hund är motivationen att gå ut på morgonen betydligt lägre…. :S
Å, jag fick hund när jag fyllde nio år. Sen levde hon tills jag kom tillbaka från mitt år i England, dvs hon blev tio år. Eftersom jag har levt antingen ensam eller med tjejer som föredrar katter har det inte blivit nån mer hund. Jag är därför såå glad och tacksam att jag får ”låna” Elliot! 😛 Vi har varit ute TVÅ gånger och han är helt slut nu och ligger och sover. Jag funderar osså på en afternoon nap…