Ett blommigt inlägg med litterära inslag. Och allt jag skulle göra var att titta på en present…
Pion på väg att slå ut och två knoppar.
En förmiddag ägnat åt tröstlöst arbete. Det är bara så sorgligt alltihop. Tiden, Sisyfosarbetet och… ingenting händer. Dagarna går. Hitta glädjen i små detaljer, allt för att överleva ett dygn till – eller en timme. För ett par veckor sen fick Fästmön och jag en bukett från Slottsträdgården. I morse noterade jag att en pion börjar slå ut, medan övriga blommor hade vissnat. Jag rensade buketten och gav pionen friskt vatten. Den har överlevt två veckor och nu ska den till att blomma och sprida väldoft…
Dagens utflyktsmål var att titta på en present till min snart fyllande lilla mamma. Jodå, det gjorde jag också. Jag har fått hum om såväl utbud som prisbild. Utbudet är magert, prisbilden överkomlig. Mamma får sista ordet.
Sen ville jag också köpa nån liten blomma till ballen*… Den färglösa ballen där det mest färgglada är den ljusblåa vaxduken med prästkragar på. På väg till garaget passerade jag underbara lobelior i en betongkruka. Då bestämde jag mig: en lila lobelia skulle det bli till min lika lila ampel och kanske nån mer färgklick till ballebordet**.
Lobelian i betongkrukorna på vägen till garaget var underbart vacker!
Men… när Clark Kent*** ändå skulle luftas tog jag ytterligare ett par kringelikrokar. Bland annat hamnade jag på Återbruket, där jag fick tre böcker med mig hem utan att betala en spänn för dem. Alla böcker på Återbruket är nämligen fortfarande gratis!!! (Detta kan väl inte ens en smålänning motstå???)
Romarblod, Gåvan och Mörka platser följde med mig hem från Återbruket alldeles gratis!
Och sen ligger ju Myrorna i Boländerna väldigt nära Återbruket. Clark Kent hittade dit utan att jag behövde lotsa honom, jag bara gasade. Där fyndade jag ytterligare två böcker. De var emellertid inte gratis, men inbundna, i fint skick och billiga. Jag fick tag i den tredje och avslutande delen i Roth-trilogin samt Lena Einhorns bok om Siri von Essen för 20 respektive 30 kronor. Riktiga fynd!
Den avslutande delen i Roth-trilogin, De dödas mässa, samt Lena Einhorns Siri fyndades på Myrorna.
På hemvägen trasslade jag mig in till nyöppnade Blomsterlandet. Det arbetas i krokarna, refuger byggs och nya vägar asfalteras om… (Vissa saker var bättre förr..?) I affären rådde lugn och väldoft. Jag strosade en lång stund och höll på att ge upp hoppet om en lila hänglobelia. Men slutligen hittade jag EN – affärens allra sista. Till balkongbordet köpte jag en kraftig orange sol i form av en tagetes.
Orange sol och lila häng följde med hem till ballen.
Jag har satt tagetesen i en kruka och hänglobelian i ampeln. Den senare blommar inte än, men lite sol på den så garanterar jag att den exploderar med lila små blommor. Och det finns säkert nån som tycker att jag inte borde ha köpt varken blommor eller böcker, men nu gjorde jag det och det är jag glad över – så länge jag har ett hem att placera dem i.
*ballen = balkongen
**ballebordet = balkongbordet
***Clark Kent = min lille bilman
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Jag tycker ju att du ska ”unna” dig det du vill jag!
Det finns ju ingen annan än du som har insyn i din ekonomi och varför ska man inte kunna köpa saker som gör en glad 🙂
Ingen kan väl påstå, att du lever ett ”utsvävande” liv och skulle du gjort det så är det ingen som har med det att göra!
Njut av dina blommor och böcker du!
Ha dé!/Kram
Ja man kan ju knappast kalla dagens fynd för större utsvävningar. Men visst, det kostade mig 107 kronor. Det sparar jag in på veckans mat genom att äta rester, billigt etc. Nä, jag tycker inte att jag lever ett utsvävande liv, men det finns människor som tycker det. Anna, till exempel, som lever med mig två veckor i månaden, VET att jag inte gör det. Allt skrivs inte på en blogg nära dig… 😉
Tack, Åsa, för att du tycker att jag ska njuta! Jag tar dig på orden! 😛
KRAM!
Jag som jobbar med blommor säger att ingenting kan pigga upp så mycket som just en fin växt. Det ska man unna sig så ofta man kan.
Vet du, ibland åker jag till en blomsteraffär/-hall och bara strosar runt och tittar, luktar och njuter! 😛 Det händer också att jag går ut och promenerar och tittar på och fotar blommor! 😉 För det mesta kostar det alltså ingenting!
Vad fint!
Jag har pioner som håller på och slår ut, så fint.
Å, snart får jag svänga in igen och lukta och titta! 😛
Du är välkommen
Tack Mona! 😛
I år har blommandet på balkongen den inglasade varit helt hysterisk. Min tanke var att köpa två plantor med tomater som sen ska med till landet. De plantorna är nu uppe i, lika långa som mig 1.74 och yviga, hur vi ska få med dem till landet har vi löst efter mycket prat, vi tog med flaket hem och ska dra en pressening över det hela. Två små balkonglådor har också fått plantor som är på rymmen från lådorna, förr växte allt jag planterade så här mycket mer än jag hade tänkt i år.
Jag orkar inte med detta växande och vattnande längre så jag känner mig överraskad av detta växande, förr skötte jag om blommorna och då kunde jag fatta att det växte så det knaka, men nu?
Aha Lena Einhorn är en klasskompis till mig, duktig kvinna. Jag var hemma på en tjejmiddag hos Lena i samma veva som hon fick Guldbaggen, vilket var en mycket vackrare bagge än som synts i media, i verkligheten menar jag.
Jag är hemmavakt hos en granne med inglasad balle och hon sa själv att hon blivit helt galen i år! Där växer nämligen ALLT – från örter till grönsaker. Och en och annan blomma… 😮
Ha ha ha, ja baggen ser verkligen hiskeligt ful ut i media! Jag gillade Lena Einhorns roman om Greta Garbo, Blekingegatan 32, så jag tror inte att jag blir besviken på Siri! 😛
Men då är det nog väderleken som får det att fullständigt explodera på inglasade balkongen, har aldrig varit med om något liknande. Nu ska jag skärpa mig och ta mig upp, sonen kommer under eftermiddagen med sin familj. Mysigt och tröttsamt jag är i bottenläge just nu, men kan inte säga nej till ungarna, barnbarnen. Ska slänga ihop muffins orkar inte gå ner till Ica. Kramsingen vi hörs!
Det måste det vara. Och växthuseffekten, med all säkerhet……
Muffins låter gott! Jag har varken barn eller barnbarn, så jag får alla mina muffins själv! 😛 Fast… jag har ju förstås fyra bonusbarn…