Posted in Böcker, Familj, Personligt, Vänner, tagged Akademibokhandeln, aldrig få nog av, arbetsrum, Återbruket, älta, Ballerinakex, bädda rent, bästefåtölj, besök, besiktning, bil, bokhyllor, dammsuga, dela intresse, duscha, duva, dyrt, eftermiddag, ensamt, farligt, fälla säten, förberedas, förmiddag, femhundring, fika, flyga, flytta över, fräsch, gäst, gästsäng, Gränbyc centrum, greja, hall, härlig, härligt, klämma in tid, kväll, less is more, litteratur, lotsa, luftigare, lust, maj månad, mamma, mat, matkassa, matta, möte, more or less, Mors Dags-kort, Mors dags-present, Motala, onsdag, onsdagsjobb, ordning, perkolator, plats, rödbruna Billyhyllor, regna, regnig, roligare, rullbord, sant, söndag, sedvanlig administration, shopping, svettigt, tavla, tänka ut, telefoni, tipsa, tisdagsjobb, torka av, tvätta håret, tvättas utvändigt, Uppsala, vakna tidigt, vilodag on 10 maj 2015|
8 Comments »
Ett stökande inlägg.
Så sant, men…
Den här söndagen är regnig och härlig. Både FEM och jag vaknade tidigt. Jag hade inte ro att ligga och läsa så länge, så jag skuttade in i duschen och tvättade håret. Måste ju vara hyfsat fräsch i morgon förmiddag när jag ska in till stan på möte. Jag kan meddela att lusten för det mötet är mera less than more… Men jag vet ju att jag ska göra nåt svettigt, fast roligare efteråt: åka och försöka få hem mina rödbruna Billyhyllor från Återbruket.
Ingen större vilodag idag, alltså. Vi for iväg en tur till Stormarknaden, för jag telefonerade med mamma igår och jag hörde att hon nog vill ha en ny perkolator. Så jag köpte en för en femhundring. Jag tog halva min matkassa för maj månad. Det där med mat brukar ordna sig. Och jag uppskattar mer om mamma inte ältar perkolatorn varje gång vi ringer. Nu får hon den som en tidig Mors dags-present, har jag sagt, levererad av snälla FEM i eftermiddag.
På Stormarknaden kikade vi i ytterligare ett par affärer, bland annat Akademibokhandeln, förstås. Men där är ju böcker så dyrt, så jag nöjde mig med ett Mors dags-kort. Vi var hemma i New Village igen efter nån timme och tog en fika med Ballerinakex av olika sorter till.
Vi lyfte över det lilla rullbordet som FEM hade köpt på Återbruket från min bil till hennes. Trots att hon har en stor bil var den nästan full nu – bästefåtöljen till Finske Pinnen tog upp bra med plats. Så lotsade jag henne med hjälp av Clark Kent* ut ur Uppsala, på rätt väg tillbaka till Metropolen Byhålan. På vägen flög en duva in i Clarks högersida, men den verkade ruska lite på sig, duvan, och flög sen vidare.
Hallen är förberedd för två hyllor.
Hemma var det ensamt, men jag grejade först lite med bilen, försökte fälla säten etc. Det vete 17 hur jag ska få hem hyllorna… Bilen är INTE stor… Här hemma förberedde jag genom att ta ner några tavlor och flytta mattan lite i hallen, där de två ”nya” hyllorna ska stå. Och nu har jag bäddat rent i gästsängen, så det är bara för nästa gäst att komma på besök.
I morgon hoppas jag få greja med mina böcker på eftermiddagen och kvällen, men därmed inte sagt att jag inte måste klämma in tid för sedvanlig administration. Vidare ska Clark förberedas för besiktningen på onsdag – han ska tvättas utvändigt och torkas av och dammsugas invändigt. Det får bli tisdagsjobb och eventuellt onsdagsjobb (förmiddag). Eftersom det ska regna båda dagarna har jag ju inte så stor lust att tvätta bilen, men jag måste.
När jag får ordning på böckerna tror jag att det blir riktigt fint och bra. Jag har tänkt ut vilka böcker jag ska ha i hyllorna i hallen. Genom att flytta över böcker blir det luftigare i de sex hyllorna i arbetsrummet. Och plats för ännu fler böcker… Vadå less is more..? Tja, more or less, kanske… Böcker kan jag aldrig få nog av! Det får inte FEM heller och det är härligt att dela ett sånt intresse med en kompis. Men rätt farligt, också, för vi tipsar ju varandra hela tiden om bra böcker…
*Clark Kent = min lille bilman
Livet är kort.
Read Full Post »
En dag i april hittade två böcker av Christoffer Carlsson ner i min postbox. Det var vännen Inger som tyckte att jag behövde lite uppmuntran. Och tänk, det var just rätt dag för jag minns att jag var ledsen. Nu har jag läst den andra av böckerna, Den enögda kaninen. Precis som Fallet Vincent Franke var det en märklig och obehaglig historia. TACK, Inger, för böckerna!
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 